Svenska Fotografers Förbund släpper ny juridikguide
Svenska Fotografers Förbund släpper ny juridikguide som ska hjälpa fotografer att ha bättre koll på lagstiftningen
Får man fotografera vart som helst? När får man sprida bilder på andra personer? Vilka rättigheter har du som fotograf till dina bilder och filmer? Idag lanserar Svenska Fotografers Förbund Juridikguiden – en guide ämnad för fotografer och bildköpare som vill förstå lagstiftningen kring fotografering, bildanvändning och avtal.
– Vi får ofta samtal och mail från företag, kommuner, regioner, reklambyråer, förlag, myndigheter och andra som har frågor om hur de ska agera för att ”göra rätt”. Genom en öppen guide för ”fotojuridik” hoppas vi öka kunskapen om framför allt upphovsrätten, stärka våra medlemmar, samt bidra till en mer balanserad avtalsmarknad. säger Angelica Gerde, verksamhetsledare på SFF.
Den nya juridikguiden ger en introduktion till fotojuridiken med fokus på hur man som fotograf får fotografera och sprida sina bilder, vilken rätt man har till sina bilder och filmer och vad man bör tänka på när man förhandlar och tecknar avtal.
Guiden innehåller även praktiska råd om upphovsrätt, avtal, AI, drönarfoto, och mycket mer. Den är öppen för alla och kompletterar SFF:s tidigare guider – Prisguiden och Företagarguiden.
Läs mer
6 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det är ju samma undantag som för all annan konstnärlig fotografering.
Tack för svar, Magnus! Jag har fått tidigare lärt mig att publicering i böcker och på utställningar räknas som konstnärligt dock spridning på Internet räknas inte som konstnärligt och kräver tillstånd av vederbörande. Men det står inte så i juristguiden. Det var därför jag frågade.
Hej Wolfgang.
Så uppfattade jag även det danska Dataskyddsmyndighetens uttalande. De kommer dock inte längre att vara så observanta på bilder som laddas upp på internet, eftersom folk själva lägger upp allt på sociala medier. Både av sig själva men även av andra som fotograferats i nattlivet.
Dataskyddsmyndigheten ingriper bara om ett specifikt klagomål lämnas in.
Med vänliga hälsningar, Erik.
Så är det verkligen inte i Sverige. Jag har diskuterat saken med Datainspektionern (numer Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) ). Det svar jag fick är att kravet på konstnärlig höjd är mycket lågt ställd och myndigheten brukar inte ifråga sätta konstnärliga anspråk. Det har bara hänt en gång då en man publicerade en lång lista med namn och adresser till personer med skyddad identitet och hävdade att det var konst.
I princip kan man säga att en bild där den som fotograferat gjort några egna kreativa val som beskärning, vinkel, var skärpan ska ligga anses som konstnärlig. Begreppet är alltså mer omfattande än ordet kan leda en att tro.
Det finns också ett undantag i GDPR för normal privat aktivitet. Det kan tolkas som bilder som man publicerar på sociala medier utan avsikt att visa för släkt, vänner, bekanta och personer med liknande intressen.
Läs mer här: https://www.fotosidan.se/cldoc/lagochratt/skola-lag-ratt-kring-fotografering.htm
Tack ska Du ha, Magnus, den där länken var mycket tydligt och bättre än det som kallas för "ny juridikguide från SFF.