Leica M10-R Black Paint – diskret klassisk design
Nu kommer Leica M10-R i klassisk blank svart finish med kromat avtryck.
För snart ett år sedan lanserade Leica en mer högupplöst version av M10 med 40 megapixel. Leica M10-R kom i två versioner, silver och matt svart. Både med tydlig runt röd logotyp på framsidan.
Leica M10-R Black Paint bjuder på en blank finish och kromat avtryck – precis som flera gamla klassiska analoga Leica M-modeller.
Leica M2 Black Paint från 1950-talet
Leica M4-M Black Paint från 1969
Leica MP – en analog kamera som ännu är i produktion.
40 megapixelsensorn i Leica M10-R ger inte bara bättre detaljupplösning än 24-megapixel sensorn i vanliga M10, utan även större dynamiskt omfång.
Kameran har en fast 3-tums pekskärm på baksidan med 1,01 miljoner bildpunkter. Det finns wifi inbyggt, men inte blåtand. Det finns inte heller portar för HDMI eller USB.
M10-R har samma nya tysta slutare som Leica M10-P. Slutaren är inte bara tystare än tidigare version, den ger också mindre vibrationer. Det ger mindre risk för skakningsoskärpa.
ISO-omfånget går mellan 100 och 50.000. Längsta exponeringstid är 16 minuter. Det går att ta 4,5 bilder per sekund.
Leica M10-R Black Paint kostar cirka 90.000 svenska kronor, vilket är omkring 1.500 kronor mer än vanliga Leica M10-R.
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
49 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Huruvida det sedan är värt pengarna är väl upp till var och en. Klart att de inte är billiga, men det är också en fråga om vad man prioriterar. Personligen är jag inte så sugen, eftersom det är för mycket pengar för något som i så fall skulle vara utöver någon annan kamera. Jag vill helt enkelt ha AF, kunna ha längre objektiv o dyl.
Jag tycker att det är positivt att se att de bara tar 1 500 kronor extra för denna specialversion. Ett högst rimligt tillägg. Köpare av Leica M är vad vad jag kan se benägna att använda dem under en längre tid än köpare av andra kameramärken. Då är det lite kul att det syns att de har slitits när mässingen lyser igenom som på denna kamera. Det blir lite som en väl spelad elgura med lack som slits med användande.
Personligen tycker jag att en Leica M alltid borde göras i en version med påmålad svart färg. Det här är ett steg i rätt riktning.
Produkterna är inte gjorda för dom/oss som tycker det är dyrt. Men det verkar vara tufft att ta in för många.
Ferrari, Leica eller annat valfritt märke är ju riktat mot personer som har mer pengar och tjänar mer pengar än genomsnittet. Förstår inte vad som ska vara så speciellt att förstå med det?
Blir man en bättre fotograf för att man har en Leica? Nope. Men dom som har råd vill ha kvalité och sen är det såklart status att ha en Leica jämfört med en Canon t ex.
Leica, Ferrari m fl gör inte sina produkter för dom som kommenterar om priser. Dom har ju noll intresse i den målgruppen.
Man kan nog bli både en sämre eller bättre fotograf om man skaffar sig en Leica. Sport- och fågelfoto med en Leica M är nog ingen bra idé till exempel och nåt att rekommendera. Men för gatufoto kan Leica M kännas rätt optimal och inspirerande. En liten och smidig kamera vars objektiv är små och relativt lätta gör att man orkar vara ute och fota en hel dag. Och gillar man sina verktyg använder man dem förmodligen oftare med fler bilder som resultat. Av egen erfarenhet kan jag dock säga att de bilder jag tar med mina M-Leicor knappast är bättre än de jag tar med min inkörsdrog till Leica-träsket, dvs Fujifilm X-Pro! Tycker om att använda bägge systemen men Leica kanske är lite roligare möjligtvis (jag måste ju tycka det med tanke på prisskillnaden! ;-).
Jag har en van Leica M-fotograf i min bekantskapskrets som påbörjade ett dokumentärt projekt kring ett hantverkskollektiv. Han kämpade med sin M240 i relativt mörka lokaler och kände att den inte var tillräckligt bra och att han missade en massa bilder. Nu har han skaffat sig en Fujifilm X-T4 som för ändamålet fungerar mycket bättre. Rätt verktyg för rätt tillfälle är viktigt.
Däremot har jag säkert betydligt mindre utgifter än dom flesta här inne också.
Jag äger en Hasselblad X1D II som jag köpte ny för ett år sedan, samt en Leica M240 som jag köpte begagnad för ett och ett halvt år sedan.
I augusti tänkte jag köpa en ny M10. Förmodligen inte en R, utan en P, men dom ligger ju ungefär i samma prisklass.
Det jag menar är att det handlar om prioriteringar.
Leica M passar min stil som handen i handsken. Fastnade för Leica då jag köpte min första M3 för ett antal år sedan.
Till att börja med som kommer jag bara beröra Leica M-systemet. Leica har några andra system också men kameran i artikeln är en M-kamera och det är den typen av kamera som numera är unik för Leica.
Kollade snabbt in din profil och jag är tveksam till om du bör byta från Canon till Leica. Leica M passar nämligen inte särskilt bra för sport, makro och vilda djur exempelvis. Saknar autofokus och merparten av objektiv kan inte fokusera på avstånd närmare än 70 cm. Det finns makroobjektiv men det verkar lite bökigt att använda dem. Det är också svårt att fokusera med längre brännvidder på en M och utbudet är begränsat till maximalt 135 mm brännvidd.
Fördelarna med Leica M är att huset är litet och att objektiven också är små trots att de kan vara ljusstarka. Objektiven i sig är bland de bästa som finns att tillgå. Hög mekanisk kvalitet dessutom, precis som kamerahusen. Kamerorna är rätt så befriade från onödigheter och det är fokus på det essentiella som behövs för att ta stillbilder. Ja, de senaste M-system stöder inte video.
Nackdelar är bland annat den höga kostnaden, att objektiven ofta skymmer sökaren i nedre högra hörnet och att det är svårt att få till ett 100% exakt utsnitt i sökaren.
Andra personer kan säkert fylla på med både för- och nackdelar.
Det är faktiskt lite bättre utbud än så om vi inkluderar begagnade objektiv. Jag har ett Telyt 20 cm, 1:4.5, för Leicor med skruvfattning. Med en adapter för M kan man använda den på en M-Leica, men sökaren är då inte så värst användbar så man bör montera en elektronisk tillbehörssökare.
Nu har vi kommit rätt långt från fördelarna med en M-Leica. :-)
Själv undrar jag lite hur länge de kan koka soppa på en spik, även om det är en utsökt spik. Med allt fler pixlar och bättre optik börjar mätsökaren som sådan rimligen vara begränsande, med sin enda mittenfokuspunkt som lätt ger felfokus om motivet inte är i mitten av bilden. En annan fundering är över varför de inte flyttar tidsratten så att man kommer åt den med tummen. Det finns ändå ingen filmframmatningsspak som är ivägen, ju.
Sen är det helt klart så att svart lack ser annorlunda ut och känns trevligare än svartoxiderad metall. Det ser också "dyrare" ut, vilket det troligen är rent tillverkningsmässigt.
Problemet med de eventuella konkurrenterna är att de gör alldeles för mycket skit som stillbildsfotografer oftast inte behöver. Det förtar fotoglädjen och leder till grävande i menyer, programmerande av knappar och massa fipplande som egentligen inte behövs. Märkligt nog kan man då ta _mer_ betalt för något som saknar allt detta. Synd bara att det är just Leica som är de enda som förstått det, för det innebär att priset trots allt är onödigt högt för en hobbyfotograf.
Konstigt nog så verkar det fortfarande inte finnas en perfekt kamera! Men många är riktigt bra och räcker gott och väl för de allra flesta.
Beskära gör jag helst inte, även om det i praktiken sker ofta ändå. Av bland annat det skälet har jag valt Fuji GFX som är det enda formatet större än MFT som inte är 3:2 (vilket jag verkligen inte gillar). Nackdelen är förstås storleken och därför kan jag inte låta bli att ibland drömma lite om en Leica. Dock är det för fräsigt för att ha som komplement, men tyvärr finns det knappt nåt intressant om man går ner i sensorstorlek heller. Kameror är tydligen – med undantag av just Leica – antingen jättestora med massa onödiga funktioner, eller gjorda för nybörjare. Helt obegripligt.
Vridbar skärm har jag dock inte sett på en M-Leica än.
Även Nikon förstod det där med att ta bort finesser, åtminstone delvis, med Df.
För det andra finns det ju inget som säger att man måste ha ett stort system. En del nöjer sig med en, två eller tre gluggar. Och alla måste inte vara de allra fräsigaste, mest ljusstarka heller.
Därmed inte sagt att det är vettigt att lägga hundra papp på en kamera om man inte känner att man kan göra den rättvisa och att den fyller en syfte som är värt mycket pengar. Men jag tycker inte man ska slå bort tanken direkt heller. Särskilt inte om den känns obekväm på grund av vad andra ska tycka.
:-)
––
Den ser riktigt läcker ut. Är inte alls mot att införskaffa en i framtiden om jag någon av de kameror jag har dör. Det är mycket pengar, men jag vet inte, när man väl är inne i ett system och håller sig till det så byter man och säljer och i slutändan har man ändå ändan bak på något sätt( när det gäller förlusten av pengar med uppgraderingar etc).
Det är helt enkelt en prioritet. Jag är ingen höginkomsttagare på något sätt. Jag hade inte möjligheten att skaffa en av de dyrare Leica kamerorna då jag började fota, men efter flera års samlande och köpande får man det till slut om det är detta man prioriterar.
Men Leicas kameror håller värde bättre än andra märken och objektiven också, plus att du inte alls har samma hets till att uppgradera som med andra märken iaf inte för mig. Jag har varit väldigt nöjd med de olika modellerna jag haft, och de är otroligt roliga att använda och ger likande foto glädje jag känner med mina analoga kameror .
Ska jag fotografera lite mer krävande jobb där snabbare fokus etc behövs, då använder jag en annan kamera helt enkelt.
Men fotar jag för glädjen att fotografera och samtidigt vill ha fina bilder, ja då väljer jag i 80% av fallen någon av Leica kamerorna :)
Kanske en del ser Leica M som en modeattiralj men jag har inte träffat nån sådan person. Däremot så känner jag många duktiga fotografer som skapar sina alster med just Leica M. Och jag vet vad man kan uppnå med en Leica M av egen erfarenhet. Ypperligt verktyg för gatufoto t ex. Liten, smidig och med små men högkvalitativa objektiv.
Inte helt genomtänkt från din sida att jämföra en mätsökarkamera med andra kameror och hävda att det är kring varumärket det skiljer sig. Att fota med en M är annorlunda just tack vare mätsökaren. Bättre eller sämre? Upp till var och en. De kameror som levererar ett visst mått mätsökarupplevelse är annars Fujifilms X-Pro-serie. Inte riktigt samma sak men det finns en hel del gemensamt.
Och när det gäller t-shirts så brukar jag i alla fall märka skillnad i kvalitet som korrelerar med priset.
Alla dessa specialversioner av Leicor är förstås marknadsföring av modeaccessoarer, men i grunden är fortfarande en Leica M-kamera en mycket bra och trevlig kamera. Objektiven är också rätt bra.
Det är förvisso ett dilemma att Leica till stor del vänder sig till en välbärgad icke-fotograferande kundkrets. Det gör att vi andra får det lite svårare att förvärva en kamera som är mycket bra. Å andra sidan vet man inte om Leica skulle ha råd att fortsätta utvecklingen av M-serien annars.
Men visst är det mode också och det funkar ungefär likadant. Känner du dig snygg så blir du antagligen snygg(are) oavsett om tröjan är identisk med nåt som är billigare. Vi är trots allt i grund och botten djur, vars sociala interaktion överskuggar även det mest rationella tänkande. Frågan är om det är värt att aktivt motarbeta det. Jag tycker man kan försöka, men att man inte heller ska låta bli nåt bara för att det är "fånigt" om man egentligen vill ha det innerst inne.
Dessutom anses väl Leicas M-objektiv vara bättre än "rätt bra"? Många hävdar nog att de är bland de bästa, även om man förstås kan diskutera vad som är "bäst".
Och tycker du verkligen att bara för att man vill fota med en kamera som ser lite annorlunda ut så betyder det att är mode det handlar om? Är man modemedveten när man uppskattar ting som är vackra?
"Dessutom anses väl Leicas M-objektiv vara bättre än "rätt bra"?"
:-)
"Och tycker du verkligen att bara för att man vill fota med en kamera som ser lite annorlunda ut så betyder det att är mode det handlar om?"
Nej, så skrev jag inte. Jag gillar Leica, men beklagar att de vänder sig till köpstarka personer som är mer intresserade av sin modeaccesoar än av att fotografera. Att det finns en och annan "riktig" fotograf som även gillar estetiskt tilltalande kameror motsäger inte det.
Och som sagt, det är inte säkert att Leica skulle kunna hålla liv i M-serien utan att marknadsföra den som de gör.
Jag vänder mig emot hur du karaktäriserar Leicas marknadsföring. Per automatik så bör kunderna förstås vara tillräckligt köpstarka för att införskaffa många av Leicas produkter men att kunderna enligt dig är mer intresserade av kameror som modeaccessoar än för fotografi tror jag inte stämmer. De vill nog fota som många andra som köper kameror men kan förstås också vara lockade av märket samtidigt. Tror förresten att det går att applicera på flera andra kameramärken. Nikon och Canon har/hade högre status än andra märken och kan därmed vara lite dyrare. Och bland köpare av dessa kameror finns det nog inte procentuellt så många "riktiga" fotografer som du vill tro. Och vad är förresten en "riktig" fotograf enligt dig?
Om du kikar på Leicas hemsida så finns det en hel del om fotografi i allmänhet och jämfört med andra kameratillverkare så tycker jag att Leica är bättre på att befrämja foto i allmänhet.
Jag påstår inte att alla Leicaköpare är mer intresserade av bling-bling än fotografering, men det finns uppenbarligen sådana kunder med tanke på de ganska många samlarkameror som Leica har marknadsfört genom åren.
Nikon, Canon och Leica har/hade högre status eftersom de var/är lite bättre fotografiska verktyg än dussinkamerorna. Jag påstår verkligen inte att Leica bara är modeaccessoarer.
Jag är väl bara bitter eftersom jag har fått nöja mig med Nikon och Canon. :-)
(Faktum är att när jag växte upp och fick råd att köpa egna kameror så satte jag varken Canon, Nikon eller Leica främst).
Jag äger en gammal Barnackkamera, och vill gärna ha en digital M-Leica så tro inte att jag ogillar Leica. Just nu fotograferar jag inte så mycket så även om jag har råd med en ny Leica så känns det inte som en välmotiverad utgift. (Ja, det låter lite som "surt sa räven", men det är faktiskt sant).
Antalet samlar-Leicor är nog större än andra kameratillverkares eventuella samlarobjekt. Men om du jämför antalet tillverkade specialversioner med standard-Leicorna är nog andelen rätt liten. Och därmed så är antalet köpare av de förra ändå rätt litet på det hela taget. Men självklart finns de. Överlag ser jag specialversioner som ett utmärkt sätt att marknadsföra Leica och skapa värde kring varumärket. Det hjälper ju oss "vanliga" Leica-köpare i och med att företaget fortlever – precis som du argumenterat för.
Vi ligger nog hyfsat nära varandra gällande synen på Leica skulle jag tro men jag menar att (i motsats till dig):
– långt ifrån alla specialversioner är modeaccessoarer (eller samlarobjekt?). En hel del av dem köps av fotointresserade entusiaster som också har hyfsat gott om pengar eller istället helt enkelt prioriterar sin fotohobby.
– Leica till stor del vänder sig till en välbärgad (eller sparsam) fotograferande kundkrets.
Anledningen att jag fotar med Leica är den inkörsport som drogkombon Fujifilm/gatufoto utgör till än tyngre droger! Blev helt enkelt lite nyfiken på M-kameror och det faktum att så många firade fotografer genom tiderna har tagit så fantastiska foton med det systemet. När jag kände att jag hade råd så köpte jag den "billiga" specialversionen Leica ME Typ 240 som släpptes 2019, baserad på teknik från 2012. Innan hade jag köpt ett par M-objektiv från Voigtländer som jag kunde använda på mina Fujifilm-kameror. Att jag sedan köpt på mig ett antal Leica-objektiv (alla begagnade utom ett) var inget jag räknade med. Och en kamera som bara fotar svartvitt hade jag inte tänkt att införskaffa men gjorde just det för ett par veckor sedasn. Men, jag är väldigt nöjd överlag och det är kul att använda systemet. Vill inte påstå att jag fotar mer eller bättre med Leica än jag annars skulle ha gjort men kul är det ändå. Såg förresten den här nysläppta videon tidigare idag som berör ämnet till viss del och varför kameror faktiskt kan betyda en hel del för ens fotograferande: https://youtu.be/Dtmp0js-K-Q
Om inte kunderna hade accepterat de höga priserna hade Leica varit tvungna att flytta produktionen till platser med lägre produktionskostnader. Det skulle inte nödvändigtvis innebära lägre kvalitet, men att kunna peka på att kamerorna tillverkas i Europa är för Leica en marknadsföringsfördel.
En bra video! Budskapet är samma som jag brukar hävda när någon på fotosidans forum frågar om den ska köpa en Canon eller en Nikon. :-)
Sedan jag blivit Leica-ägare och intresserat mig mer för företaget har jag blivit alltmer imponerad av det. Tycker bland annat om hur de vurmar för den fotografi som tilltalar mig personligen och hur de förvaltar sin historia och sitt arv. Har inget emot att spendera mina surt förvärvade pengar på deras produkter.