NyheterDet är andra året i rad som dotterns ärr retuscherats bort från skolfotot - pappan saknar dotterns ärr och tycker att det är en del av den hon är.
Fotografen som kom till förskolan förklarar att det är fotolabbet som gör retuscheringen på barnen och att de flesta föräldrarna blir glada om märken i ansiktet på barnen försvinner.
- Det är jättemånga föräldrar som blir glada om märken som exempelvis uppstått på morgonen genom att ett barn blivit klöst trollas bort, likaså snuva som rinner ned. Vi vill bara vara snälla och gulliga, säger fotografen till Norrbottens-Kuriren.
Men pappan, hemmahörande i Luleå, tycker inte att retuscheringen var nödvändig - särskilt inte en andra gång. Han saknar ärret som försvann.
- Det är inte riktigt rätt, det är ett tecken på att man inte köper verkligheten som den är och det känns fel med alla problem som finns med skönhetsideal. Man förutsätter att föräldrarna inte vill ha ärr, fast jag vill det. Ärren blir ju en del av den hon är, säger pappan till Norrbottens-Kuriren.
Undrar just om pappan sa likadant när försäkringsbolaget bedömde skadan för att avgöra ersättningen för vanprydande ärr. Ersättningen för sådant borde vara ganska betydande på en flicka i den åldern. I övrigt håller jag med om man inte ska retuschera porträtt på barn i den åldern.
Att trolla bort lite tillfällig snuva är väl ändå inte samma sak som att ta bort ett permanent ärr. Det är som pappan säger en del av personen och borde inte ha tagits bort av fotolabbet utan att först ha förhört sig om saken.
@Lars.
Skolfotografer räknar sig nog knappast som dokumentärfotografer.
Att skolfoton retuscheras är helt oförsvarligt! Sjukt att man ska tvinga in barn i den fixering som etablissemanget ändå kommer pressa på dem i tonåren. Vore bra om det fanns lite skolor med ryggrad som kunde bryta upp med skolfotografer som "erbjuder" retuschering.
Rent för jävligt inte ens om det är ett tillfälligt sår,snor eller dylikt ska det tas bort även om det inte känns lite farligt så är det verkligheten. rent för jävligt sånt får mig att tappa respekt för "proffs"
Jag tycker detta är ett storm i ett vattenglas och mest ett sätt att "komma i tidningen". För jag kan svära på att 99% av alla föräldrar vill att fotografen ska retuschera bort ett sår, ett litet märke som uppstått precis innan fotograferingen, som inte finns där normalt (i motsats till ett större ärr, födelsemärke eller liknande). Inte för att det handlar om skönhetsideal utan för att det är så vanligt att dessa önskemål finns att det görs med ryggmärgen hos de flesta fotografer då det handlar om tillfälliga märken/sår/finnar, osv.
absolut storm i ett vattenglas.Att ta bort ett blåmärke eller en snordroppe är ju inte direkt "att tvinga in barnen i ett ideal".
Larviga paralleller. Sen håller jag med om att ärr är en annan grej. Men den killen som råkade ta bort det kanske hade tuschat 60 barn den dagen och inte såg skillnad på ärr eller annat just då...
Jag kan inte annat än säga att det är idiotiskt att retuchera den här typen av foton överhuvudtaget, vare sig det handlar om snor eller permanenta ärr. Jag håller med pappan här som menar att man inte köper verkligheten som den är.
Jag jobbar som skolfotograf 5 veckor om året, vid sidan om min ordinarie verksamhet som dokumentärfilmare och reportagefotograf.
Skolfoto ÄR inte en avspegling av verkligheten. Man har smickrande ljussättning, bakgrundsfond, barnen/ungdomarna har för det mesta snyggare kläder än vanligt, eller har lagt mer jobb på makeup (även killar). De får posera för kameran, så att de får en snygg hållning som fyller bilden perfekt utan att den behöver ombeskäras eller vridas. De som har dålig hållning kan fås att se ut som de är mer vitala än de vanligtvis är. Fotografen jobbar med att få upp energin hos de som inte lyser av sig själva.
Allt detta är manipulation, för att åstadkomma ett så fördelaktigt porträtt som möjligt. En konstruerad situation att få någon att lysa upp på beställning. Det ska bli ett positivt minne av ett barn i en viss ålder. Nödvändigtvis inte ett barn som ler, lika gärna ett barn som har ett uttryck som han/hon själv vill stå för - och som samtidigt kan godtas av föräldrarna.
Fotograferingen är ett samarbete mellan barnet och fotografen. Jag brukar låta barnen välja bild, om valet står mellan två bra bilder, t ex en allvarlig och en glad.
Ärr och andra permanenta drag låter jag vara. Men ibland fotograferar jag från andra sidan för att minska intrycket. Även om det är ett permanent drag kan det bli förstärkt på en stillbild, jämfört med när man träffar personen i verkligheten och upplever mer av helheten. Snor och finnar kan i onödan dra uppmärksamheten till sig och distrahera betraktaren från att se det mer väsentliga hos den avporträtterade. Lyckas man fånga en persons utstrålning, mer än bara fysiska detaljer, får porträttet ett större värde.
Ja, Jag förstår Mycket Mer än Väl Pappans reaction, att dessa förb...... BILDONANISTER "aldrig" kan "hålla fingrarna i styr"!
Och att retuschera("refusera"!?)s-m-å barn...
Nej, fy 17!
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
15 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Skolfotografer räknar sig nog knappast som dokumentärfotografer.
Att skolfoton retuscheras är helt oförsvarligt! Sjukt att man ska tvinga in barn i den fixering som etablissemanget ändå kommer pressa på dem i tonåren. Vore bra om det fanns lite skolor med ryggrad som kunde bryta upp med skolfotografer som "erbjuder" retuschering.
Larviga paralleller. Sen håller jag med om att ärr är en annan grej. Men den killen som råkade ta bort det kanske hade tuschat 60 barn den dagen och inte såg skillnad på ärr eller annat just då...
Skolfoto ÄR inte en avspegling av verkligheten. Man har smickrande ljussättning, bakgrundsfond, barnen/ungdomarna har för det mesta snyggare kläder än vanligt, eller har lagt mer jobb på makeup (även killar). De får posera för kameran, så att de får en snygg hållning som fyller bilden perfekt utan att den behöver ombeskäras eller vridas. De som har dålig hållning kan fås att se ut som de är mer vitala än de vanligtvis är. Fotografen jobbar med att få upp energin hos de som inte lyser av sig själva.
Allt detta är manipulation, för att åstadkomma ett så fördelaktigt porträtt som möjligt. En konstruerad situation att få någon att lysa upp på beställning. Det ska bli ett positivt minne av ett barn i en viss ålder. Nödvändigtvis inte ett barn som ler, lika gärna ett barn som har ett uttryck som han/hon själv vill stå för - och som samtidigt kan godtas av föräldrarna.
Fotograferingen är ett samarbete mellan barnet och fotografen. Jag brukar låta barnen välja bild, om valet står mellan två bra bilder, t ex en allvarlig och en glad.
Ärr och andra permanenta drag låter jag vara. Men ibland fotograferar jag från andra sidan för att minska intrycket. Även om det är ett permanent drag kan det bli förstärkt på en stillbild, jämfört med när man träffar personen i verkligheten och upplever mer av helheten. Snor och finnar kan i onödan dra uppmärksamheten till sig och distrahera betraktaren från att se det mer väsentliga hos den avporträtterade. Lyckas man fånga en persons utstrålning, mer än bara fysiska detaljer, får porträttet ett större värde.
Och att retuschera("refusera"!?)s-m-å barn...
Nej, fy 17!