Mannen som gav oss färger har gått bort
Forskaren Bruce Bayer dog nu den 13 november vid 83 års ålder
Bruce Bayer stod för några av de viktigaste uppfinningarna bakom dagens digitalkameror. Bruce Bayer som länge arbetade hos Kodak patenterade 1976 tekniken som de flesta av oss än i dag använder för att få färg i våra bilder.
Både ccd- och cmos-sensorer är i sig själva färgblinda. Det var Bruce Bayers idé att kombinera ett färgfilter framför sensorn och lite smart matematik som gav oss ett jämförelsevis billigt sätt att få digitala färgbilder. Han utformade färgfiltret för att efterlikna hur vår syn hanterar fäger, det är därför det i ett traditionellt bayerfilter finns dubbelt så många gröna pixlar som det finns röda eller blå.
Det klassiska bayerfiltret med hälften gröna pixlar och en fjärdedel vardera av röda och blå.
De höga megapixeltalen i dagens sensorer innebära att vi numera kan experimentera med annorlunda varianter av färgfilter än Bayers grundkoncept. Canon har i perioder använt två nivåer av grönfilter, Fujifilm använder ett helt nytt mönster i färgfiltren till X-Pro-kamerorna. Sony har provat olika varianter med fler färger och varianter där en del pixlar saknar färgfilter.
Men grundtekniken är ändå densamma och nästa gång du tar en bild kan du tänka på Bruce Bayer, har du inte en mycket sällsynt kamera är det hans uppfinning som skapar färgerna du ser i bilden.
Läs mer
10 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Kul idé :)
Man kan nog om inte annat säga att hans uppfinningar påskyndade utvecklingen av digitalkameror rejält.
All heder åt ditt inlägg, men hade inte du skrivit det hade någon annan gjort det... ;-)
Jantelagen verkar ha ett starkt grepp om dig.
Ofta när man skall lösa någon slags tekniskt problem finns det två huvudkategorier av lösningar: Å ena sidan de eleganta, men lite komplicerade, å andra sidan de enkla men arbetskrävande.
Bayerfiltrering och färginterpolering är ett exempel på "enkelt men arbetskrävande" teknik. Det är ur teknisk synvinkel inte någon speciellt sofistikerad lösning, men har man bara gott om både pixlar och beräkningskapacitet så blir resultatet ändå mycket bra.
Ja; och kanske kan Foveon tillhöra det eleganta men komplicerade? Känner ju till den, men har inte använt någon, tex. Sigma-kamera, men ändå, resultatet verkar bli något varierande...
/A.
Ja; och kanske kan Foveon tillhöra det eleganta men komplicerade? Känner ju till den, men har inte använt någon, tex. Sigma-kamera, men ändå, resultatet verkar bli något varierande...
/A.
Jo, tekniskt sett känns till exempel både Foveon-tekniken eller varianten med en stråldelare (beam splitter) och tre separata sensorer elegantare än en bayerfiltrerande sensor. Men i och med att vi idag ändå för det mesta har mer upplösning i sensorerna än vi praktiskt behöver för vår slutliga bild så ger inte de elgantare lösningarna några tydliga fördelar - men är väsentligt mer komplexa att bygga och hantera.
Jag tycker det snobbiga är att locka fram alla färger och nyanser ut ett simpelt rutmönster - två gröna en blå och en röd.
Ur affärsmässig synpunkt lär väl stråldelartekniken falla, då den ju är alldeles för gammal för att kunna patenteras. Jag har sett exempel från långt innan färgkopplare fanns. Det fanns en fotograf vid Stureplan i Stockholm som använde tekniken för porträttfoto så sent som på femtiotalet. Jag har glömt namnet. Och det var väl den teknik som användes på tevekameror när man hade rör för att ta upp bilden.