En bra infallsvinkel på det hela! För just i mörkrummet och med silvergelatinpapper får man direkt den där utökade mellantonkontrasten i svartvitt som varken kommer fram digitalt eller om du scannar negativen. Vilket gör att du måste jobba mycket mer med den i datorn för att det inte ska se gråtrist och halvtaskigt ut rent tekniskt. Dessutom, när du börjar dra i reglagen för att öka mellantonkontrasten för ett digitaliserat negativ, så börjar kornet växa och framträda mycket mera. Speciellt i småbild märks detta, inte lika mycket i större format. I mörkrummet är det mest totalkontrasten du varierar med pappersgradation och filter. Det är därför mina mörkrumskopior oftast ser ut att ha mindre framträdande korn, mot om jag redigerar samma negativ digitalt i datorn. Trots att jag oftast använder kondensorapparaten. Sen, det digitala ger oftast ett väldigt vasst och distinkt uttryck, vilket inte det analoga gör, varken som digiatliserat negativ eller mörkrumskopia. Detta är mina erfarenheter kanske ska tilläggas. Och det blir lite knasigt tycker jag när man ska jämföra. Varför gör man inom målad konst inte några såna jämförelser mellan tex oljemålning och akvarell eller akryl? ger skillnader i tekniskt uttryck men alla använder oftast pensel och färg, dock inte samma färger. Men ändå tycker jag den parallellen är intressant att dra.

Berit!
Jag tycker att det som definierar analog fotografi är själva "inspelningsmetoden", att bilden fångas på ljuskänslig film genom en kemisk process, istället för på en digital sensor!

Allt som händer sedan efter filmframkallningen, som skanning, eller i en förstoringsapparat, är bara olika sätt att bearbeta negativet för att kunna visa bilden, men påverkar inte om fotograferingen skall kallas analog eller inte!

Kort sagt: Analog fotografi = fotografering med film!
Så länge bilden är tagen på film, är det analogt fotograferande!
Sedan kan man tycka att saker skulle göras annorlunda, men det är något helt annat! :)

För övrigt tyckar jag att det va en bra Podd! Men som alla poddar, så kan det handla om tycke och smak! Det e nog svårt att göra något som passar alla ! ;) :)

Mycket bra förklaring, Nils!

Håller med dig helt Nils. Inget går upp mot en snyggt kopierad bild på fiberpapper, Det digitala blir för kantigt och perfekt, det analoga blir mjukare. Precis som musik från en vinylskiva som också blir mjukare.

När jag scannat svartvita bilder till digitala blir det otroligt fult, som du säger, det blir väldigt mycket kornigare.

Nu är ju vi olika och har olika smak så det får man respektera hur olika vi gör för att ta fram bilder. Men jag har lite svårt när man kallar sig för analog fotograf fast man bara går halva vägen. Fast det kanske beror på att det är rätt så svårt att kopiera snygga bilder i ett mörkrum. Det kräver en hel del tålamod och svordomar. Den kunskapen verkar, trots det analoga uppsvinget, försvinna mer och mer. Det är ju så mycket enklare att "kopiera" bilder i Photoshop e.d.

Håller med dig helt Bengt att podden avhandlade det ämnet de avsåg, nämligen att fotografera digitalt/sensorbaserat vs analogt/film, precis som du påpekar.

Sedan är det en spännande diskussion även hur man efteråt hanterar negativen, och även om man också i podden berör detta så var ju huvudfokus själva fotograferandet, vilket jag tycker de förhöll sig till bra.

Mycket bra podd fö. då jag själv är intresserad av att börja fotografera analogt/film. Något som jag inte gjort sedan 90-talet.

Jag skulle nog inte riktigt göra den skillnaden i värdering som jag (kanske felaktigt?) uppfattar att du alluderar till. Tycker att musikskapandet med synthar och elektroniska instrument kan vara minst lika konstnärligt och kreativt som med traditionella mer hantverksmässiga instrument. Analogt med det kan det även fotograferas minst lika kreativt med digitala/sensorbaserade kameror och med minst lika mycket konstnärliga ambitioner.

Allt handlar om ens ambitioner och hur man vill arbeta vid olika tillfällen.

Nu är jag inte alls emot att fotografera analogt - tvärt om är jag inne på att just återuppta det efter en lång tid - men man bör skilja på vad som är hantverksmässigt och vad som är kreativt/konstnärligt/estetiskt. Det är ändå olika saker, även om de kan influeras av processen (både positivt och negativt).

Syntar har trummaskiner som spelar trummorna åt dig, Arpeggios som låter dig spela ackord med ett knapptryck. Tusentals med instrument som spelas på samma sätt via tangenterna, lite som Lightroom inom foto. En som spelar trummor, gitarr, piano, cello m.m gör något helt annat lägg sedan på inspelningen med alla mickar m.m. Jag har själv spelat synt sedan 88, gjort elektronisk musik på 90 talet men tål det inte längre, det blev för lätt till slut. Nuförtiden ( senaste 20 åren ) spelar jag in allt via mikrofon och med riktiga instrument i ett rum. Jag tycker Thommys beskrivning var klockren. Även om jag fotar mest digitalt då jag ej har råd med analogt just nu. Men det kommer. Jag har ett fint mörkrum och bra analoga kameror

Oj vilken diskussion det blivit här om digitalt vs analogt, precis som det var för 20-25 år sen när dom flesta föll pladask för digitalkameror.

Vill bara säga till de som tror jag att bara fotar analogt, att det gör jag inte. Jag fotar mest digitalt och det har många fördelar. Att jobba som yrkesfotograf med film går inte längre. För mig har digitalkameran ersatt diafilmen och negativa färgfilmer. Men jag älskar att fota med svartvit film och slutföra bilderna i mörkrummet.

Tycker att Thommy och Johans beskrivning av analogt foto med endast filmframkallning är talande!