Resonance - av Samuel Poromaa
Samuel Poromaas bilder utspelar sig i urbanitetens gränsvärldar, i områden som karakteriseras av en ständigt växlande rörelse mellan aktivitet och stillhet, och rör sig i inre trakter snarare än i yttre, i ett ingenmansland i brottet mellan vakenhet och dröm. De är bilder som tar form i gliporna mellan ögonblick och minne, och sätter sig som spjälor emellan det vardagligt passerande flödet av intryck och blickens reducerande uppmärksamhet på enskildheter av platsernas materialitet. Blicken befäster i denna mening det urbana landskapet som fysisk verklighet, men reducerar det samtidigt till en subjektiv upplevelse och ett inre skeende, och det är denna dubbelhet i perceptionen som Poromaa utforskar i sina bilder, i hur de utgör exempel på ett tillstånd mellan mentalitet och fysikalitet.
Som konceptuell konstnär arbetar han i serier där de efterlämnade spåren av mänsklig aktivitet är ett bestående tema, men söker samtidigt inte att återskapa platser genom fotografisk realism, då det för honom inte handlar om att dokumentera eller om att avbilda den fysiska världen i syfte att likna verkligheten, utan mera om att omforma den till ren observation, eller om att dekonstruera det fysiska rummet till flisor av iakttagelser som sätter sig temporärt på näthinnan i en ständig ström av uppdaterad sinnesdata.
I serien Resonance tänjs ytterligare relationen mellan fotografi och verklighet, i vilken Poromaas närstudier av containerytor tryckts på aluminiumplåtar, en teknik som ger bilderna en påtaglig fysikalitet som till synes upplöser gränserna mellan objekten och dess avbilder. Genom sin illusoriska effekt framstår de med samma kraft som om de vore närvarande på samma fysiska plan som dess betraktare, och till skillnad från att vara reproduktioner av sig själva som refererar till verkligheten verkar de närmast som en förhöjning av den.
Poromaa lösgör på så sätt objekten från sin verkliga funktion och kontext och lyfter in dem i en annan värld, i upprättande av ett formligen fysiskt, och desto mer än enbart fotografiskt, arkiv. Då det fotograferade motivet alltid är något som övergivits av tiden, och som det fotografiska mediet bevarar i komprimerad form som ett slags eko av det ursprungliga varandet, står dessa objekt i ett annat förhållande till verkligheten än rena fotografier genom hur de rent perceptuellt framträder med samma fysiska aktualitet som ursprungsmotivet. Det mått av verklighet som ryms inom dem är dock något syntetiskt skapat, och tjänar som påminnelse om att verkligheten i stor mån är något konstruerat utifrån våra personliga upplevelser av den.
Christian Stoltz, Kulturvetare
Välkomna på vernissage lör 6 april kl 12-16
Öppettider: to-fr 17-19 lö-sö 12-16
