niklasl
Aktiv medlem
En bekant till mig har två flickor. 1997 var de med i en modevisning här i Kalmar. Bilder togs av en fotograf, vem minns inte mamman till flickorna. Såvitt mamman kommer ihåg finns ingen modell-release eller liknande.
I nr 8 av Amelia (1 april 2004) dyker dock bilder på de två flickorna upp i ett helt annat sammanhang. På sidan 74 finns artikeln "Plastmammans överlevnadsbok", som handlar om splittrade familjer och de nya relationer som följer. Där återfinns en bild från modemässan 1997 på de två flickorna och under bilden finns texten "Mina barn med min f d man". Nära dem finns en bild på en man som ser ledsen ut med texten "Mitt ex" och strax bredvid flickorna en bild på en tant med texten "Min f d svärmor". Färgplattan med bilderna (det finns fler) spänner över ett och ett halvt uppslag och är någon form av "familjeträd" som exemplifierar hur många människor det handlar om när ett par går skilda vägar och sedan startar nya familjer, nya relationer.
När mamman till flickorna fick se artikeln blev hon givetvis bestört. Hon lever med samma man sedan många år och tycker det känns obehagligt att se sina döttrar i detta, som hon upplever det, inte helt positiva sammanhang, med främmande människor beskrivna som släktingar till hennes barn. Att det gått lång tid sedan bilden togs spelar ingen roll - bekanta till familjen känner med lätthet igen flickorna (vilket alltså även skedde, hos frisören).
Får man verkligen göra så här? Hur går man vidare?
I nr 8 av Amelia (1 april 2004) dyker dock bilder på de två flickorna upp i ett helt annat sammanhang. På sidan 74 finns artikeln "Plastmammans överlevnadsbok", som handlar om splittrade familjer och de nya relationer som följer. Där återfinns en bild från modemässan 1997 på de två flickorna och under bilden finns texten "Mina barn med min f d man". Nära dem finns en bild på en man som ser ledsen ut med texten "Mitt ex" och strax bredvid flickorna en bild på en tant med texten "Min f d svärmor". Färgplattan med bilderna (det finns fler) spänner över ett och ett halvt uppslag och är någon form av "familjeträd" som exemplifierar hur många människor det handlar om när ett par går skilda vägar och sedan startar nya familjer, nya relationer.
När mamman till flickorna fick se artikeln blev hon givetvis bestört. Hon lever med samma man sedan många år och tycker det känns obehagligt att se sina döttrar i detta, som hon upplever det, inte helt positiva sammanhang, med främmande människor beskrivna som släktingar till hennes barn. Att det gått lång tid sedan bilden togs spelar ingen roll - bekanta till familjen känner med lätthet igen flickorna (vilket alltså även skedde, hos frisören).
Får man verkligen göra så här? Hur går man vidare?