cocuyo
Avslutat medlemskap
Igår hittade jag ett inramat fotografi på Myrorna, och eftersom det var min gamle läromästare Ansel Adams som har tagit bilden tyckte jag inte att jag borde låta tillfället gå mig förbi att lägga mig till med den här mycket välgjorda bilden, snyggt monterad.
Det är visserligen inte ett signerat original, utan den är gjord till femtioårsminnet av att bröderna Varian uppfann klystronen. Det innebär att den kan vara gjord endera 1987 eller 1989; det står inte något datum på den. Ansel Adams dog 1984.
Det är första gången jag köper ett fotografi på det här sättet, och det kanske starkaste skälet till att jag bestämde mig för att köpa den är att jag introducerades till Ansel Adams och zonsystemet när jag började fotografera för mer än femtio år sedan i Viggbyholmsskolan, där vår lärare var Einar Luterkort. Lite kluven har jag känt mig, eftersom det inte var att jag spontant tyckte väldigt mycket om bilden, utan mer att jag ville ha den av historiska eller nostalgiska skäl. Men helt klart är att jag kände igen stilen när jag såg den, och det var vad som gjorde att jag tittade närmre på den. Jag ska hänga den på väggen och se om jag vänjer mig.
Som jag ser det är det också en ganska fin påminnelse om att den tekniska sidan av fotografering kanske inte är den allra viktigaste, även om en tekniskt välgjord bild är mer njutbar än en med stora brister. Den här bilden har som jag ser det en fin komposition och tonomfånget i fotopapperet är väl utnyttjat. Skarp är den ju också och det går naturligtvis inte att skönja kornighet. Kanske jag kommer att tycka om den.
Det är visserligen inte ett signerat original, utan den är gjord till femtioårsminnet av att bröderna Varian uppfann klystronen. Det innebär att den kan vara gjord endera 1987 eller 1989; det står inte något datum på den. Ansel Adams dog 1984.
Det är första gången jag köper ett fotografi på det här sättet, och det kanske starkaste skälet till att jag bestämde mig för att köpa den är att jag introducerades till Ansel Adams och zonsystemet när jag började fotografera för mer än femtio år sedan i Viggbyholmsskolan, där vår lärare var Einar Luterkort. Lite kluven har jag känt mig, eftersom det inte var att jag spontant tyckte väldigt mycket om bilden, utan mer att jag ville ha den av historiska eller nostalgiska skäl. Men helt klart är att jag kände igen stilen när jag såg den, och det var vad som gjorde att jag tittade närmre på den. Jag ska hänga den på väggen och se om jag vänjer mig.
Som jag ser det är det också en ganska fin påminnelse om att den tekniska sidan av fotografering kanske inte är den allra viktigaste, även om en tekniskt välgjord bild är mer njutbar än en med stora brister. Den här bilden har som jag ser det en fin komposition och tonomfånget i fotopapperet är väl utnyttjat. Skarp är den ju också och det går naturligtvis inte att skönja kornighet. Kanske jag kommer att tycka om den.
Senast ändrad:
