mcqueen
Medlem
Har under min korta tid som engagerad fotograf haft möjligheter att med klassiska, helmekaniska kameror lära mig grunderna och lite till i fotograferingens konst. Har även fått lära mig att uppskatta kvaliteten och den omsorg som lagts ned vid tillverkningen av äldre kameror. Dock har valet av utrustning givetvis även varit ett avvägande av andra faktorer än enbart nostalgiska.
För några år sedan kunde man skönja digitalkamerornas framfart på marknaden och går man in i en fotobutik idag är just digitalkameran det första försäljaren erbjuder och nämner.
-Tar ni inte in några "gammkameror" längre? , frågar jag och får ett menande leende tillbaks.
-Vi tar inte emot äldre systemkameror längre, de är inte efterfrågade idag, blir svaret.
Väl hemma framför datorn bekräftas det som försäljaren sagt, systemkameror från sjuttio- till nittiotal går för riktigt låga priser på säljsidor som tradera och blocket.
Är det intresset för själva den "traditionella bilden" som försvunnit? Bryr vi oss i större utsträckning om att perfekt dokumentera vår omgivning med oändliga möjligheter till redigering och kan det digitala slutresultatet någonsin ge samma tillfredsställelse som det analoga?
Är det våra långtgående självförverkligandeideal som skapat behovet av den bekväma digitalkameran (dess förträfflighet i dokumentationssyfte ifrågasätter jag dock ej) och har den för alltid trängt undan den traditionella "tegelstenen" till en liten enskild sfär för kufar, eller kan vi hoppas på systemkamerans återtåg om något år?
Vilka aspekter tas idag upp på fotokurser (frågan riktad till någon som gått en sådan kurs eller är undervisare)?
Och vågar någon sig på att spekulera om det egentliga reella pengavärdet i en äldre systemkamera?
..... eller är detta bara sentimentalt flum??
Mvh/andreas
För några år sedan kunde man skönja digitalkamerornas framfart på marknaden och går man in i en fotobutik idag är just digitalkameran det första försäljaren erbjuder och nämner.
-Tar ni inte in några "gammkameror" längre? , frågar jag och får ett menande leende tillbaks.
-Vi tar inte emot äldre systemkameror längre, de är inte efterfrågade idag, blir svaret.
Väl hemma framför datorn bekräftas det som försäljaren sagt, systemkameror från sjuttio- till nittiotal går för riktigt låga priser på säljsidor som tradera och blocket.
Är det intresset för själva den "traditionella bilden" som försvunnit? Bryr vi oss i större utsträckning om att perfekt dokumentera vår omgivning med oändliga möjligheter till redigering och kan det digitala slutresultatet någonsin ge samma tillfredsställelse som det analoga?
Är det våra långtgående självförverkligandeideal som skapat behovet av den bekväma digitalkameran (dess förträfflighet i dokumentationssyfte ifrågasätter jag dock ej) och har den för alltid trängt undan den traditionella "tegelstenen" till en liten enskild sfär för kufar, eller kan vi hoppas på systemkamerans återtåg om något år?
Vilka aspekter tas idag upp på fotokurser (frågan riktad till någon som gått en sådan kurs eller är undervisare)?
Och vågar någon sig på att spekulera om det egentliga reella pengavärdet i en äldre systemkamera?
..... eller är detta bara sentimentalt flum??
Mvh/andreas
