Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

skärpa studioblider

Produkter
(logga in för att koppla)

masterpower

Aktiv medlem
Jag undrar om brinntiden på studioblixtar är en avgörande faktor när det gäller skärpa på en färdig bild?

Baktanken till min fråga lyder så, de flesta studioblixtar har brinntid på cirka 1/800s dvs den önskade ljusmängden varar i 1/800s vilket är okej men det är ganska långsamt i fråga om kroppar i rörelse. Skulle man fotografera en vattendroppe som faller med gravitationen med dessa blixtar blir bilden oskarp och knappt användbar. Vid modellbilder står personen still men det betyder inte att dem inte är i rörelse. Dvs det finns risk att man även där får lite för mycket ljus som varar under en rörelse som i sin tur fastnar på bild > oskärpa.

Om man använder sig av professionell utrustning som klarar 1/6000 till 1/8000s för att tex ta modellbilder. Skulle slutresultatet då bli skarpare? Ingen digital uppskärpning är inräknad i den ekvationen :)

Vad tycker ni? Jag skulle gärna höra om ni teori stämmer eller inte...

Skrev lite om dagens expriment inom ämnet idag på min blogg,
HÄR
 

Bilagor

  • 08_studio_fotograf_brinntid_stockholm.jpg
    08_studio_fotograf_brinntid_stockholm.jpg
    8.6 KB · Visningar: 889
Hittade detta på nätet:

Vad menas med brinntid?

Svar: Brinntiden anger hur länge blixtröret är tänt. Brinntiden har stor betydelse för hur skarpt ett motiv i rörelse återges. Man kan med andra ord säga att brinntiden är blixtens slutartid. Det går dock inte att direkt omsätta blixtens brinntid till kamerans slutartid efersom blixtrörets upptändningsfas och nedtoningsfas till viss del påverkar bilden.
En tumregel är att ta 1/3 av blixtens brinntid för att få motsvarande slutartid för kamera, d.v.s. en brinntid på 1/1000 sek motsvarar en slutartid på ca 1/350 sek.
 
Brinntiden är ganska oberoende av slutartiden.
Det skulle kunna jämföras med höghastighetsbilder där slutaren är öppen flera minuter men att blixten utlöses någongång under exponeringstiden es. (när en balong exploderar eller när man ser vattenbilder osv..)

Under mitt test använde jag blixtar som hade brinntid på 1/7000s
Slutaretiden (än ointressant) var 1/125s.

Skulle jag under några omständigheter märka skillnader i skärpa om jag skulle använda mig av vanliga studioblixtar(brinntid 1/800) mot (1/7000s) vid porträttfotografering? Modellen står still men inte helt stillastående. Skulle det påverka skärpan? :)
 
Om man med skärpa menar optikens förmåga att återge motivet skarpt så har jag svårt att tro att blixtens brinntid spelar roll. Om man menar att man får mindre rörelseoskärpa på tex rinnande vin så är det väl inte annolunda än att man väljer kortare slutartid när man fotograferar utan blixt. Jag tror inte upptäckten leder till något nobelpris är jag rädd. För det mesta tror jag inte det spelar någon roll så länge man inte skall fotografwra exploderande vattenmeloner. Då blir det väldigt viktit.
 
Skulle jag under några omständigheter märka skillnader i skärpa om jag skulle använda mig av vanliga studioblixtar(brinntid 1/800) mot (1/7000s) vid porträttfotografering? Modellen står still men inte helt stillastående. Skulle det påverka skärpan? :)

Självklart kommer du inte att märka någon skillnad om modellen står stilla. Förstår inte riktigt hur du menar där... Men om modellen springer ikapp med en pistolkula tror jag du har god nytta av brinntider ner mot 1/8000s.

Jag känner faktiskt inte till någon fotograf som använder sig av utrustning för höghastighetsfotografering när man plåtar porträtt.

När du fotar ett porträtt UTAN blixt med tex ett 85mm objektiv så funkar det ju bra med 1/250s.


/ Kalle
 
Har du lampor tända i studion eller inställningsljuset på tillsammans med en stor bländaröppning påverkar dessa, bara att prova med blixtfunktionen avstängd för att se hur mycket ljus som finns i bilden då.
 
Brinntiden är ganska oberoende av slutartiden.
Det skulle kunna jämföras med höghastighetsbilder där slutaren är öppen flera minuter men att blixten utlöses någongång under exponeringstiden es. (när en balong exploderar eller när man ser vattenbilder osv..)

Under mitt test använde jag blixtar som hade brinntid på 1/7000s
Slutaretiden (än ointressant) var 1/125s.

Skulle jag under några omständigheter märka skillnader i skärpa om jag skulle använda mig av vanliga studioblixtar(brinntid 1/800) mot (1/7000s) vid porträttfotografering? Modellen står still men inte helt stillastående. Skulle det påverka skärpan? :)

Det beror helt på vilka aggregat du pratar om, och hur de är specade. Det är en VÄLDIG skillnad på olika principer.

De flesta studioblixtar reglerar styrkan med hur mycket laddning de förspänner blixtkondensatorn med, vilket ger den egentligen lite mot-intuitiva effekten att de får LÄNGRE brinntid ju lägre effekt du använder. I blixtröret: Lägre spänning > mindre ström > mindre flöde/volt > längre "tänd" tid.

Kameraskoblixtar däremot är tids-styrda. Fullt blås hela tiden, men ju mindre effekt man ber blixten om, desto kortare tid lämnas ström ut till blixtröret. Här är det så att lägre effekt ger RIKTIGT korta tider. Ner till 1/20,000s på de lägsta effekterna...

Om du säger 1/7000s pratar du antingen om specialutrustning, eller en skoblixt på ca 1/16 - 1/32 effekt. De absolut snabbaste studiohuvudena ger kanske ner mot dessa tider, men det finns inte så många av dessa.

Vilken broncolor ger 1/7000s? Jag vet ingen. Lägg märke till att t0.5-tiden är ganska meningslös (de flesta tillverkare använder t0.5, eftersom det ger mycket trevligare siffror). t0.5 betyder att HÄLFTEN av ljuseffekten tagit slut - detta betyder ju att HÄLFTEN av ljuset fortfarande ska "ut" - och detta tar betydligt mer tid än den första halvan... T0.1 är betydligt mer överensstämmande med "stopptiden" för ett huvud. t0.1 betyder att allt utanför denna tid är dämpat med minst 3Ev.

PCB Einstein ger så korta verkliga brinntider.
 
Stefan, befintligt ljus är helt nedbländad.
Mitt test är inte 100 % och jag blir inte klokare av resultatet.
Jag testade med två olika studioblixtar

1- visico LR 600 med T0.5 på 1/1000s
Objektetet som var i fokus blev suddig tack vare rörelse-oskärpan pga det "långa" brinntiden på blixten. Slutartiden är 1/125s och har i det här fallet absolut ingen påverkan på slutresultatet.

Extra notering: Bakgrunden som då var placerad cirka 1,5 meter bakom objektet blev även den oskarp. fast den aldrig var i rörelse :)

2- Broncolor grafit a4 med T0.5 på 1/10 000s
Där blev objektet som då var ett fallande hängsle, skarpt. Dvs blixtens brinntid var tillräckligt snabb för att frysa den fallande rörelsen. Till vår förvåning var bakgrunden betydligt skarpare i jämförelse med visicon.

Blixtarna är placerade i samma position. kamerainställningar är detsamma 1/125, iso100, f/10.


Jag kommer att göra om testet på måndag. Jag vill framförallt få vet om min teori om att "vanliga" studioblixtar kan bidra med släp pga känslighet för modellens rörelse.. även teoretiskt. Jag menar inte när modellen är i rörelse. Men när man säger till modellen eller en ovan person att stå still så är de sällan det. Kan den här lilla rörelsen vara tillräckligt för att fångas under blixtens brinntid?


Broncolor blixtarna gav helt enkelt mycket skarpare bilder. Varför vet jag inte :) Alla inställningar var detsamma
 
Jag är med i ditt resonemang.
I det här fallet så har broncolor T0.1 på 1/7000s
och T0.5 på 1/10 000s (enligt tillverkaren)

1/7000s på t0.1 är att jämföra med 100% då det anger den tiden som blixten ger ifrån sig mer än 10% kräm.

Under mitt försök så hade jag två identiska Broncolor huvud med lika mycket styrka. Och det var faktiskt det absolut lägsta effekten från aggregatet (30w)

Det beror helt på vilka aggregat du pratar om, och hur de är specade. Det är en VÄLDIG skillnad på olika principer.

De flesta studioblixtar reglerar styrkan med hur mycket laddning de förspänner blixtkondensatorn med, vilket ger den egentligen lite mot-intuitiva effekten att de får LÄNGRE brinntid ju lägre effekt du använder. I blixtröret: Lägre spänning > mindre ström > mindre flöde/volt > längre "tänd" tid.

Kameraskoblixtar däremot är tids-styrda. Fullt blås hela tiden, men ju mindre effekt man ber blixten om, desto kortare tid lämnas ström ut till blixtröret. Här är det så att lägre effekt ger RIKTIGT korta tider. Ner till 1/20,000s på de lägsta effekterna...

Om du säger 1/7000s pratar du antingen om specialutrustning, eller en skoblixt på ca 1/16 - 1/32 effekt. De absolut snabbaste studiohuvudena ger kanske ner mot dessa tider, men det finns inte så många av dessa.

Vilken broncolor ger 1/7000s? Jag vet ingen. Lägg märke till att t0.5-tiden är ganska meningslös (de flesta tillverkare använder t0.5, eftersom det ger mycket trevligare siffror). t0.5 betyder att HÄLFTEN av ljuseffekten tagit slut - detta betyder ju att HÄLFTEN av ljuset fortfarande ska "ut" - och detta tar betydligt mer tid än den första halvan... T0.1 är betydligt mer överensstämmande med "stopptiden" för ett huvud. t0.1 betyder att allt utanför denna tid är dämpat med minst 3Ev.

PCB Einstein ger så korta verkliga brinntider.
 
Jag tänkte om det kanske gick att svara på din fundering med lite matte. Om man tänker sig att modellen rör sig med en viss (ofrivillig) hastighet kan man ju beräkna hur många pixlar modellen har flyttat på sig. Jag gjorde en snabb kalkyl som jag hoppas jag lyckades bifoga nedan.

Jag har alltså beräknat hur många pixlar en modell rört sig om bildutsnittet är 0,5 meter brett, kameran har 22 Mpix, kameran är hållen i horisontalläge, brinntiden hos blixten är 1/7000 s och modellen rört sig med hastigheten 1, 0,25, eller 0,1 m/s. Den sistnämnda hastigheten är väl kanske den som ligger närmast verkligheten och då kommer modellen alltså ha hunnit röra sig 0,16 pixlar.

Jag vet inte om det tillför så mycket till diskussionen, men ändå.
 

Bilagor

  • Skärmavbild 2012-03-19 kl. 16.56.49.jpg
    Skärmavbild 2012-03-19 kl. 16.56.49.jpg
    20.2 KB · Visningar: 392
Jag kom på att det kanske vore relevantare att jämföra skillnaden mellan 1/7000 s och 1/800 s i brinntid och hålla alla andra faktorer konstanta. Då rör sig modellen 0,16 pixlar under 1/7000 s och 1,44 pixlar under 1/800 s. Det är ju en viss skillnad ändå. Om optiken klarar av att få skarpt ner på minsta pixeln så lär det bli aningen skarpare med så kort brinntid, förutsatt att modellen rör sig med en hastighet som motsvarar 1 dm i sekunden då förstås.
 

Bilagor

  • Skärmavbild 2012-03-19 kl. 17.04.04.jpg
    Skärmavbild 2012-03-19 kl. 17.04.04.jpg
    24.1 KB · Visningar: 427
Vidare kan det vara intressant att veta att hastigheten 1 m/s (som kan jämföras med rätt lågt gångtempo) är samma som hos vätskan som hällts ur flaskan och befinner sig 5 cm nedanför flaskans mynning. Så att ta kort på en obruten stråle med blixtar som har olika brinntid ger väldigt mycket information om hur mycket (eller hur snabbt) man måste röra på sig för att det ska gå att se oskärpa. Det förutsätter dock att man kan uppskatta höjden på det färdiga fotot. Kanske genom att ha en linjal som referens?
 
Henrik, intressant beräkning.

Fast alla kameror interpolerar väl upp antalet pixlar så långt det går?

(dvs. om man tar 22 miljoner pixlar som ett exempel så är det efter kamerans algoritm interpolerat/skalat upp bilden. Men sensorns antal pixlar är lägre)
 
Henrik, intressant beräkning.

Fast alla kameror interpolerar väl upp antalet pixlar så långt det går?

(dvs. om man tar 22 miljoner pixlar som ett exempel så är det efter kamerans algoritm interpolerat/skalat upp bilden. Men sensorns antal pixlar är lägre)

Det är mycket möjligt. Det har jag ingen aning om faktiskt. Men om det stämmer torde det ju vara teoretiskt omöjligt att få skärpa ner på pixelnivå (själv trodde jag i och för sig att det gick att få). Det går i såna fall lätt att anpassa beräkningen till dessa effektiva pixlar (eller vad man ska kalla dem) istället. Om nu nån har info om detta?
 
Tack Henrik för ditt svar!
Riktigt intressant beräkning. Och den stora frågan är om man ska ta hänsyn till interpoleringen som Fredrik pratar om.

På nätet förklarar dem att dagens digitalkameror har pixlar med tre kanaler, R, G och B. och att pixeln kan plocka upp värde av endast en kanal vid tillfälle. Därför är antalet effektiva pixlar bara 1/3 av det som tillverkarna anger.

Canons 21.1m effektiva antalet pixlar (5616*3744 blir egentligen så mycket som (21,026304 mp). Skulle vi räkna bort bayer interpoleringen så blir det 21,026304 x 1/3 = 7,008767 mp

Viktigt: Jag är osäker på om det fungerar så i verkligheten.

varje pixel är 6,4 u mm( micro mm) x 5616 = 35,9424mm
varje pixel är 6,4 u mm( micro mm) x 3744 = 23,9616mm
Vilket stämmer bra överens med sensorstorleken på 36x24mm (Småbildssensorn)
 
När man säger "interpolerar" menar man egentligen inte upplösning, utan snarare "färg". Bilden du får av sensorn är ju inte komplett - bildytan i en 5D2 är ju verkligen 5616*3744, så detta blir 21MP. Men det är bara registrerat en färg per pixel - de andra två måste uppskattas i efterhand. Detta är själva "interpoleringen".

Det är ganska viktigt att orginal-bilden i råformat är skarp för att den färginterpolerade bilden ska bli skarp. Matten bakom alltihop stöder sig på pixlarna som ligger runt den pixel man för tillfället tittar på, och om det är suddigt här blir det suddigt i slutbilden helt enkelt. Man kommer ganska nära "verklig upplösning" idag med de råkonvertare vi använder, men normalt sett kan man säga att en digitalkamera är sann mot verkligheten när man använder halv upplösning (i MP då - 21MP > 10MP osv). Då får man "pixel-exakt" återgivning.

För "vanlig" modellfotografering, dvs inte "action" räcker oftast 1/500 även med 40MP MF-bakstycken. Men om modellen rör sig behövs inte många m/s lokalt för att rörelsen ska synas. För riktigt snabba rörelser är skoblixtar mycket bättre - ett paket med 4x SB800 eller vad man nu använder på 1/32 styrka kan ge ner mot 1/20,000s t0.1. Det som är jobbigt då är det är BARA sladdbunden synk som gäller, slavsynk är inte i ens i närheten av tillräckligt exakt i tid för att alla blixtarna ska brinna av samtidigt.
 
Himla intressant, Joakim! Den där infon lyckades jag minsann inte googla mig till, så det var väldigt schysst att du ville dela med dig! :)
 
ANNONS
Götaplatsens Foto