Bildkvalitén på en sådan videokamera är något helt annat än vad du förväntar dig av en digital spegelreflex. Men principen för bandinspelande videokameror liknar den för slutaren i en traditionell filmkamera. Där har man nämligen en roterande slutare, som täcker filmen under den tid man rycker fram en ruta och exponerar när filmen står still.
Bandinspelande videokameror har istället ett roterande arrangemang med magnethuvuden, för inspelning på bandet.
En anledning till slutaren, som jag har läst om, är snabbhetskravet på en DSLR. En kompakt har ingen slutare, men det innebär också att när man tar en bild får man en viss fördröjning. Sensorn ställs då om från videoläge (för sökarfunktionens skull) till stillbildsläge (för bildkvaliténs skull).
I spegelreflexen kan sensorn börja fotografera innan du verkligen tar bilden, precis som film gör. Det händer ju inget förrän slutaren öppnas ändå. Dessutom har jag förstått att det är svårt att göra en bra, komplett elektronisk slutare på en CMOS-sensor. Det är därför Canons kameror, i Live view, har elektronisk första ridå, men avslutar exponeringen med den mekaniska slutaren.
För att få snabb autofokus vid serietagning behöver än så länge spegeln ner och vända. Utan att den gör det fungerar inte fasdetekterande AF, och det kontrastdetekterande alternativet, som jobbar på sensorn, är än så länge för långsamt, Digic IV till trots. Tar nog ytterligare några generationer innan det går fort nog, såvida inte ökande pixelantal äter upp alla prestandavinster där, så att processorn aldrig kommer ikapp.
