Grupper

Hoppas det läker ordentligt. Kattbett är inte att leka med. Dom kan vara lite kinkiga ibland. Det brukar bara klappra i käftarna på Smokey när vi tar fram trimmern. Sist när han hade så där mycket tovor var vi osams varje kväll. Till slut gömde han sig under trappan så fort jag närmade mig. Men till slut blev han finare än på länge i pälsen. Häromdan såg jag att det hade blivit två stora kompakta tovor igen. Man bara undrar. Hur går det till? Hur klarar sig dom vilda djuren som har lite päls? Man vill ju ha en välvårdad katt. Men samtidigt blir jag så ledsen när vi blir osams.--
..
SVAR: Hej, ja precis så är det hos oss också. Katterna blir ledsna och gömmer sig om man vill fixa pälsen.
. Undrar också, hur klarar sig de vilda djuren. Tovorna slits smärtsamt av alltså …
Och som du säger, man vill inte ha katter med en massa tovor.
I detta fall markerade Krusmynta bara litet, men det gick hål på min tunna hud på handen.
Med feber, penicillin, påfyllning av stelkrampsspruta och ..nässelutslag överallt. Feber, illamående mm. Sjukhus, ny penicillinsort. Hemma igen.
(Då jag inte bloggar må det skrivas här. Detta är en husdjursgrupp och detta är viktigt, sannerligen. Häromdagen dog en kvinna i min ålder då hon sökte för kattbett men avvisades från Mälardalens sjukhus. Dagen efter!)

Ojdå, låter inte kul med bettet - hoppas du slipper sjukhuset och att det läker ändå!

Hälsningar/Kirsten
..
Svar: Hej Kirsten … Tyvärr ska man alltid söka läkare omedelbart. Häromdagen dog en kvinna efter kattbett av sin egen katt då hon avvisades från Mälardalens sjukhus. Hon levde bara över natten. Kattbett är bland det farligaste som finns. Då katter har extremt svåra bakterier i munnen. Man kan alltid pussa dem. Men man får inte bli biten med minsta lilla sår!! /Jeanna

Anonymiteten tycker jag är spännande som sagt, även om man känner igen vissa, vilket är oundvikligt.
Utmaningen ser jag som en sporre att sätta igång fantasin och som gör att jag tar mig tid att fota och förhoppningsvis utvecklas. Det tycker jag är så mycket roligare än att gräva i "gamla arkivet".
Nackdelen kan ju vara precis som ni säger att man inte hinner och att bilderna blir få i utmaningen.
Man kanske kan variera lite från utmaning till utmaning och bestämma vilka regler som gäller vid start?! :-)

//Agneta
..
Svar:

Jag ser på ditt inlägg Agneta, som representativt för hur flera upplever ide´n med utmaningar … Den andra gruppen ser det inte lika allvarligt, för att referera till Mauritz (nedan). Och framför allt tycker jag, får vi in färre bidrag.
Om anonymitet kan jag lättare hålla med … Alla ska ha lika chans oavsett vad man tycker om fotografen i övrigt -
Men total anonymitet fram till slutet verkar inte praktiskt genomförbart som jag förstått - Vi kan ju även under bidragens gång klicka in oss i fotografens album och se vem fotografen är …
Finns ett sätt att vara anonym så gärna för mig .. även om jag vet att många känns igen.
Ja vi kan variera som Agneta säger … Då gäller det att läsa ingressen varje gång, men varför inte.
Vi kan ju bestämma att nästa utmaning ska handla om bilder som vi inte sett förut och nytagna. Även om vitsen med nytaget inte står klart för mig -
Det blir tufft för många, bl.a. för mig!

Tarja skrev: .. tycker också att det är bra som det är.
..
Svar: Då är vi fyra-

Instämmer med Mauritz, bra som det är !
..
Svar: Vad trevligt!