PLUS: Kompakt i förhållande till ljusstyrkan, fin byggkvalitet, stor ljusstyrka, mycket bra skärpa nedbländat. MINUS: Usel bokeh vidöppet, lite för slapp känsla i fokusringen, mycket välvt skärpeplan (kräver nedbländning för bra kantskärpa).
OBS, omdömet gäller på D200, ej FX.
Jag har nu ägt en rad "normalobjektiv" om man ser till DX-formatet, och detta är i mitt tycke det trevligaste. Jämförelseobjekten är Sigma 30/1,4, Nikkor 35/2 AF och Nikkor 35/2 AI. Emellertid är det inte bäst på alla punkter, så här finns en del att fundera på för DX-kameraägaren.
En normal bör i mitt tycke vara ett ganska litet och lätt objektiv med stor ljusstyrka för att det ska fylla någon vettig funktion jämfört med en normazoom. Även skärpan får förstås gärna vara bättre, men där har man faktiskt inte så mycket att vinna oavsett vilket av ovanstående det handlar om, i alla fall inte om vi jämför vid samma bländaröppning som hos normalzoomarna.
Om vi börjar med byggkvaliteten så är den mycket trevlig, men faktum är att jag föredrar det enklare 35/2 AI på den punkten. Fokusringen är nämligen hos AI-S-objektivet (kanske samma hos 35/2 AI-S?) ganska "slapp". Detta är antagligen något som man med flit gjort för att kunna fokusera lite snabbare, och det stämmer nog. AI-gluggen är såpass trög att man inte får ha någon större brådska, även om känslan också därmed är högre (subjektivt, förstås).
Annars är den svarteloxerade metallen och hela konstruktionen mycket förtroendeingivnande och trevlig. Snygg är den också, om man nu bryr sig om sånt.
Så till skärpan. Vid full bländaröppning är detaljskärpan "ganska bra", vilket väl är ett bra betyg vid f/1,4. Kontrasten är skaplig, men det blir ett rejält blått skimmer över detaljer i skärpeplanet som kan vara lite svårt att få bort i efterbehanlingen. Ett tips är att konvertera till svartvitt, då objektivet ser ut att prestera mycket bättre eftersom man kan dämpa blå kanal en smula. Kanske kan man tänka sig att det också presterar bra på film (framför allt svartvitt) av samma anledning.
Bokehn är riktigt dålig vid full öppning; "orolig" och man får välja sin bakgrund med omsorg, beroende på fokusavståndet. Å andra sidan så kan man ofta blända ner, och då blir det ungefär likvärdigt som de två ljussvagare Nikkor:na. Skärpan vid f/2 är bra, men fortfarande finns lite av det blå skimret över bilden. Bokehn är som sagt bättre, men fortfarande inte bra. Vid f/2,8 börjar skärpan bli enormt bra, och det blå skimret är borta. Jämför vi här med en normalzoom (oavsett kvalitet) så är detaljskärpan hos 35:an bättre, men den totala bildkvaliteten kan nog ses som ungefär likvärdig med en f/2,8-zoom eftersom dessa i regel har lite bättre kontrast tack vare bättre antireflexbehandling. Vid f/4 och uppåt är skärpan enastående bra, och här är det vad jag skulle kalla toppklass.
Ett problem som rör alla bländaröppningar är det mycket krökta skärpeplanet. Det innebär tyvärr att man måste blända ner till kanske f/8 för att få riktigt skarpa hörn även på DX, om motivet kräver det. Detta är betydligt värre än hos 35/2 AI och AF, vilket kan vara en bra anledning att välja dessa istället om man bryr sig om kantskärpa.
Viss CA förekommer i bildens kanter, men mindre än vad 35/2 AI ger. Jag minns tyvärr inte hur AF-gluggen ter sig här, men jag gissar att den är bättre. Longitudinell CA finns också, men det är sällan man ser den med tanke på de motiv man oftast står inför med ett normalobjektiv.
Motljusegenskaperna är lite blandade. "Snälla" ljuspunkter såsom lampor och dylikt i utkant av bild klaras galant, medan att plåta rätt in i solen kan orsaka låg kontrast och "ghosting". Bländar man ner ordentligt så slipper man detta i stor mån.
Vid full bländaröppning och fokus nära oändligheten så förekommer viss "coma", vilket innebär att ljuspunkter får en trekantig "parasollform" istället för runda punkter. Detta ökar utåt bildkanten, men är sällan något större problem som jag ser det.
Sammanfattningsvis så skulle jag säga att man bör välja 35/2 AF eller den manuella varianten om man inte tänker använda f/1,4. Dessa är mindre och billigare, och har flera fördelar mot 35/1,4. AF-gluggen är mycket lätt och har AF (duh!). 35/2 MF känns faktiskt gedignare, och är mindre och billigare. Dessutom slipper man med båda dessa det krökta skärpeplanet. Vill man däremot ha ett steg bättre ljusstyrka så har man bara Sigma 30/1,4 som konkurrent, och den är mycket klumpigare. Många rapporterar dessutom om AF-problem (så även jag) med den. Bokehn är mycket bättre hos Sigman, men kan visa rätt skumma effekter i extrema situationer.
Hittar du ett 35/1,4 för en rimlig peng så är det ett mycket intressant objektiv, men välj hellre annat om du inte tänker utnyttja ljusstyrkan. "Rimlig peng" är trots allt kanske mer än tvåtusen spänn, beroende på dina preferenser.
Tillägg: OBS! Tidiga pre AI-varianter kan ha sk. Thoriumglas, vilket ofta gulnat väldigt mycket med åren, så se upp med det! I övrigt är den optiska formeln identisk.
Liknande produkter: Nikkor 35/2 AF, Nikkor 35/2 MF, Sigma 30/1,4.
PLUS: Mycket skarp, ljusstark, Avbildningsskala 1:1. Motljusskydd behövs ej / väldigt sällan, fastän frontlinsen sitter långt fram. MINUS: Vanligtvis dyr,(hade stor tur som fick min för endast 700kr, efter lite förhandlande på Hegethorns), Lite mjuk på f 1.4. & 2.0. Men sen blir det genast mycket bättre.
Riktigt skarpt blir det vid nedbländning till f2.8
Den här gluggen sitter ofta på min D1a (Blir 52mm) - använder den som normal. Mycket god skärpa.
Värt att notera är att den här optiken finns i 2st olika utföranden: en med bländare upp till 16 & en som sträcker sig till 22. Vet dock inte vilken version som är bäst / att föredra. (Undertecknads version ligger endast på bl 16)
Frågan jag ställer mig - vilken glugg ska jag välja när den här har gjort sitt?
Sigma 24mm Ai Macro 2.8 presterar likvärdigt.
Liknande produkter: Sigma 24mm 2.8 AI-Macro, presterar likvärdigt, ger finare färger och en ganska rak vidvinkel på Dslr.
Kundtjänst: Har goda erfarenheter av Hegethorns, där jag också köpte objektivet.
PLUS: Passar även min D-100
Manuell focus :-)
Myckt låg vinjettering, knivskarpa bilder.
Alla filter (52) passar. MINUS: Dyrt // svårt att köpa.
MF Nikkor 35mm f/1.4
Hyllat objektiv som anses som ett av de bättre manuella objektiven som Nikon gjort. Superb bildkvalité med bländaref f/1.4.
1. 1.4-16 aperture range and 1:1.4 aperture ratio
2. 62 degrees Picture angle
3. CRC close-range correction
4. Automatic diaphragm type
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
MINUS: Usel bokeh vidöppet, lite för slapp känsla i fokusringen, mycket välvt skärpeplan (kräver nedbländning för bra kantskärpa).
OBS, omdömet gäller på D200, ej FX.
Jag har nu ägt en rad "normalobjektiv" om man ser till DX-formatet, och detta är i mitt tycke det trevligaste. Jämförelseobjekten är Sigma 30/1,4, Nikkor 35/2 AF och Nikkor 35/2 AI. Emellertid är det inte bäst på alla punkter, så här finns en del att fundera på för DX-kameraägaren.
En normal bör i mitt tycke vara ett ganska litet och lätt objektiv med stor ljusstyrka för att det ska fylla någon vettig funktion jämfört med en normazoom. Även skärpan får förstås gärna vara bättre, men där har man faktiskt inte så mycket att vinna oavsett vilket av ovanstående det handlar om, i alla fall inte om vi jämför vid samma bländaröppning som hos normalzoomarna.
Om vi börjar med byggkvaliteten så är den mycket trevlig, men faktum är att jag föredrar det enklare 35/2 AI på den punkten. Fokusringen är nämligen hos AI-S-objektivet (kanske samma hos 35/2 AI-S?) ganska "slapp". Detta är antagligen något som man med flit gjort för att kunna fokusera lite snabbare, och det stämmer nog. AI-gluggen är såpass trög att man inte får ha någon större brådska, även om känslan också därmed är högre (subjektivt, förstås).
Annars är den svarteloxerade metallen och hela konstruktionen mycket förtroendeingivnande och trevlig. Snygg är den också, om man nu bryr sig om sånt.
Så till skärpan. Vid full bländaröppning är detaljskärpan "ganska bra", vilket väl är ett bra betyg vid f/1,4. Kontrasten är skaplig, men det blir ett rejält blått skimmer över detaljer i skärpeplanet som kan vara lite svårt att få bort i efterbehanlingen. Ett tips är att konvertera till svartvitt, då objektivet ser ut att prestera mycket bättre eftersom man kan dämpa blå kanal en smula. Kanske kan man tänka sig att det också presterar bra på film (framför allt svartvitt) av samma anledning.
Bokehn är riktigt dålig vid full öppning; "orolig" och man får välja sin bakgrund med omsorg, beroende på fokusavståndet. Å andra sidan så kan man ofta blända ner, och då blir det ungefär likvärdigt som de två ljussvagare Nikkor:na. Skärpan vid f/2 är bra, men fortfarande finns lite av det blå skimret över bilden. Bokehn är som sagt bättre, men fortfarande inte bra. Vid f/2,8 börjar skärpan bli enormt bra, och det blå skimret är borta. Jämför vi här med en normalzoom (oavsett kvalitet) så är detaljskärpan hos 35:an bättre, men den totala bildkvaliteten kan nog ses som ungefär likvärdig med en f/2,8-zoom eftersom dessa i regel har lite bättre kontrast tack vare bättre antireflexbehandling. Vid f/4 och uppåt är skärpan enastående bra, och här är det vad jag skulle kalla toppklass.
Ett problem som rör alla bländaröppningar är det mycket krökta skärpeplanet. Det innebär tyvärr att man måste blända ner till kanske f/8 för att få riktigt skarpa hörn även på DX, om motivet kräver det. Detta är betydligt värre än hos 35/2 AI och AF, vilket kan vara en bra anledning att välja dessa istället om man bryr sig om kantskärpa.
Viss CA förekommer i bildens kanter, men mindre än vad 35/2 AI ger. Jag minns tyvärr inte hur AF-gluggen ter sig här, men jag gissar att den är bättre. Longitudinell CA finns också, men det är sällan man ser den med tanke på de motiv man oftast står inför med ett normalobjektiv.
Motljusegenskaperna är lite blandade. "Snälla" ljuspunkter såsom lampor och dylikt i utkant av bild klaras galant, medan att plåta rätt in i solen kan orsaka låg kontrast och "ghosting". Bländar man ner ordentligt så slipper man detta i stor mån.
Vid full bländaröppning och fokus nära oändligheten så förekommer viss "coma", vilket innebär att ljuspunkter får en trekantig "parasollform" istället för runda punkter. Detta ökar utåt bildkanten, men är sällan något större problem som jag ser det.
Sammanfattningsvis så skulle jag säga att man bör välja 35/2 AF eller den manuella varianten om man inte tänker använda f/1,4. Dessa är mindre och billigare, och har flera fördelar mot 35/1,4. AF-gluggen är mycket lätt och har AF (duh!). 35/2 MF känns faktiskt gedignare, och är mindre och billigare. Dessutom slipper man med båda dessa det krökta skärpeplanet. Vill man däremot ha ett steg bättre ljusstyrka så har man bara Sigma 30/1,4 som konkurrent, och den är mycket klumpigare. Många rapporterar dessutom om AF-problem (så även jag) med den. Bokehn är mycket bättre hos Sigman, men kan visa rätt skumma effekter i extrema situationer.
Hittar du ett 35/1,4 för en rimlig peng så är det ett mycket intressant objektiv, men välj hellre annat om du inte tänker utnyttja ljusstyrkan. "Rimlig peng" är trots allt kanske mer än tvåtusen spänn, beroende på dina preferenser.
Tillägg: OBS! Tidiga pre AI-varianter kan ha sk. Thoriumglas, vilket ofta gulnat väldigt mycket med åren, så se upp med det! I övrigt är den optiska formeln identisk.
Liknande produkter: Nikkor 35/2 AF, Nikkor 35/2 MF, Sigma 30/1,4.
Köpt hos: Privat
MINUS: Vanligtvis dyr,(hade stor tur som fick min för endast 700kr, efter lite förhandlande på Hegethorns), Lite mjuk på f 1.4. & 2.0. Men sen blir det genast mycket bättre.
Riktigt skarpt blir det vid nedbländning till f2.8
Den här gluggen sitter ofta på min D1a (Blir 52mm) - använder den som normal. Mycket god skärpa.
Värt att notera är att den här optiken finns i 2st olika utföranden: en med bländare upp till 16 & en som sträcker sig till 22. Vet dock inte vilken version som är bäst / att föredra. (Undertecknads version ligger endast på bl 16)
Frågan jag ställer mig - vilken glugg ska jag välja när den här har gjort sitt?
Sigma 24mm Ai Macro 2.8 presterar likvärdigt.
Liknande produkter: Sigma 24mm 2.8 AI-Macro, presterar likvärdigt, ger finare färger och en ganska rak vidvinkel på Dslr.
Kundtjänst: Har goda erfarenheter av Hegethorns, där jag också köpte objektivet.
Köpt hos: Hegethorns
Pris: 700
MINUS: Lite klumpig
Skarp som attan! Använder hellre den här än normalen.
Köpt hos: Privat
MINUS:
Min är inte Ai, utan har bara gaffel, men det är samma objektiv annars.
Köpt hos: lånad av morfar
MINUS: Lite tungt. Dyrt.
En glugg som alltid är med mig.
Köpt hos: Ebay så klart.
Pris: 1500
MINUS: Dyrt, tungt
"Skärpetopp" runt bländare 4. Moderat vinjettering vid 1,4. Rekommenderas varmt.
MINUS: Dyrt // svårt att köpa.
MF Nikkor 35mm f/1.4
Hyllat objektiv som anses som ett av de bättre manuella objektiven som Nikon gjort. Superb bildkvalité med bländaref f/1.4.
1. 1.4-16 aperture range and 1:1.4 aperture ratio
2. 62 degrees Picture angle
3. CRC close-range correction
4. Automatic diaphragm type