Övergav hösten idag och fokuserade på fika och aftonljus

Har ju gått ut och plåtat höstbilder ett tag, men nu kändes det som att jag  hostat upp tillräckligt många sådana, så  idag funderade jag på att byta  fokus. Stoppade  kameran f fickan (hade satt på ett pannkaksobjektiv så den skulle rymmas) och gav mig iväg. Kom bara till det lokala fiket och där såg jag bekanta ansikten, så det var bara att  stanna och slå sig  ner bland de jämnåriga damerna. Så småningom  pockade tvättstugor, oluftade element  och andra vardagsbestyr på uppmärksamheten, så jag tog  min kamera för att se om någon skymning kunde skönjas.

Bussterminalen fick bli min utgångspunkt som många gånger, inte för att jag tänkte  åka buss, jag var inställd på  apostlahästarna.  Men det finns  en trappa där som kan vara en bra väg ut till motiven (och den kan  också ibland få bli  ett  motiv själv. Här anas den  till höger i bilden.

Jag gick upp  en bit i trappan för att se om jag kunde få till en bild av den begynnande skymningen.

Precis när jag tog bilden sprang en tjej in i bilden, så att det blev en bild.

Väggen bredvid trappan har förmågan att visa upp en högst varierande lyster, beroende på väder  och ljus. Så här fångade  jag den i  dag.

Jag vände  ryggen  åt den nedåtgående solen och aftonljuset, för att se vad  som hände med den upplysta världen. Höstfärger gick ju inte  att undvika helt av naturliga  skäl, men det var inte de  jag var ute efter.

Aftonljusbelysning på träden...

... och ett försök att fånga själva aftonlampan långt därborta.

En salig blandning av höstfärg, konstljus och begynnande afton.

.

Jag fortsatte upp på åsen i min jakt på ljuset

Ett annat aftonljus

En rest från en tidigare  promenad.

Annorlunda höst

Översköljd av höstfärger de senaste dagarna, behövde  jag uppenbarligen lite variation i går och riktade kameran även mot andra motiv än gult, rött och orange, löv, träd, grenar, sol och skugga.

Ett slutet rum, som en scen där plötsligt någon  kommer in  och lika fort försvinner.

Tyckte  svartvitt var bäst, färgen stämde inte  med stämningen, det får bli en annan gång.

Annorlunda höstfärger?

Ett sagoland, ett pimpat miljonprogram, eller en fotograf som drog för långt i spakarna.

.

Höstlöv.

Det blev förstås en promenad med kameran idag också, allt annat vore väl skam

Seg är jag fortfarande, men ännu värre skulle det nog vara om jag inte finge komma ut och röra på mig och därför är det tur att jag  har  en kamera som hjälper mig att  komma ut. Annars bleve jag nog fastvuxen i läsfåtöljen med dystra nyheter och motsträvigt  sudoku. Ur högtalarna strömmade  musik och jag kom att tänka på Gösta Knutsson, som ju inte bara var kattboksförfattare utan även klurig frågesportsfarbror  i radio. Genom att kasta om bokstäverna i det verk jag lyssnade till fick han ihop ordet BRÖDUTPEK.

Höstfärgerna dominerar förstås stadsbilden när jag  äntligen kommer ut framåt eftermiddan.

Det får  alltså bli  en  promenad med gulorange förtecken.

Samma bild som ovan, men beskuren. Tyckte den blev bättre  så.

Ett grannträd  fångade jag så här.

Genomborrat av sol?

Bytte motljuset  mot medljus.

Solen sänkte sig sakta och målade landskapet i sköna färger.

På vägen hem passerade jag  ICA och där fick den grönsaksstaplande ynglingen  syn på min kamera som dinglade runt halsen, så han började prata kamera mitt i salladen. Han  funderade nämligen på att köpa en  Olympus. Kameror  kan vara kontaktskapande, även  i grönsaksdisken.

Så småningom kom jag hem. Då  såg det ut så här.

Nu  är det ännu mörkare. Men har inte den här  dagen varit ovanligt lång...

När man tappat bort berättandet kanske man får nöja sig med bilderna.

Eller kanske  är jag bara lite trött.

.

höstens egna uttryck är ofta så starka att man inte behöver förstärka dem, men jag har försökt ändå

.

Gult är en höstfärg som  gärna kan få  agera solist, men här har jag låtit den kontrastera mot  trädklykans mörker.

Här har jag snarast gått åt  andra hållet. Höstkänslan är kanske inte lika stark, men likafullt är det höst

Hösten kan ju också uppfattas som ett avskräckande och skrämmande mörker.

Håll dig borta härifrån! Det är till och med en symbolisk kvist som spärrar vägen.

Gångtunnelhöst.

Fyra parallella järnvägsspår har  man ovanför  huvudet när man går här.

Gångtunnlar är ju ett gammalt favoritmotiv, men de förekommer inte lika ofta längre i mina bilder.  Kanske har jag sansat mig. Men här tyckte jag tunneln kunde agera lämplig inramning till färgspelet i bakgrunden. Så blev det en bild också och inte bara en massa färg. Och den trafikhindrande betongklumpen fick  agera förgrund. §på gott  eller ont.

Utan färg behövdes en förbipasserande staffagegubbe  som gav bilden  liv.

Väl  ute på andra ändan  av tunneln fick höstfärgsväxterna  en egen bild.

Lite onödigt färgstarkt? Det var ju det som var meningen: "onödigt mycke höst".

Fortsättning följer...  här någonstans...