När det är såhär varmt vill man helst ha skugga

1.

2.

3.

4. och kanske även vatten

Sommar och sol , människor och stad, kanske en söndagsspecial.

Alla ingredienser  i rubriken finns  ju  med i den här  bilden och om det var det som födde inlägget  minns  jag  inte, det var ju en stund sedan jag fick idén. Medskyldiga  till rubriken  var också en hög    överblivna men färdigredigerade  bilder från försommarens reseäventyr.

Berättelserna har ni redan fått, och  bilder därtill, så nu blir det  mest bilder. Och bilderna här nedan (utom de sista hembygdsbilderna) är tagna med  min lilla Panasonic  GM5 med den diminutiva kit-zoomen. Gick lätt ner  i fickan när  jag  inte ville ha den runt halsen.

Tror  inte de  letade pokemonfigurer, det var innan hysterin bröt ut. Och  inte gnomer , för det var fel stad. Tror de gått vilse  i turistappen.

Bilderna  i  det här  inlägget är  inte sorterade  på något vettigt sätt, utan bara som det råkade bli, så försök inte hitta någon röd tråd. Men jag tror det är varmt  och soligt för det  mesta och att det  är gamla ärevördiga städer, vad  nu  det innebär.

turister, gamla domkyrkor, ärevördiga slott och rinnande vatten finns hos de flesta.

Och  människor.

Det  här såg ut som  ett avsked.

Det var nog det här också, i väntan  på tåget.

Söndag  på berget.

Kanske  också en  söndag (men jag  lovar inget).

Hittills  har det funnits människor  i alla  bilder, och det verkar ju  fortsätta, även om  de  är  små.

Jag  minns att  jag  tog en bild av huset, för att se om jag  och  kameran skulle klara av det.

Konsten att  läsa en bok i stadsparken.

Har de  något intressant  här?

De gick i alla fall in och  tittade  närmare.

Ett musikaliskt  krypin.

Hoppsan, här blev  jag vist hembygdsfograf.

Nya  bostäder.

.

På väg  hemifrån.

Och  en  slutbild, där  jag började.

En cykelstad.

Karg tillvaro och blomsters prakt

En bild som inte blev som det var tänkt.

När  jag  fotograferade tänkte  jag  grönt  gräs  med gul  prick.

När  jag satt där med  bilden  i Lightroom  tänkte  jag:

för  banalt det måste vara kargt.

Så  det blev så här.

När  jag satt där med  nästa  bild  tänkte  jag:

för  Slätstruket.

Så  då det blev

  så här.

Tänk  så  det kan bli.

När berättelserna är slut får man nöja sig med bilderna.

Tågluffandets värld  gav  ju ett antal berättelser och  upplevelser, stora eller små, men nu behöver  jag  något annat, bara  bilder kanske, det enstaka  motivet, uttryck  och  intryck, verkligt eller abstrakt.

Kanske  var det  så att  mitt  fotograferande behövde  mer livslust?  Eller livsluft?

Sökande efter ljuset och de  udda  perspektiven , kanske.

Kanske föds då något  nytt.

Det blev  många  kanske i den här texten.

Kanske är det så  mitt fotande är  just  nu:

KANSKE

bnbhbbvbnbb (0rkade inte hitta på någon rubrik) Eller är bilderna lika konstiga som rubriken.

Månne har luffandet i Centraleuropa, alla museér och  intryck, påverkat  mig

I vilket  fall som helst gav  jag  mig ut  i hemtrakterna igen.

Det var  en  massa pokemonletare  ute och sprang, men de fastade  inte  på bild, månne de sprang för  fort. Men  jag tycker  nog att gnomletandet i Wroclaw var  roligare. Där  syntes ju figurerna.

hh

m.

Kanske var det hembygdsfotografen som var ute och spanade.

Nya  hus växer  fram.