Som du vet bor min fru på ett SÄBO pga vaskulär demens. Att baxa henne dit fast hon inte ville var det värsta jag gjort i livet. Läget blev akut då min fru inte kände igen mig alls, och fast hon tyckte att den här karln var rätt så bra hade hon ju sin man att tänka på och körde ut mig i snögloppet. Att en del moduler funkar, en del inte är vanligt vid vaskulär demens. I en del avseenden funkade min fru som förr, hade kvar bedömningsförmågan från yrket som beteendevetare. Hade örnkoll på det sociala i boendet, såg vad som funkade och inte och tog ibland itu med sånt som inte funkade. .

Att naturfolken "klarar sig bättre" kan man nog vrida och vända på. På platser där folkbokföringen är dålig eller obefintlig kan nog åldern felbedömas. Att "många blir gamla och förblir friska" kan behöva tas med en nypa salt. Men visst, att röra på sig i vardagen är säkert bra!

Jag tror att det ibland också finns en genetisk komponent då det gäller demens. Min fru fick exakt samma symptom som sin far, så exakt att det var direkt ruggigt.

Är livet värt att leva för den som fått demens? Min fru ville inte ta livet av sig.

Ett bra boende och att träffa anhöriga ofta gör som det heter skillnad. Min frus har fungerat väldigt olika från period till period. I början halvdant med trist mat, måttlig städning och fyra år utan dusch. Min fru sa nej och personalen gav upp. Pandemin medförde de facto total inlåsning, inga promenader alls. Min fru som i grunden har exceptionellt bra fysik orkade bara gå 20 meter då vi efter nåt år fick träffas på gården. Men tränade upp sig igen!

Då Forenede Care tog över boendet blev det ohållbara nerdragningar. Några av oss anhöriga lyckades få stoppa hotande misären genom direktkontakt högt upp i företagshierarkin och fick kommunen att tvinga företaget att följa sitt avtal. Men det vart ändå inte bra. Sen kom en ny bra chef som fick ordning på alltihopa. Snäll mot dom snälla, hård mot dom hårda. Bara dom som passar för jobbet får jobba där.

Nu har hon avancerat vidare. Hon tror att kommunen drog en suck av lättnad att slippa henne. Jag hoppas att det hon byggt upp får finnas kvar.