Åkte för länge sedan på 50- talet med Nordpilen norrut, och det trevliga med denna tågresa var att man fick fin kontakt med medresenärerna. Alla hade tid att prata. I vagnen fanns det tyska skolbarn med sin lärarinna ,som blev så förtjust i mig då jag kunde tala tyska med henne. Hon var mycket frågevis och vi gick igenom hela Sveriges ärorika historia, och även mycket annat som så gärna lyssnade på. Sedan fanns det även en finsk kvinna bredvid mig, som då kriget var slut flyttade snabbt över till Sverige vid krigsslutet. Hon hade varit en tysketös, och ville inte utsätta sig för all förakt som hon fick utstå. Det var länge sedan detta skedde, men minnen från resan med Nordpilen har jag fortfarande kvar mycket levande inom mig.