Jag blir aldrig trött på tärnorna
Vandringen på strandängarna i Utteros naturreservat måste ske med försiktighet och stor hänsyn. Jag höll mig med råge inom de områden som är tillåtna att besöka under den mest känsliga tiden för fågellivet men skrämde ändå ängspiplärkan från sitt bo där hon låg och värmde sina ungar. Hon pep hjärtskärande och jag lämnade så fort jag kunde platsen och hoppas att hon snabbt var tillbaka för att värma och skydda sina ungar.
Det där med försiktighet och hänsyn gäller för övrigt inte enbart i naturreservat. Naturen är just barnkammare år både fåglar och däggdjur och man gör klokt i att hålla sig till sedan tidigare väl intrampade stigar. I vart fall ytterligare en tid tills ungarna själva kan sätta sig i säkerhet vid fara.
Nåväl, efter dessa pekfingrar går vi över till bilderna. Vädret har snabbt växlat och det passar bra att i regnet och blåsten redigera bilder. Här är några från dagens utflykt som sträckte sig från kusten och en liten vända till bokskogen i Dagsås. Växterna kan jag dessvärre inte namnen på men ska gå en kurs i fältbotanik med start i morgon torsdag och efter det kanske det klarnar något.
Silvertärna.
Silvertärna.
Skärfläcka.
Fluga och ...? (Från trädgården)
Slutligen en svamp eller spor av något slag.









Jättestort tack för den fina kommentaren som jag blir mycket glad för.
/ Lena
Det var som tusan, Lena. Den kommentaren bugar jag djupt för, kanske rodnar jag något lite också.
Tack för den kommentaren, Claes.
Droppen sitter så fint på en mosspor.
Jag gillar bilderna på tärnorna bäst
Marianne
Tack för det, Marianne. Upptäckte ikväll att botanik borde jag börjat på allvar med för si så där 50 år sedan. Fåglar är mycket och svårt, botanik många gånger mer och svårare. Men lika roligt och det är huvudsaken för mig.