Havsörnar, färgrik soluppgång och rysskyla

Vädret är sällan eller aldrig lagom. Det konstaterade jag i mitt förra blogginlägg och fick det på nytt bekräftat i morse. Efter fem dagars underbar ledighet väntade hemresa idag men först en tur bort till Hornborgasjön. Jag såg i går morse hur vacker himmeln var i soluppgången men var upptagen med annat och kunde inte fotografera den. Så i morse drog jag i väg ganska tidigt och tänkte mig lite fina bilder tagna borta vid utloppet.

När jag körde från Mösseberg visade termometern tio minusgrader och det är rätt ok men helst ska det inte vara så mycket kallare än så för att jag ska trivas. Sakta men säkert kröp kvicksilvret allt lägre ju närmare Hornborgasjön jag kom och vi utloppets parkering visade mätaren på 17 grader. Det blev till en magiskt vacker soluppgång och i det höga trädet längst till vänster satt två havsörnar. Den ena lyfte när jag kom närmare och slog sig ned en bit norrut. Den andra satt tålmodigt kvar och kan skönjas som en prick mitt på trädet.

Här är en vy bortåt fågeltornet på Ore backar. 

På hemvägen stannade jag till vid Trandansen. Inte en trana, ingen fågelskådare och tacka för det - minus 16 grader. Men vackert var där. Svårt att tänka sig att här räknades in smått otroliga 25 000 tranor en dag i våras.

Nästan lika plötsligt som solen så sakta gick upp hände något, solen gick i moln och det blev för en stund ett häftigt ljust och dramatisk himmel. Trots den bitande kylan var det mödan värt att avsluta den sköna femdagarsledigheten med ytterligare ett besök vid Hornborgasjön.

Nu har vintern kommit till Västergötland

För ett par dagar sedan smågnällde jag lite över gråvädret. Nu är det inte längre grått utan snövitt, kallt och faktiskt ett sådant vinterväder jag gillar allra bäst. 20-30 centimeter snö och runt fem minusgrader, ja då trivs jag som bäst.

På Mösseberg där vi har vår husvagn kom det ytterligare några centimeter snö i natt men vid Skarpemo, ett par mil mot Jönköping, låg cirka 25 centimeter. Och bara några få mil åt andra hållet, Kvänum, sägs det ha kommit en dryg halvmeter. Vädret är sällan lagom.

Påklädd ek.

Tidan uppströms Herrekvarns kraftstation.

Tidan.

Spegling.

Naturen vid och runt Skarpemo påminner om den vid Hökensås, mycket tallskog.

Många träd har gett vika för snötyngden.

Som avslutning en bild från gårdagen vid Hornborgasjön. När fåglarna höll sig på behörigt avstånd blev det ljusets skiftningar som fångade intresset.

En vinterdag att lägga på minnet

Så, äntligen gavs det lite utrymme för solen. Efter två riktigt tunga gråvädersdagar vaknade jag till en riktigt fin vinterdag och det blev ett par riktigt sköna förmiddagstimmar vid Hornborgasjön. Det är alltid spännande att besöka Hornborgasjön, det går aldrig att förutsäga vad som kan dyka upp i fågelväg.

Längs vallen på väg bort mot utloppet. Det är högt vattenstånd och sjöfåglarna har stora ytor att röra sig på. Här ses havsörnen ofta jaga sedan den spanat in sitt byte från någon av torrakorna i sjön..

Vassen står vacker längs kanten och är kärt tillhåll för de minsta fåglarna.

Längs kanten har det också bildats lite is och på vasstråna bildas isklumpar som påminner om klockor.

Ljuset förändras snabbt en vinterdag i december.

Att stilla gå längs sjökanten är som att gå en konstrunda. Is har en sällsynt förmåga att skapa formationer som väcker fantasin. 

Här är det ju klockrent vad som formats.

I motsatt riktning, mot fågeltornet längst ut på Ore backar, går skogen ända ned till sjökanten. Det är ett eldorado för många småfåglar som söker föda i vassarna och har tillgång till skogens skydd på nära håll. Särskilt trevligt är det när flockar av stjärtmesar med sitt svirrande läte drar runt i småbjörkarna som står precis i vattenkanten. Lummer växer rikligt och står vackert grön lagom att plocka hem till juldekoration. Jag nöjer mig med att ha den på bild.

Trevlig helg önskas er alla.

PS Jag såg ingen havsörn, inga stjärtmesar och även i övrigt var det tunnsått med fågelobservationer vilket bilderna kanske avslöjar. Tänk, det blev en väldigt fin dag i alla fall DS

Fotografering sätter färg på en grådag

Det är blöttt och grått nu kan man säga. Här i södra Sverige kan man bli lite avundsjuk på fotovännerna i norr som redan har vintermotiv i överflöd. Nu hjälper det ju föga att gå omkring och önska att man befunnit sig där uppe i norr utan man får försöka på hemmaplan. Det är i sanning en utmaning när det är gråare än någonsin och det faller ett lätt snöblandat regn.

En liten färgklick hittade jag trots allt och rött och vitt gör sig bra i kombination på bild.

Det blåser en lätt vind men lövet är förtyngt av lite snö och håller sig tillräckligt still för en bild.

Här är ett annat som kämpar in i det sista för att inte falla till marken.

Det är egentligen inte mer än ett skogsdike. Men höstens rikliga regnande har förvandlat diket till en liten vackert forsande bäck.

Vatten och vattendrag har en speciell dragningskraft på mig och bjuder som oftast också på fotomöjligheter. Dagens fototur går inte till historien som den bästa men både kameran, stativet och jag blev rastade. Gott så en dag som denna.

Glitter, strömstare och litet test med uppfälld spegel

Lovade ju att återkomma under helgen med ett ytterligare test av det där med uppfälld spegel. Jag gjorde som senast och det är med samma resultat, uppfälld spegel ger skarpare bilder.

Bilderna är tagna på 1/6 sekund, bländare 8 ISO 400. 

Skillnaden är påfallande och enligt mitt tycke stor vilket motiverar mer fotografering med uppfälld spegel. Här är ytterligare ett exempel.

Skillnaden här är lika stor men motivet gör att det kanske inte syns lika mycket.

Jag var ju inte i skogen för det här testets skull utan för att se om strömstaren behagade visa sig. Och det gjorde den men i dag var den lite skyggare än häromdagen då de var tre.

En bild hann jag med innan den tyckte det var för besvärande. Långt håll och kraftigt delförstorad så blev det inte bättre än så här. När jag var på väg hem tittade solen fram och det glänste vackert i gräset.

Knäskydden på, ned på alla fyra och armbågarna som stativ. Det funkar ju fint när tiden blir 1/640 på full glugg och 100 mm objektiv. Nu väntar arbete i tio dagar, mörkt när jag åker och mörkt när jag kommer hem. Då blir det lite kvällstid framför datorn med mitt lilla bokprojekt som ska vara klart till 10/12 då barnbarnet ska få den i present.