Dag 294 En liten stund i mammas kök

Svängde förbi mamma på väg hem efter Spegla i Norrköping. Satt en stund i köket och pratade lite.

-Vet du att det är 3 månader nu sedan pappa gick bort, sa hon. Det är så fruktansvärt tomt här hemma nu. Svårt att vänja sig att vara ensam - vi hade ju 60 fina år tillsammans. 

Jag delar hennes sorg. Bilden på mamma i köket får bli dagens bild. 

Jag minns de stilla fikastunderna tillsammans. Saknaden är så stor. 

När jag går fortsätter hon med sitt korsord. Jag ser pappas tomma stol och noterar att den gamla köksklockan på väggen har slutat att ticka.....

Hej så länge.

Mats Andersson 2018-10-21 21:16

Väldigt fina vemodiga vardagsporträtt med mycket känsla. Hälsningar Mats

Besvara

Svar från Evacent 2018-10-22 20:56

Åh, tack så mycket Mats!

Hälsar
Eva

Svara

Khalad 2018-10-21 21:39

Mycket fina bilder och en inkännande enkel text, vackert!/ Björn T

Besvara

Svar från Evacent 2018-10-22 20:57

Tack så mycket Björn!

Hälsar
Eva

Svara

Lena Eriksson 2018-10-21 22:24

Suck ja....men fint blogginlägg som berör på djupet. Inte många inlägg som har den kraften. (Borde vara mer sånt egentligen...?)
Dina bilder sätter dessutom igång minnen från min mormor (som jag fotat en hel del när jag skulle lära mej min första digitalkamera)....det är nog det bekanta hos din mamma, med att sitta ensam vid ett köksbord med korsord....
Önskar dej en bra arbetsvecka!

Besvara

Svar från Evacent 2018-10-22 20:58

Dina fina ord värmer! Tack Lena! Önskar dig en bra arbetsvecka också.

Hälsar
Eva

Svara

Mats Erikson 2018-10-21 22:52

Fina svartvita bilder som understryker ditt vemod.

Besvara

Svar från Evacent 2018-10-22 20:59

Tack så mycket Mats! Vemod är vad jag känner.

Hälsar
Eva

Svara

mombasa 2018-10-21 23:21

Mycket fina bilder som uttrycker det där vemodet som alltid infinner sig när föräldrar går bort.

Besvara

Svar från Evacent 2018-10-22 21:00

Tack för din kommentar Gunnar!

Hälsar
Eva

Svara

ehrsa 2018-10-21 23:22

En tuff tid för din mor nu.. för dig också så klart! Årstiden gör det inte heller lättare.. Man kan känna det i dina bilder!
Hälsn!

Besvara

Svar från Evacent 2018-10-22 21:01

Ja, det känns nog värst för mamma. Ensamheten. Tack Jan!

Hälsar
Eva

Svara

light 2018-10-22 07:06

Ett berörande inlägg!

Besvara

Svar från Evacent 2018-10-22 21:01

Tack Ragnar!

Hälsar
Eva

Svara

gatosi 2018-10-22 11:08

När man har sett bild 2 blir bild 3 extra sorglig. Den tomma stolen blir mer påtaglig då.

Besvara

Svar från Evacent 2018-10-22 21:02

Jo, så känns det. Tack så mycket för din kommentar Katja!

Hälsar
Eva

Svara

Erik Madsen 2018-10-22 11:32

Hej Eva.
Det är en väldigt gripande inlägg, som du har skrivit och dokumenterat med lika gripande bilder. Det påverkar säkert många som har haft liknande erfarenheter.
Med många vänliga hälsningar och "hav det godt".
Från Erik/DK.

Besvara

Svar från Evacent 2018-10-22 21:03

Tusen tack Erik för dina vänliga ord. Må så gott!

Hälsar
Eva

Svara