Göran regerade väldigt kraftigt, för hårt. Han kännde sig på hoppad när flera personer tillrättavisde honom och sen blev det bara fel. Men som jag sa, så ville nog ingen avsiktligt hoppa på honom eller såra. Jag tycker det blev fel och det är synd.

Jag hann aldrig läsa de sista inläggen som skrevs, bara de första 9. Det 9:e var det som fick mig att reagera, när det skrevs att personen i fråga blivit tillsagd att begränsa sitt bloggande. Det är Där mitt problem ligger, att någon skall begränsas när man betalat för blogg utrymme. Speciellt när det finns en funktion som kan begränsa till att visa 1 inlägg per dag från en person, oavsett om denne skriver 100 inlägg. Eftersom det inte finns regler om att man bara får posta ett visst antal inlägg per dag, så är det inte konstigt att det blir en reaktion, när någon säger att det finns en outtalad praxis om antalet inlägg. Det är ju omöjligt att veta och även ologiskt, eftersom det inte finns regler om det.

Att personen reagerade kraftigt kan jag förstå, det skulle jag också gjort om jag betalat för en tjänst men inte får utnyttja den. DOCK har jag svårt att hålla med om personen har gått till personangrepp, det är att ta saker och ting för långt. Jag har själv inte läst dessa personangrepp, men får anta att det finns befog att kalla det angrepp. Att i inledningen reagera kraftigt är vanligt och förståeligt men sedan måste man sansa sig, tänka efter och diskutera.

Jag gillar fotosidan och har ingen som helst ambition att lämna, men jag reagerade i detta fallet. Att det har blivit missförstånd och feltolkningar/feluttryck finns det ingen tvekan om. Jag förstår personen som lämnat. Jag förstår inte varför så många blev så upprörda över mängden inlägg..ingen som helst förståelse faktiskt. I det läget är det väl bättre att prata med fotosidan.se's ledning att begränsa personens synlighet, än att gå direkt till källan och "klaga", då är det klart man får en reaktion...

Bara i den tågvagn jag sitter i nu skulle jag kunna bete mig som ett ärkesvin gentemot mina medresenärer på massor av sätt utan att bryta mot en enda nedskriven regel. Det ursäktar ändå inte att jag gör det. Hela vår sociala tillvara bygger på oskrivna regler och praxis, det är liksom smörjmedlet som får vår vardag att fungera, det vi försöker lära våra barn när de är små. En del människor har tyvärr inte förmågan att känna av dessa koder och dem tycker jag uppriktigt synd om; de får en mycket jobbigare tillvaro än oss andra. Sedan finns det en annan kategori; människor som mycket väl är medvetna om dessa "koder" men medvetet bryter mot dem med hänvisning till brist på nedskrivna regler. Dessa människor kan jag inte känna annat en ett visst förakt för. Vilken typ av dessa den berörda personen representerar kan vi bara gissa..

Samtidigt går det inte att dra raka paralleller mellan verkligheten (t.ex. en tågkupé) och internet (t.ex. fotosidan). Att i verkligheten sitta och prata högt och tydligen är egentligen inte emot reglerna, om det nu inte är en tyst kupé dvs. Men däremot har de flesta av oss tack och lov sociala spärrar och dämpar vår röst i en sådan situation.

Samma sociala spärrar finns inte i skrift. MEN DET ÄR JU SÅ KLART JOBBIGT ATT LÄSA STORA BOKSTÄVER I LÄNGDEN. Men det är mycket lättare att ignorera än en person som är väldigt högljudd i din omedelbara närhet.
Du behöver inte läsa alla blogginlägg på fotosidan. Det är bara att ignorera om man vill.

Jag har ingen aning om vilken typ av person den omnämnda är i verkligheten, jag bryr mig egentligen inte heller.
Om det är ett utstuderat sätt att få uppmärksamhet, jag då är det märkligt. Men om det Inte är det då?
Min poäng är att sociala regler tillämpas på olika sätt i olika formen av möten och forum.

Jo, det har du ju onekligen en poäng i. Tyvärr skulle jag nog vilja säga. Å andra sidan kanske just detta faktum kan vara ett skäl gott nog att faktiskt känna sig för lite extra när man hamnar i nya sammanhang. Att försöka förstå vad som verkar vara praxis just där. Och att man tar till sig ett och annat tips kring detta utan att flyga i taket.

Helt klart Knut, så vore det optimalt, men som vi vet är världen inte optimal... Jag förstår din vinkel.
Samtidigt måste man förstå en viss iver hos en bloggare i början. Denna iver med många inlägg kombinerat med pejling på övriga bloggare kommer förmodligen att balansera sig till sist. Det kan ta ett par dagar och sen är det på för de flesta en "acceptabel" nivå. Att personen i fråga överreagerade finns det ingen tvekan om, men varför gjorde han det? Kanske det var så att när han ifrågasatte tillsägningen så blev det direkt mothugg och många som hoppade på tåget. Då kan det vara svårt att hålla huvudet kallt om man inte är van. Jag stödjer absolut inte att han gått till personangrepp, det skall man hålla sig långt ifrån. Men uppenbarligen är det något i hela den här röran som är trasigt och måste fixas... Vi kan inte sopa den här konflikten under mattan, den måste grottas lite i. För vår fotosidas bästa...för framtiden. Jag tycker verkligen om den här sidan och vill ha en bra stämning...tro inget annat.

Jag hoppas att FS ledning har lite koll på diskussionerna och kan förstå båda sidorna av lägret, för att kunna agera rätt i framtiden.