Molly en katt som går sin egen väg!
Mina föräldrar som haft hund i många år tyckte att dom var lite för gamla att skaffa sig en ny då dom fått avliva sin sista hund. Dom var verkligen ensamma. Pappa hade en tam groda i källaren
En dag så stod det bara en främmande katt i trädgården. Dom gav den lite vatten och nåt att äta.
Hon kom lite då och då. En tatuering hade hon på ena örat. Min syster tog reda på vem ägaren var.
Det visade sig vara en granne en bit bort som ägde katten. Men han verkade inte så intresserad av att ta tillbaka henne. Han berättade i alla fall att hon hette Molly.
Mina föräldrar tyckte nog att det var ganska bra. Mamma åkte och köpte kattlåda.
Jo hon kom och gick som hon ville. Ibland kunde hon vara borta i flera dagar. Sen satt hon bara där i växthuset som om inget hade hänt.
Nu är mina föräldrar borta båda två. Hon vakade troget över min mamma hennes sista tid i livet. Då vek hon inte en tum från hennes sida.
När hon var borta bestämde vi oss för att ta oss an Molly.
Tyckte det vore synd att sätta henne på ett katthem. Hon var ju van att gå som hon ville.
Först gömde hon sig under soffan. Hon var ju inte van vid andra katter.
Sen blev hon lite morskare när hon märkte att Smokey var lite rädd för henne.
Hon tyckte om att skrämma honom genom att jaga honom och nafsa honom i baken.
Sen rymde hon och var borta 14 dar. Vi blev lite oroliga att hon inte skulle hitta hem igen.
En kväll fick Ronny (Käre maken) syn på henne.
Han tog cykeln och hämtade henne. Det hade jag gärna velat haft på bild.
Katten är nämligen ganska stor. Så hur han lyckades cykla med henne är för mig en gåta.
Vi höll henne inomhus den vintern. Ville ju inte att hon skulle rymma när det var kallt ute.
Köpte Feliway för att få lite lugn och ro på katterna.
När det blev lite varmare började hon vara ute igen. Jodå hon försvann då och då.
Den här sommaren har hon i stort sett bara kommit hem och ätit.
För några veckor sen hörde ett par av sig och undrade om det var våran katt som var på deras altan.
Jodå! Ronny cyklade bort och hämtade katten.
Dom sa att hon ofta var där. Men att deras egen katt blev lite orolig då han inte var van vid andra katter.
Men Molly fortsatte att gå på luffen. Härom dan hämtade jag henne 2 gånger.
Lite otäckt då hon går över en trafikerad väg för att komma till skogen där hon brukar vara.
Idag kom tjejens mamma och ringde på och berättade att katten är hos dottern nästan jämt.
Vi åkte dit. Det visade sig att hon blivit förtjust i deras hankatt Jizon. Också en hittekatt. Lite äldre, liten och svart som haft så dålig tandstatus så att dom fått låta dra ut tänderna på honom.
Nu var han inte rädd för Molly längre. Blev istället jätteglad när hon kom dit.
Hon berättade att dom var så gulliga med varann och putsade och tvättade varann.
Nu undrade dom om det var OK. om dom chippade henne så hon kunde gå ut och in i deras kattlucka som hon behagade. Ja vad gör man. Hon verkade verkligen ha funnit sin plats.
Klart hon får följa sitt hjärta och flytta ihop med Jizon.
Då behöver vi ju inte oroa oss att hon går överstora vägen hela tiden.
Tror att hon funnit ett bra hem nära skogen och fått en fästman på köpet.
Jag blev glad av att läsa och höra att det även finns människor som inser att "man kan inte äga en katt".
Fina bilder därtill också.
Underbara bilder!
Ing-Marie