I romanen om mitt liv och mina resor

Persongalleriet #208: Cimetière du Père-Lachaise

Har nu förflyttat mig från norra Kalifornien över den nordamerikanska kontinenten och vidare över Atlanten till Paris. Och tidsmässigt sju månader framåt till den sjätte mars i år.

Père-Lachaise är Paris största kyrkogård och för mig innebär den nostalgi och starka minnen från ungdomen från besöken i början av åttiotalet. Jag fick en dryg timme där innan dottern Elin tröttnade. Suget efter lunch kallade också.

Men jag hann förstås med att ta några bilder:

Stora porten mot Boulevard de Ménilmontant.

Några av de levande invånarna på kyrkogården.

Den gula rosen får symbolisera avslut.

Ha en fin söndag!

/Niklas

Inlagt 2014-09-21 08:01 | Läst 1951 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
I Frankrike har jag varit många gånger men bara besökt Paris en gång, dit vill jag återvända. Då skulle man kunna ta sig tid att titta på annat än de 'vanliga' turistobjekten. Jag tycker att vissa monument på sådana här kyrkogårdar är snudd på groteska. Nästan som någon slags tävling vem som kan bygga störst och mest iögonfallande. Mycket känsla i bild nummer 3.
Svar från niiiik 2014-09-21 09:46
Paris på våren kan rekommenderas! Och gärna med så pass mycket tid så man hinner med mer än Eiffeltornet!
Den katolska traditionen är ju lite mer svulstig än våran protestantiska i den kalla norden!
Tack, Ingemar!
/Niklas
Fina bilder från en fantastisk kyrkogård, vilken stämning man kan insupa när man vandrar runt o läser o försöker tyda alla gamla namn o inskriptioner, Må fint, LO
Svar från niiiik 2014-09-21 20:32
Tack, LO!
Ja det är en magisk plats!
Ha det gott, LO!
/Niklas