Jag har tänkt på en sak...
Varning! Lajvare har tagit över Stockholm.
De senaste dagarna har vi fått uppleva något som verkar vara en operett som spårat ur totalt med förvirrade operettkaraktärer som rör sig förhållandevis fritt på gator och torg. Det troliga är dock att ett större antal s.k. lajvare kommit till Stockholm för att leka "Förr i världen". De lever sig obehagligt starkt in i roller som sagofigurer: kungar, drottningar, prinsar, prinsessor, en och annan groda och nåt troll också tror jag.

Polisen tror uppenbarligen att de måste skydda demonstrationsrätten eller något eftersom dessa personer tillåts stoppa all trafik när de i limousiner transporteras till de olika spelarenorna.
Vissa klarar inte alls detta utan vänder ryggen till.

Nej , allt är bara hittepå, så här ser en riktig liten prinsessa ut.
Jag är som ni förstår skeptisk.

5kg är lagom
Nej, inte som vikt på kamerautrustningen utan som ringtryck på min cykel. Får väl rätta mig själv och skriva 5kg/cm2. Nya däck lades med viss möda på under lördagseftermiddagen och idag så blev det en tur ut på Djurgården. Jag vidhåller min uppfattning om världens bästa uppfinning, jag har inte ändrat mig. Cykeln är vinnaren.
På Djurgården kunde man i dag beskåda diverse veteraner. Om föraren på bilden nedan vill bli kallad veteran vet jag inte.
Mer veteranbilar
En sån Cittra skulle jag vilja ha om jag skulle ha en sommarbil.
Eller nåt mindre kanske så det bli lättare att hitta parkeringsplats.
Egentligen är det väl en sån här som varit drömbilen sedan jag var liten. 2+2 modellen är snyggast tycker jag.
Ja, ja. Jag har i alla fall högre tryck i mina däck.
Frånsett Bobby Goldsboro...
Internetradio, det är grejjor det! 60-talet är just nu på återbesök i mitt hem med hjälp av internetradiostationen KFM 60s. Född 1951 som man är så var man ju rätt påverkbar när 60-talsmusiken slog till med full kraft. Den här musiken sitter på nåt sätt i ryggmärgen. Och från min ryggmärg strömmar glädje ut i kroppen när jag hör den här musiken.
Minns ni hur man satt klistrad vid radion på lördagseftermiddagarna för att lyssna på '10 i topp ' ? OK, några av er minns. Och tisdagskvällar var det 'Kvällstoppen'. En av programledarna var Kersti Adams Ray. Jag var nog lite kär i henne. I alla fall i hennes röst.
Internetradio har jag förstås både ni och jag haft möjlighet att lyssna på ganska länge eftersom vi har datorer och internetuppkoppling men det är först nyligen som jag fattat att det finns mycket att hämta där ute i cyberspace. Ni förstår, det går lite trögt här ibland.
Nu har jag i alla fall införskaffat en manick som heter Squeezebox Touch för att i fortsättningen ha som spelare i stället för CDspelaren. Mina CDskivor ( det är inte så hiskeligt många faktiskt) ska ner på en liten hårddisk och sen kan jag välja och vraka med hjälp av en fjärrkontroll och en liten skärm på Squeezeboxen. Den här manicken har också internetradio. Så nu lyssnas det på stationer som 'Dinner jazz' ,'Adore jazz' ( ljuvlig musik), 'Radio Paradise' och 60-talsmusik ibland när andan faller på. Den svarta "skärmen" är själva manicken musikspelaren och den lilla röda grejjen är hårddisken där all min musik få plats i full CD-kvalitet.
'Honey' med Bobby Goldsboro i internetradion nån gång emellanåt får man väl liksom överse med om man vill ha det andra.
Och hörni, har ni tråkigt så läs 'Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann'. Finns kanske på bibblan, annars som pocket.
Ett fint påskkort. Och lite annat för olika smaker.
Min snälla syster skickade detta fina kort. Hon har nog inte gjort det själv, det tror jag inte, men hon är bra på att upptäcka fina saker som andra knåpat ihop (fast hon är lite konstnärlig av sig emellanåt på olika sätt).
Ja, här är det fina kortet i alla fall. 
Jag tyckte det stod sig bra med lite eterneller som bakgrund. ( ok, lite mer oskärpa på bakgrunden hade varit bättre)
Fotograferandet går det trögt med. Det gör det med det mest faktiskt om jag ska vara uppriktig. På fritiden hänger jag framför datorn och lyssnar på musik från min lilla fina musikanläggning. Nyligen har jag tagit fram en CD som kom lite på sidan så att säga. Det är Beth Nielsen Chapmans senaste, 'Prism'. Jag tyckte vid första lyssningen att det var lite för mycket Lord och God i texterna för min smak. Nu tänkte jag att jag måste lyssna ordentligt, jag tycker ju mycket om hennes musik. Det är mycket fin musik på den här CD'n måste jag säga och det spelar väl ingen roll om texterna handlar om kärlek mellan människor eller kärlek till livet i allmänhet. Jag lyssnar alltid absolut mest på tonerna inte orden. Och förresten så är det väl sunt att tvivla lite när livet trots allt är obegripligt.
Först "bjuder" jag på en sång jag inte hört förrän idag då jag sökte på Beth Nielsen Chapman på youtube idag. Sedan en sång från CD'n 'Prism'. Bildspelet till den låten är inte så upphetsande för er fotointresserade.
Hoppas ni alla får en skön helg med lagom mycket tvivel på hur allt hänger ihop.
/Pa








