Rolleiflex Xpan

För ett par år sen var jag intresserad av att testa Hasselblad Xpan men en snabb titt på Tradera fick mig på andra tankar. Istället fick jag idén att sätta in 135-film i min Rolleiflex. Det krävdes lite mekande för att ladda filmen. Jag fick ta ut plåten som håller fast filmrullen och lägga en liten gummibit där istället så att kassetten sitter stadigt. Det fungerar inte heller med det automatiska frammatningsstoppet så man får uppskatta hur långt man behöver veva för att mata fram lagom mycket film.

Resultatet är ett panoramiskt format där filmens hål och märkning blir en del av bilden. På grund av kamerans konstruktion med schaktsökare blir det naturliga formatet stående. För att fota liggande får man hålla kameran som en kikare och rikta den 90 grader åt sidan. Naturligtvis blir bilden då upp och ner i sökaren.

Det var dock inget större problem för jag letade inspiration på höjden istället. Det brukar sägas att om allt man har är en hammare så ser allt ut som en spik men inom foto tycker jag snarare att det blir ett filter som hjälper en att lägga märke till spikarna. Det blir i alla fall roligare att fota med nya perspektiv på världen runt omkring.

När filmen är slut får man gå in i mörkrummet för att manuellt rulla tillbaka filmen in i kassetten. Där blev den sedan liggande i ett år innan jag tog mig tid att framkalla den och plocka fram utrustningen för att fota av den. Resultatet blev riktigt bra bortsett från någon enstaka bild som blev lite suddig på mitten, förmodligen för att filmen inte legat platt mot bakstycket.

Jag kommer nog att testa detta igen någon gång men den här kameran är tillräckligt inspirerande med sitt speciella handhavande och kvadratiska format så jag kör nog på 120-film ett tag till.