Ett fönster mot livet
Det är människorna man minns
En vecka sedan vi kom hem från Grekland. Byn vi åker till är inte stor och människorna där kommer ihåg oss från tidigare besök. Och jag kommer ihåg dem. De jobbar på fiket och bageriet. Någon har jag sett utanför samma ställe, varje morgon i 10 års tid. Snälla, trevliga människor.
Mvh Terje
Tiden
Den här äldre kvinnan har funnits på sin plats varje gång vi besökt den lilla grekiska byn. Ofta sitter hon på sin stol. Ibland har hon besök av någon som sitter bredvid och pratar. Hon hejar alltid glatt när man passerar.
Mvh Terje
Fan vad värdelöst
Jag har fler kameror än vad jag behöver. Bildstabilisering, stora bländare och många pixlar. Och så tar jag den här bilden med en gammal kompaktkamera, i farten, vilket syns. Frugan. Gillar både henne och bilden. Det spontana synes viktigt.
Mvh Terje
En bild dök upp
Facebook har en liten funktion som är rolig ibland. Varje dag dyker det upp "minnen", dvs vad man publicerade samma datum tidigare år. Idag dök den här bilden upp. Tydligen var det första gången som jag frågade okända människor om jag fick ta en bild. Det var alltså den 2 september 2014. Idag är jag inte riktigt lika "blyg".
Mvh Terje
Mötet
Vi är som sagt i Grekland, i en del som fortfarande känns ganska genuin. Vad det nu är i dessa tider. Jag traskar runt med kameran en hel del. Här och där sitter det män, för det är nästan bara män som sitter. Jag frågade om jag fick ta en bild och det var inga problem.
Mvh Terje







