Arkitektur och att stämma ett piano

När Sigurd Lewerentz hade ritat Petrikyrkan i Klippan övervakade han personligen byggnationen. Ingen tegelsten fick nämligen kapas, men helheten skulle ändå gå ihop. Han accepterade helt enkelt små avvikelser i fogarnas tjocklek.

Man kan förmoda att Lewerentz hade tänkt på Bachs pianoverk "Det vältempererade klaveret" som är en samling musikstycken i samtliga tonarter. Den klassiska musikens absolut största grundpelare.

För att kunna spela den samlingen på ett piano krävs en så kallad tempererad stämning som inte var vanlig förre Bachs tid. Man prioriterade istället en stämning att få varje ton 100% perfekt, vilket resulterade i en avvikelse i kvintcirkeln som gör att det inte går att spela alla tonarter. 

Lösningen är att fördela den differensen i små portioner mellan alla toner, så att helheten blir komplett.  

Den vältempererade stämningen är en kompromiss precis som den med Lewerentz´fogar i Klippans kyrka.

Inlagt 2026-07-03 16:41 | Läst 207 ggr
sveka 2026-07-03 22:23
Mycket intressant parallell mellan Bachs musikverk och Lewerentz´ speciella murteknik! Jag har lyssnat på "Det vältempererade klaveret" men har aldrig kommit mig för att ta reda på vad titeln betyder. Nu när du förklarar har jag för dåliga kunskaper om musik för att förstå vad kvintcirklen är och vad den betyder, och jag blir inte så mycket klokare av att googla. Men att temperering har med stämning att göra är intressant nog, och så inspirerar du mig att lyssna på Bach igen.
Det är alltid lika vackert att få se bilder av St. Petri kyrka och jag tycker att du fångar dess själ på ett fint sätt (den sista bilden med altaret och lamporna är mycket stämningsfull).
En intressant detalj som skymtar i bild 2 är de lampor som man anar genom det rektangulära fönstret. De ser ut som Gunnar Asplunds berömda takpendel, och jag minns från ett eget besök i kyrkan att de faktiskt hänger där. Lewerentz och Asplund blev ju ovänner under det gemensamma arbetet med Skogskyrkogården i Stockholm, som stod färdig 1940. Asplund dog samma år och någon försoning mellan de båda arkitekterna blev inte möjlig. Men kanske Lewerentz ändå lyckades försonas på egen hand och använde Asplunds vackra taklampa som ett tecken på detta i St. Petri kyrka från 1966.
Hälsningar Sven
Svar från Wolfgang Gerlach 2026-07-04 10:16

Tack så mycket, Sven!
En kvintcirkel är ett diagram över samtliga tonarter. En musiker, tonsättare och pianostämmare kan på så sätt se, vilka tonarter är släkt med varandra. Det har man nytta av t ex vid komposition, transponering och improvisation. Inom den västerländska musiken har kvintar och oktaver en central roll. En kvint bestar av 7 halvtoner, medan i durskalans notsystem av 5. Därav namnet. En oktav består av 12 halvtoner, men i durskalans notsystem av 8. En oktav är grundläggande för symmetrin i musiken, den går från en ton till samma ton i ett nytt register, t ex från C till annat C och uppfattas som samma ton fast högre eller lägre. Kvintar ger en känsla av stabilitet i musiken, vilket är viktigt hur vi uppfattar en melodi. Kvintcirkeln visar mycket bra relationerna mellan olika tonarter.
Tack för Ditt generösa beröm! Intressant att Du påpekade Asplunds lampor som jag inte kände till och tanken att Lewerentz försonades troligen med hjälp av dem Hälsningar Wolfgang!
Måns H 2026-07-03 23:32
Mycket fin bildsvit! Tar fram teglet ich den tidlösa stämningen kyrkan känns samtidigt medeltida och modernistisk. Jag vallfärdade till kyrkan i tämligen unga år. Den gjorde ett mycket starkt intryck. "Triviala" detaljer som hur vattnet når tvättstället i toaletten gjorde handtvagningen till en ceremoni. Andra har försökt göre nåt liknande men jag har inte sett någon som lyckats.

(Sättet att montera isolerglas utanpå muren med klamrar och fogmassa kopierade jag senare då en medeltida fönsteröppning i Visby behövde glasas utan karm och båge.)

Helsingborgsteglet av utomordentligt hög kvalité var en förutsättning för att yttermuren kunde gå ner i marken utan att frostsprängas. Det återkommer ju överallt i kyrkan.

Med vanliga mått mätt hade Lewerentz ett omväxlande och produktivt liv med intressanta uppdrag som arkitekt och landskapsarkitekt och så en firma Idestra som tog fram beslag, fönster och dörrar med avsevärd framgång. Med måttet världsledande arkitekt var hans liv avsevärt knöggligare men han blev en av Sveriges arkitektikoner med respekt över hela världen. .
Svar från Wolfgang Gerlach 2026-07-04 10:39

Tack ska Du ha för beröm och information, Måns! Jag brukar fotograferar kyrkor för att jag är intresserad av deras arkitektur och historia. Dessutom är de en del av kulturen och har varit en viktig mötesplats för människorna. Petri kyrka i Klippan är speciell och man kan följer arkitektens tankar in i minsta detalj. Dessutom som Du påpekar finns i kyrkan en viss stämning som är unik och som Du beskriver så bra som medeltida och modernistisk! Jag gillar fönstren och framförallt det hårt brända teglet som är så otroligt vackert. Det är intressant att läsa att Du som arkitekt har vallfärdat till kyrkan i unga år! Själv har jag besökt den tre gånger sista åren och fotograferat nya bildkompositioner, men även tagit in den där speciella stämningen. Det blir nya besök,
Lewerentz har även ritat byggnader på nära håll i Malmö. Stadsteatern (Malmö Opera) och Östra kyrkogården som var hans livsverk. Där finns även hans gravplats. Hälsningar Wolfgang
Vibybo 2026-07-04 11:34
Matematik och musik är nära besläktade, vilket Bach är ett bevis för, om arkitekten här var matematiskt intresserad vet jag inget om, arkitekter är inte främst bland mina intressen. Däremot funderade jag över kyrka, bönehus eller objekt, eller både och? Kan kännas lite kluvet ibland.
Svar från Wolfgang Gerlach 2026-07-04 13:16

Tack för Dina funderingar, Stefan! Jag tycker att alla kyrkor är både bönehus och objekt (arkitektur). När man kommer in i Petri kyrkan via huvudentrén, så är inte tanken först att fotografera utan man möts av den unika atmosfären oavsett om man är troende eller inte. På samma sätt är det med musiken. En ton är i grunden en vibration med en viss frekvens, mätt i Hertz (Hz). Det är alltså direkt fysik + matematik. Detta är viktigt för musikern och pianostämmaren, men som lyssnare njuter man bara av musiken. Hälsningar Wolfgang