Merläsning
Annons
Så förenklar och effektiviserar AI vardagen för fotografer
Annons
Som fotograf eller videograf vet du att kreativiteten ofta kommer när du minst anar det – på väg till en location, i bilen efter ett kundmöte, eller mitt under en plåtning när ljuset faller på ett sätt du inte förväntat dig. Men i ett yrke där fokus ligger på att fånga ögonblick, är det lätt att egna tankar, bildidéer eller feedback från kunden glöms bort.
Läs mer...


















71 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Googla på (eller sök på Ebay):
Huion A4
Det är en LED-platta med stabilt, bra ljus med rätt OK färgtemperatur.
Den drivs med USB 5V.
Tack för tipset Ragnar!
- Lightromm för att kunna justera negativa färgbilder.
- Fristående program för att kunna justera negativa färgbilder.
Photoshop är förmodligen det allra bästa, annars har Google sitt gratisprogram Picasa som faktiskt också går att använda för viss justering.
Det går även att invertera bilder i Lightroom. Så här exempelvis:
http://www.phototips.biz/2013/08/how-to-invert-colors-in-lightroom.html
Picasa har gått i graven.
Tack för ditt svar. Jag har använt lightroom på det sätt som du beskriver.
Nästa steg är att justera färgerna, utan att behöva köpa photoshop.
Det kan du också göra i Lightroom.
Men visst kan d gå snabbare att fota av om man har en sämre skanner där man får skanna bilden en och en. Men det är såklart en utrustningsfråga.
Det finns ingen lösning som är perfekt för alla alltid.
Kvalitetsambition är en faktor. Om man vill få ut maximal skärpa och slippa dammiga bilder så måste det ändå till en hel del manuell hantering som är mer tidsödande än själva fotograferingen.
Sen är väl inte Reflektaskannern optimal för negativremsor ...
Om du behöver manuell rengöring så tar ju det varken längre eller kortare tid beroende på vilken metod du väljer, rengöringen är ju densamma så det är ju inte speciellt relevant gällande metodval.
Har du negativ liggande så har du ju en poäng, eftersom då måste man ändå pilla i den en och en jag tänkte närmast på diabilder i ram. För där är den en enorm tidsbesparing med en diaskanner med magasin. Jag har själv kört igenom typ 10 000 gamla dia, det hade varit ogörligt med en kamera.
Om rengöringen är dominerande för tidsåtgången så bör man välja den digitaliseringsmetod som ger bäst resultat, vilket förmodligen är avfotografering om man inte har en Imacon.
Annars är väl en lämplig arbetsgång (för dia) att köra igenom hela sitt arkiv i en Reflectascanner (som man sen säljer) och fotografera av de bilder man sen väljer ut för något ändamål. Det är väl rätt få som digitaliserar 10000 diabilder för att göra förstoringar av varenda en av bilderna?
Men att rengöra en dia är ju samma arbete oavsett om du fotar av eller skannar, rengöringen tar ju exakt lika tid oavsett hur du väljer att digitalisera eller hur?
Jag förstår heller inte var förstoring kommer in. Jag valde en reflecta för det är en gigantisk tidsbesparing mot att fota av och kvaliten blir utmärkt. Att jag vill ha alla bilder sparade i hög kvalitet har ju inget att göra med att jag ska förstora alla 10 000 bilder.
Jag förstår faktiskt inte diskussionen som förs fram av de som vill fota av. Det funkar bra på ett färre antal bilder, det tar längre tid och ger inte bättre kvalitet än en reflecta. Däremot blir det billigare.
Mycket mer än så är det ju inte att orda om. Sen väljer man det som passar efter det behov man har.
Alla har som sagt olika behov och olika möjligheter. Att digitalisera analoga bilder på ett ganska enkelt sätt med befintlig utrustning intresserar många. Du slipper också lära dig skanna, lära dig nya programvaror och du behöver inte göra ännu en investering. För den genomsnittlige fotografen som inte ska digitalisera tusentals och åter tusentals bilder är detta en mycket bra och användbar metod.
Svar till Leif Nilsson 2016-04-22 09:36.
>Men att rengöra en dia är ju samma arbete oavsett om du fotar av eller
> skannar, rengöringen tar ju exakt lika tid oavsett hur du väljer att digitalisera
> eller hur?
Ja, det stämmer, och om denna tidsåtgång dominerar stort så spelar tidsåtgången för själva digitaliseringen mindre roll. Alltså väljer man den metod som ger bäst resultat.
> Jag förstår heller inte var förstoring kommer in. Jag valde en reflecta
> för det är en gigantisk tidsbesparing mot att fota av och kvaliten blir
> utmärkt. Att jag vill ha alla bilder sparade i hög kvalitet har ju inget att
> göra med att jag ska förstora alla 10 000 bilder.
Att göra en förstoring är ett exempel på användning. Lika lite som man använder alla digitala bilder man tar till något så använder man alla sina dior till något. Det är dock lättare att sålla ut användbara bilder om de är digitala. Om man har tusentals bilder att digitalisera är alltså mitt förslag på arbetsgång att använda en diascanner som tar magasin (typ Reflecta) och strunta i att göra rent varje dia individuellt (det här senaste är den gigantiska tidsbesparingen). Sen kan man gå igenom bilderna snabbt med en dator och välja ut lämpliga kandidater för användning. Dessa gör man rent noga och fotograferar av (om man inte har en Imacon).
Ja det finns ju de som väljer att skanna igenom stora mängder bilder i sina ramar i skanners som kan mata magasin men min erfarenhet är att jag bara lurat mig själv en hel del för jag tycker den enda framkomliga vägen har varit att demontera ramarna och tvätta bilderna. Slarvar man med rengöringen och bara putsar de yttre glasen så är risken att man får renlighetsproblem som man senare måste lägga en massa tid på att ta hand om i datorn. Visst kan man grovskanna och sedan gallra men jag tycker det går lika bra att göra det direkt vid källan. De bilder som man inte tycker håller är ju bara att kasta direkt.
En stor fördel tycker jag också det är att få bilderna i RAW. Med min skanner får man dem i stora TIFF:ar eller JPEG. Genom det får man ju samma slutbehandlingsförfarande som med alla andra bilder man får direkt ur kameran.
Att använda kamera ger oss tillgång till det senaste i sensorteknik och vi vet ju att det skett massor de senaste 5 åren bara med sensorerna. Utvecklingen av skanners har väl inte varit särskilt dramatisk vad jag vet. Den marknaden är ju en bråkdel i jämförelse med systemkameramarknaden.
För mig själv ett guldkorn med tanke att jag
just håller på att digitalisera en herrejösseshög med gamla negativ. En sak saknas i artikeln...vilken brännvidd på macroobjektivet är att föredra?
Tack! Roligt att du uppskattar artikeln, Kent.
Själv använde jag ett 100 mm makro som fungerade utmärkt. Ju mer tele du har, desto kortare skärpedjup får du (vid samma bländare). Närgränsen påverkas också, du kommer alltså inte lika nära med tele som med exempelvis ett 50 mm-makro
Vidvinkel-makro som finns på vissa kompakter är dock inte att rekommendera. Då blir bilderna tunnformade och konstiga.
Så från låt säga 50 mm till ungefär 100 mm är kanske bäst.
Fast om du har ett makroobjektiv som ger skala 1:1 blir det samma skärpedjup oavsett brännvidd, eftersom avbildningsskalan är densamma och du får ett längre arbetsavstånde med exempelvis 100mm än 50mm.
Jag tackar och bugar för tipset Joakim. Nu vet jag och nu skall jag.. :-)
Lycka till Peter!
Själv så kör jag den här lösningen:
https://41.media.tumblr.com/7a970c3adc4b538bc564a8fc37dd148a/tumblr_o1kryapgJ11s0n3a2o1_1280.jpg
Tack P-A!
Kul metod! Bra sätt att återanvända grejer på :-)
Vad har du för programvara att justera vitbalansen r konvertering till positiv.
Jag kör PS och LR =)
bra vitbalans: det finns en fantastisk histogram funktion i bilddatabasprogrammet thumbsplus som heter "equalize". med den blir hela histogrammet som en rak linje. så länge du har bra dynamiskt omfång i bilden så ökas kontrasten (inte så eftersträvansvärt kanske) men ljuset blir också helt neutralt. (kan också användas till att ställa tillbaks bilden om man har färgmanipulerat den...)
För några år sedan satt jag och skannade flera tusen diabilder och negativ och det var ett enormt bök att få färgerna bra. Så det där är ett typiskt problem oavsett hur du väljer att digitalisera, skulle jag vilja hävda.
- Lightromm för att kunna justera negativa färgbilder.
- Fristående program för att kunna justera negativa färgbilder”
Skulle vara bra med ett forum för efterbehandling av spec. färgerna efter omvandling från negativ till positiv som har föregått avfotografering med kamera.
I lightroom kan du svänga kurvan till nedförsbacke så inverteras den. Stefan ohlsson har i en tråd en förinställning att applicera i samband med importering så inverteras de automatiskt, sitter med ipad nu så det är lite svårt att söka.
Förutom att köra bilderna direkt till hårddisk, så är det jättelätt att förstora den live wiew-bild man får på skärmen och ställa fokus exakt.
Eftersom avtryckaren finns på dataskärmen så eliminerar man skakoskärpan helt.
Bra tips. Även Lightroom, Capture One med flera kan användas på detta vis.
Skakningsoskärpan elimineras dock inte helt. Dels för att det finns en mekanisk slutare och dels för att det kan finnas annat som rör sig.
Med uppfälld spegel är det väl inte så mycket mera som rör sig.... om man låter bli att skaka på bordet.
Vid 1/100-del kan jag inte se någon skakningsoskärpa.
Man bör undvika att använda kamerans avtryckare eftersom man introducerar vibrationer i kameran då.
En fjärrkontroll, helst trådlös, är att föredra.
Med kameran kopplad till datorn så använder man datorns mus som avtryckare.
Trådlös fjärr behövs alltså inte...
Javisst. Jag trodde att du menade att det räcker med att fälla upp spegeln.
Det beror väl vilken mellanformatskamera man använder för avfotograferingen? :-)
Det viktiga är att ha tillräcklig upplösningsförmåga i hela det optiska systemet som används, så om optiken och sensorn räcker till på den punkten så tror jag inte att sensorstorleken spelar så väldigt stor roll, faktiskt.
Det finns två sätt att förhålla sig till det här med större format.
1. Ju större filmformat desto mer krävs det av kamera och objektiv för att återge varje korn i filmen perfekt.
2. Jag väljer kamera för avfotograferingen utifrån hur stort jag vill kunna återge en bild. För att trycka en bok i A4-format behöver jag inte ha fler pixlar än vad de en modern systemkamera kan ge.
Nikon själva rekommenderar att köra den på valfri FX-kamera med 60 mm Micro eller 55 mm Micro plus mellanringar, här en bra beskrivning:
http://www.scantips.com/es-1c.html
Men intressant nog är det ännu enklare med en DX-kamera och Nikons DX 40 mm Micro, då du slipper mellanringar.
Vad gäller Reflektas magasinskanner så är det ohemult dyr, och det finns ingenstans i Stockholmområdet där man kan hyra den vad jag vet.
Hej! Hittar ingen ljusbordsapp. Vad skall jag söka på?
Till android finns denna t ex
https://play.google.com/store/apps/details?id=com.bbqarmy.lightbox
Till windows phone finns denna. Jag har denna och den innehåller även andra "bra att ha" verktyg. Krashar dock ibland.
https://www.microsoft.com/en-us/store/apps/photographerstools/9wzdncrdpb04
Till IOS
https://itunes.apple.com/us/app/light-pad-hd/id417146667?mt=8
Sök på light box, light table eller något ditåt.
tillhör stenåldern.
Att tvätta filmen i kemiskt ren bensin tror jag är en metod. När jag jobbade i labb så använde vi något som hette något i stil med periklor. Jag använder även tryckluft ibland.
Dammborttagning brukar inte funka med alla filmtyper som Kodachrome och svartvit film. När jag fingranskar den funktionen i mina skannade bilder så blir det inte alls lika snyggt som om man manuellt tar bort dammet i Photoshop.
Tycker dammfrågan är den viktigaste idag för mig. Jag använder bensin men det är inte för dammets skull utan för att mina dian suttit i Agfa-ramar och ofta är fulla med både klister och papprester från ramarna när man dementerat. Jag tycker inte det finns några genvägar till att göra rent bilderna manuellt noga om man vill ha resultat man slipper reta sig på.
Har en Epson-flatskanner och den har Digital Ice men jag har inte varit någon fan av det. Främst för att det tar galet lång tid att processa bilderna. Bättre att göra efterbehandlingen själv och ha kontroll även vad som sker med bilderna. Särskilt dia är ju verkligt känsliga och tål ofta inte så mycket spakdragande utan att krackelera.
Har ett reprostativ sedan länge (ser ut som en förstoringsapparat utan ljushuvud) som jag sätter kameran på med objektivet lodrätt. Köpte ett 40 mm Micronikkor och en lös Nikonblixt. Har riggat en mjökglasskiva med en fastklistrad vinkel på där jag passar in diat. Blixten placeras under skivan och ställs in på "remote". Den inbyggda blixten ställs in på "manöverläge" och 1/128 del av full effekt för att spara batteri. Kameran ställs in på 2 sek exponeringsfördröjning. Exp tid 1/200 sek bl 11. Kameran ansluts med sladd till datorn och Lightrooms "Direktfångst". När jag använder blixt behöver jag inte mörklägga vilket är en stor fördel.
Jag ställer skärpan manuellt när jag börjar för dagen och kollar kornet i datorn, sedan stänger jag av AF så att objektivet inte behöver ställa skärpan vid varje exponering.
I Lightroom har jag gjort en förinställning som automatiskt justerar framkallningsinställningarna till Skuggor +50 och Högdagrar -50 eftersom dior har så hög kontrast. Dessutom skärps bilderna.
Fantastiskt vad dåliga dior blir bra i Lr! Dior som varit så underexponerade att jag knappt sett vad de föreställer blir strålande bra med lite trixande. Har även provat HDR på besvärliga dior men knappt värt besväret. Bruset minskar en del men Lr;s skugg-
reglage är otroligt bra.
Det diskuteras mycket om tidsåtgång här i forumet.
Mesta tiden går trots allt åt när jag försjunker i gamla bilder från 50-talet och framåt som jag inte sett sedan de framkallades. Fantastiskt roligt !
Om vi bortser från tid- och arbetsåtgång, mervärdet i att skaffa ett makroobjektiv och andra yttre faktorer och i stället BARA fokuserar på bildkvalitet, kan jag då få ut mer ur färgnegativen (35 mm) med kameradigitaliseringsmetoden* jämfört med att skanna negativen med en riktig filmskanner*** i prisklassen 5000 kr till ~10 000 kr?
*Förutsatt att jag har en hyfsad DSLR samt annan nödvändig utrustning.
***Exempel på skannrar jag hade i åtanke: Nikon Coolscan LS-4000D (begagnad, givetvis), Reflecta Proscan 7200, Reflecta RPS 10M.
Jag har själv en Nikon Coolscan 4000 och den ger väldigt bra skärpa om filmen är plan. För priset av en sådan får du flera äldre begagnade makroobjektiv. Jag har köpt Canon FD 50/3,5 Macro för 500 kr.
För att få ut maximalt av mina Nikon-skannrar (4000 och 9000) så behöver jag sampla fyra skanningar. Annars uppstår det bandning. Det innebär att skanningstiden blir extra lång. Det finns en inställning i programvaran (VueScan eller Silverfast) för detta.
Hej Magnus!
Jag citerar texten ovan:
-Med en systemkamera och ett makroobjektiv blir kvaliteten fullt jämförbar med riktigt dyra skannrar.
Två frågor på detta:
Syftar ” dyra skannrar” på riktiga proffskannrar som Imacon osv? Inkluderar påståendet om kvaliteten även 35 mm-färgnegativ, eller gäller det bara s/v?
Hälsningar,
Anders
Nej, vi menar inte Imacon/Hasselblad utan nivån under med de populära skannrarna från Nikon, Plustek med flera.
Fort går det inte , men det blir billigt.
...förutom film och ev framkallning då uhhh...!
Men man får öva mycket innan de eventuella bilderna visar sig från bästa sida.
Hur kul som helst att ta fram 60-70 år gamla negativ och få ut en hyfsad bild av det.
Testa detta och du är såld .....
Ja det blir mkt trial & error, vilket iofs är lite roligt eftersom man hela tiden lär sig nåt nytt. Dock så är fokusering (alternativt problem med filmhållare) samt upplösning två områden där jag upplever att min flatbäddskanner inte riktigt räcker till. Har lääänge kikat på Reflectan (den som heter RPS 10M) och har autofokus, men det har kommit annat emellan :). Det står mellan en sån eller att börja fota av negativen enligt metoden ovan.
När jag skannar svartvita negativ på min flatbädd så blir kornet från mellanformat helt enormt, när jag fotar av dem så blir det i den storlek man kan förvänta sig.. Färgnegativ blir extremt mycket bättre på flatbädden och jag får även nästan kornskärpa på mellanformat.. Förstår inte varför kornet på svartvit film förstoras upp så enormt i en flatbädd!? (Epson V750)
Projektet är inte riktigt klart ännu (Tidsbrist) fortsättning följer till hösten :)
Här:http://www.stockholmviews.com/speedscanner/
Ser lovande ut. Ska följa ditt projekt.
Skippa trebensstativ om du värderar din tid och din själsfrid, även om det på papperet är det billigaste. Har du ett så ställ det aldrig direkt på golvet heller om det är ett parkettgolv du har för det rör sig.
Skaffa hellre ett reprostativ för det är mycket enklare att ställa in än ett trebensstativ. Skippa invägning med vattenpass. Kör istället ner objekjtivet helt mot plattan på stativet och lägg fyra pappersbitar under objektivet och känn med dessa att objektivet ligger lika hårt an åt alla håll.
Skaffa ett skarpt och bra makroobjektiv. Helst 100mm för att få viss distans till motivet. Jag kör med Samyangs manuella 100mm är tycker det varit jättebra för detta eftersom det är just manuellt. Manuella makroobjektiv kan ofta ställas med högre precison är AF-varianterna eftersom de ofta har en lägre stigning på fokusgängan.
Använd inte ljussvaga ljusbord eller surfplattor. Skaffa en blixt du kan fjärrstyra med radiofjärrenhet på kameran (Nissins kan du få för drygt ett par tusen). Belys filmen underifrån genom plattan och en diffusor (finns en i blixten som funkar bra).
Genom att använda blixt får man rätt färgtemperatur och dessutom tillräcklig effekt för att kunna ha tillräckligt liten bländare (typ 11) för att skärpedjupet inte ska vara för kort och att man ska slippa lämna bas-ISO där DR är bäst. Använd alltså inte auto-ISO.
Har du dian och har oturen att ha valt ramar med klister (typ Agfa) så går det bra (med viss försiktighet - sörj för god vädring) att lösa klisterresterna med kemiskt ren bensin. Klistret släpper efter ca 5 minuter i bensinbad. Blås (och torka om du ser att bilden behöver det). Att mekaniskt få bort klisterrester går inte utan att riskera bilderna.
Håll efter dammet. Det spar massor av tid att slippa behöva klona bort skit vid efterbehandlingen för att man är slarvig med renligheten. Skaffa ett program med bra tetheringstöd. Jag tycker Capture One är det bästa jag sett hittills. Funkar t.o.m. för de senaste Sony-kamerorna med förstoras preview direkt i programmet. Tillåter att man styr processen valfritt från kamera eller programmet.
https://www.dropbox.com/s/onvkf1ofrcy8pzy/skarm_som_bg.jpg?dl=0
Jag har använt den här metoden med mycket bra resultat. Men det krävs som sagt att man lägger negativen/diorna på en glasskiva som är någon centimeter ovanför skärmen. Det måste alltså vara ett avstånd mellan skärm och bild. Själv använde jag en Ikearam som distans.
Här kan du förresten se en exempelbild: https://www.dropbox.com/s/yp0p12ojn86tfwv/Exempelbild.jpg?dl=0
http://goranbength.blogspot.com/2013/12/digitalisera-diabilder.html
som jag inte provat själv men tänker leta upp min gamla Leitz Pradovit ca 2500. Är det någon annan som har testat denna varianten?
Körde denna metod på mina 10.000 bilder. Helt ok resultat.
Upptäckte att en gammal bra skärm inte var ok då den gjorde bilden ljusare i mitten pga av att den var reflekterande. Jag har en matt vitmålad vägg som blev tillräckligt bra. Fick experimentera fram rätt vitbalans bara.
En nackdel är ju att bilderna var med pappersramar och olika buckliga så man fick ibland ställa diaprojektorns fokus på det som var viktigast samt att få upp tempot. En hand på kameraavtryckaren och en på projektorns frammatning.
Jag hade ett bra system på mina märkta diakasetter så jag tömde kamerans bilder i datorn mellan varje låda i mapp med årtal och lådans namn. I mappnamnet la jag även in namn på de människor som fanns med i mappen. Så när jag söker på ett namn så får jag upp alla mappar där människan jag letar efter fanns med. :)
Att fota av bilder på ett ljusbord ger ju fördelen att man kan ställa in kameran så att skärpeljupet täcker in dians bucklighet.
Vitsen var ändå bara att få fram digitaliserad bildhistoria att dela ut till barn och barnbarn
Ett ännu bättre system måste väl ändå vara att, som jag såg i en utländsk tidning, fota rakt in i projektorn!!!! Antagligen satt det ett bra mattglas mellan lampa och diabild. Tyvärr kom jag mig inte för att leta reda på ett sådant mattglas.
Björn Ristner
Med denna lösning fotar du "rakt in i projektorn"
Diaprojektormetoden har jag också tittat på och där verkar ett 100 mm Macroobjektiv passa med APS-C sensor.
Har man ingen bra skanner men har kamera och ett bra makroobjektiv skulle jag inte tveka att prova kamerametoden.
Jag skannar själv småbildsnegativ och dia i en Nikon Coolscan V och ser att den maximala storleken som gått att få på bildytan med 4000dpi och 14 bitar inställt på skannern varit upp till 5633x3770. Alltså motsvarande c:a 21 MP med en digitalkamera.
Jag kollade vad mina tidigare 12 MP digitalkameror producerat för bildstorlek. Nikon D2x och D3 gör som mest bilder på upp till 4288x2848 pixlar. Att fota negativ med dem skulle förmodligen ge något mindre bilder än så eftersom förhållande längd x bredd inte är samma på negativen som i digitalkameran och beskärs därefter.
Alltså har skannern teoretiskt klarat att skanna mer detaljerade bilder hittills.
Med t.ex. en Nikon D810 (36,3 MP) som tar bilder på 7360x4912 pixlar kan det med bra optik teoretiskt gå att få högre upplösning genom att fotografera negativ och dia istället för att skanna. Frågan är vilken motsvarande upplösning filmen har. Bilderna är inte tagna med bästa optiken alla gånger så det är oftast överdrivet att maximera upplösningen. Jag skannar normalt i 2000 dpi vilket ger mer hanterbara bildfiler (TIF/NEF) på omkring 15 MB och upplösning motsvarande under 5 MP, med god kvalitet. Alltså bör man kunna använda även en medioker digitalkamera och få tillräckligt bra resultat.
Flera olika tester har oberoende av varandra kommit fram till att de bästa filmerna ger en detaljåtergivning motsvarande 20 megapixel. Så det är tveksamt om det ger något mer än större bildfiler att använda en kamera med mer än 24 megapixel.
Så för mig som inte e så händig, och har bara en X100, så e nog en skanner enklare. :)
Poängen med artikeln är att det är en smidig och billig lösning om man redan har en digital systemkamera, vilket väldigt många har. Ett gammalt makro kan man köpa för några hundra. Har man inte en digital systemkamera så blir ekvationen en helt annan.
Därför att det var röd dag i torsdags och för att många är intresserade av ämnet.
Långt ifrån alla skannrar har magasinsmatning. Min Nikon Coolscan 4000 är väldigt mycket långsammare än att fotografera av. Poängen här är de flesta inte behöver köpa en skanner om de redan har en digital systemkamera.
Ytterligare en poäng är väl att man relativt snabbt kan göra ett digitalt arkiv av sina diabilder/negativ genom att fotografera av dem. Sen kan man välja ut de som är bra och skanna dem i högre kvalitet.
Men blir det verkligen enklare? Blir det inte bara dammigare och mer digitalt efterarbete istället? Det är väl samma dammproblem där som med diaprojektorer?