Därför är vågformer bättre än histogram
Dpreviews videoreporter Chris Nichols visar i en 8 minuter lång video varför vågformer är överlägset histogram för att kontrollera exponeringen. Vågformer är vanligt på videokameror, men ännu inte på stillbildskameror.
Histogram är bra för att visa om det finns utfrätta högdagrar eller igensotade skuggor, men det går inte att visa hur stora de över- eller underexponerad områdena är. Det är inte heller möjligt att visa var i bilden de ligger. Vågformer kan visa båda dessa saker, eftersom x-axeln representerar den horisontella placeringen av saker i scenen och y-axeln representerar intervallet mellan låg- och högdagrar.
Vågformerna överst visar att bilden är utfrätt över större delen av bildytan. Linjen ligger nära 100 procent över nästan hela bilden. Vårformerna avspeglar bildytan från vänster till höger. Eftersom det finns mer information till höger bilden visas mer vågor där. Under visas histogrammet som inte lika tydligt indikerar att större delen av bilden är urfrätt.
I videon säger Chris Nichols att vi behöver få detta videoverktyg till stillbildskamerorna. Han säger att teknologin finns sedan länge och är lätt att applicera, men det svåra är att övertyga kameraindustrin om att vågformer även är lämpligt för stillbild.
Här kan du läsa mer om hur histogram fungerar.
Läs mer
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
18 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det finns inte zebramarkeringar i min gamla Olympus, men den kan visa vilka områden i bilden som är utbrända och vilka områden som är underexponerade.
Det markeras genom att dessa områden blinkar i rött respektive blått. Man kan sätta gränsvärden för vad kameran ska betrakta som över- respektive underexponering.
Att få vågform i Lumix GH5 vid filmning var ett riktigt lyft.
Jag har för mig att jag har sett RGB-histogram i en kamera nånstans. Eller är det inte RGB-histogram du menar?
Hur görs råhistogrammet? Rådatat måste väl avmosaikiseras (vad heter det på riktig svenska?) för att man ska kunna göra ett vettigt histogram?
Råhistogram tar något längre tid att generera, kring sekunden, men ofta har jag tid till det. Om fu har en Canon med stöd för ML kan jag guida dig till hur man gör.
Jag är mest bara nyfiken på vad ett råhistogram är. Efter demosaicsteget har ju de tre kanalerna andra värden. Det är väl kanalernas eventuella klippning efter demosaicsteget som är intressant?
ML, Magic Lantern antar jag. Snacka om att undanhålla relevant information. Du försöker få det att framstå som att alla 6D och 7D har denna funktionalitet vilket är långt från sanningen.
Råhistogrammet påverkas inte av vilken metod man använder efteråt. Stämmer mycket bra överens med vad darktable visar när man kontrollerar hur råfilens högdager klippts.
Hraw, verktyget jag normalt mäter DR med, har också en sådan funktion som jag ännu inte testat. Förtjänar nog en hel artikel i hur man använder verktyget.
"Jag har för mig att jag har sett RGB-histogram i en kamera nånstans. Eller är det inte RGB-histogram du menar? "
RGB från jpeg lär finnas i din Df om inte annat... ;)
Jag skrev denna för din skull, Per: https://www.fotosidan.se/forum/showpost.php?p=2237402&postcount=114
@Martin: Tack! Då är det nog där jag sett det nån gång. Jag brukar normalt ha displayen avstängd när jag fotograferar.
Peter skrev: "Råhistogrammet påverkas inte av vilken metod man använder efteråt."
Nej, det vore en lite märklig kausalitet. :-)
Jag har nog missförstått. Min undran är alltså hur råhistogrammet skapas. Vad är det för data man ser i histogrammet?
Peter skrev också: "Jag skrev denna för din skull, Per: https://www.fotosidan.se/forum/showpost.php?p=2237402&postcount=114"
Tack! Men har det något med råhistogram att göra?
Där finns en del längst ned åt dig i länken, Per. "Utbränd högdager i råfilen" satte jag som underrubrik. Jag tänkte att forumtråden där passar bäst.
Kort sagt kan jpg-histogrammet visa att röd kanal är utbränd med 3% medan råhistogrammet visar att en mindre del, mycket mindre än 1% av röd kanal är utbränd. I stället för att ta en ny exponering med kortare slutartid kanske jag kan nöja mig med min råfil och försöka rekonstruera från blå och grön de få delar av röd kanal som är utbränd.
I Magic Lanterns råhistogram får man dessutom förslag på, vid underexponering, hur många steg längre man skulle ha kunnat exponera, utan att bränna högdager.
Man kan välja linjärt eller logaritmisk råhistogram. Jag föredrar logaritmiskt.
Hur det skapas kan jag inte svara på, men i fallet med Magic Lantern är det öppen källkod och man kan läsa sig till hur det genereras genom att granska koden.
Edit: Bör vara här https://bitbucket.org/hudson/magic-lantern/src/7a3b5fa3f4c6f085e5bb9d58ab4da0002c01e4a3/src/histogram.c?at=unified&fileviewer=file-view-default
Men hur stor är nyttan med ett råhistogram? En kanal kan ju vara OK (dvs inte mättad) i råhistogrammet men bli helt utbränd efter vitbalansering och det kan man knappast se på histogrammet.
Ditt spörsmål är klart intressant. Om vitbalanseringen alltid klipper högdagern när den läggs på blir det en nackdel om man avläser och är nöjd med ett råhistogram, som inte klippt (innan vitbalansering).
Jag hoppas du nöjer dig med https://www.darktable.org/2016/10/raw-overexposed/ och delen längst ned med bilden på insekten.
Är "höjdpunkter" en hemmagjord översättning av "highlights"?