Fotobok
Christer Strömholm är inte bara en av Sveriges främsta fotografer genom tiderna. Mellan 1962–1974 drev han en yrkesutbildning som inte bara format flera framstående fotografer utan även förändrat fotografin.
Nu har några av de 1200 eleverna sammanställt boken ”Fotoskolan som förändrade fotografin” om den legendariska fotoskolan.
Boken berättar om tiden, verksamheten, människorna och bilderna över 224 sidor. Den är en berättelse om en fotografisk utbildning som gett eko ända in i våra dagar.
– En återkommande sak var ”Skjutskolan”. Det gick ut på att man varje vecka fick en uppgift som man skulle lösa. Uppgiften bestod alltid bara av ett ord eller två, som mopedbud, socker eller vitt ägg mot vit bakgrund. Så skulle man plåta det där, berättar fotografen Anders Petersen i en intervju.
Fotografernas drillades även på andra plan, de skulle vara allmänorienterade i vitt skillda samhällsfrågor och dagshändelser.
– Att läsa tidningarna var självklart, likaså att lära sig språk. Strömholm var alltså före sin tid. Att fotografen kunde uttrycka sig på fler sätt än via bilden, tyckte han var A och O, berättar Anders Petersen.

Dokumentärfotografen Anders Petersen gick på Fotoskolan mellan 1966 och 1968. När han slutade utbildningen började åkte han till Hamburg och började dokumentera människorna på Café Lehmitz på ökända Reeperbahn. Den här bilden i boken är från projektet Fängelse.
”Fotoskolan som förändrade fotografin” har skrivits och sammanställts av Åsa Moberg-Boije, Thomas Kanger, Per Lindström, Roland Sterner, Göran Tonström och Per-Erik Åström. Fler än hundra före detta elever har bidragit med sina bilder.

Per Lindström har skrivit en text om dokumentärfotografen Yngve Baum som var en av eleverna.
Boken kan beställas på den här hemsidan.

För första gången publiceras Håkan Holmbergs starka bilder inifrån mentalsjukhuset Vipeholm i Lund där han arbetade som vårdare innan han började på fotoskolan.
5 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Ångrar så att jag slängde mina travar av Foto och Aktuell fotografi när jag behövde rensa. Fototidningarna var också mer läsvärda då, med intressanta artiklar.