Få ut mer av Fotosidan som inloggad
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
Mer premiumläsning
Vår fjärde Mastersdomare: Sonja Hesslow - Konstfotograf med öga för form och färg
Fotosidan Masters
Konstfotografen Sonja Hesslow målar med ljus och långa slutartider när hon skapar sina drömlika, surrealistiska bilder. Vår fjärde Mastersdomare inspireras av allt från en trasig lampskärm till musik. De bästa kreativa idéerna kommer när hon sitter på cykeln med en ljudbok i öronen.
Läs mer...
Test: Canon RF 45 mm f/1,2 STM – Ljusstyrka och bokeh åt folket!
Fotosidan testar
Extrem ljusstyrka är lockande och kan ge magiskt kort skärpedjup – men det är ofta förknippat med svidande hög prislapp om man vill ha autofokus. Genom smarta kompromisser har Canon lyckats göra ett synnerligen ljusstarkt normalobjektiv till ett pris som passar många. Så här bra är objektivet.
Läs mer...
1
Kamerafilter: Den stora guiden till ND-filter, polarisationsfilter och kreativa effekter
Guide
Plus
Filter är praktiska tillbehör som ger dig möjligheten att manipulera och korrigera dina bilder innan de registreras av sensorn. I den här artikeln gör vi en djupdykning i filtrens värld. Idag finns det många möjligheter att skapa effekter i efterbehandlingen, men i många fall fås bättre resultat genom att använda filter direkt på objektivet.
Läs mer...
5
















11 Kommentarer
Handboll, ishockey, innebandy, basket ... Kort sagt de flesta inomhussporter :)
Det finns fortfarande tusentals yrkesfotografer (som sådana här objektiv i första hand riktar sig till) som kör kameror med F-bajonett.
Dessutom fungerar de här objektiven utmärkt även på Z-kamerorna, via FTZ-adaptern.
500/2,8 skulle bli väldigt dyrt med tanke på hur stora de främre linselementen skulle behöva vara. Du får nog lägga på 50 % på priset för en 400/2,8 som ju inte precis är gratis det heller ...
Troligen sant. Om det inte kommer fram ny matrial och teknik. Tror det kan vara 41% dock.
Det handlar inte om Flour, utan Flourit, som är en mineral. Vanligt förekommande i optik pga sina optiska egenskaper.
"Det handlar inte om Flour, utan Flourit, som är en mineral. Vanligt förekommande i optik pga sina optiska egenskaper."
Nej... Du skriver om det som FL i objektivets beteckning står för, men PMD åsyftar den fluorbaserade ytbehandlingen som också nämns i texten. För mig är det okänt om PMD även skickar brev till tillverkare av tandkräm för att påpeka samma sak. ;)
Länka till ett tandkrämsforum så kan han nog skriva lika många oneliners där.
Hallå där! Det var faktiskt två rader. :-)
På min tandkrämstub står det att den innehåller natriumfluorid och natriumfluorfosfat så jag behöver nog inte skriva och klaga.
Däremot kanske jag borde skriva och klaga över att de skriver den senare ingrediensen som "natriummonofluorphosphat" ...
Det handlar faktiskt om både fluorit (mineralet) och om fluor :)
FL i objektivets fullständiga namn syftar mycket riktigt på att det har linselement i fluoritglas, en typ av glaskvalitet med vissa lockande egenskaper när det gäller brytningsindex och annat.
Men frontlinsen är verkligen också belagd med flour, eller om man nu vill vara petig, med fluorföreningar. Fluor har nämligen den mycket intressanta egenskapen att vara både vatten- och fettavstötande vilket gör det svårare för fukt och smuts att fastna och det gör det lättare att få bort sådan fukt och smuts som ändå lyckas hamna där.
Det är av samma skäl som flour (i olika föreningar) varit populärt i allt från impregneringsmedel till skidvallor. De sistnämnda är ju på väg bort av miljöskäl eftersom de fluorföreningarna i vallor snabbt nöts bort, hamnar i snön och därmed i naturen. Medan den fluorbeläggning som används till optik sitter där den sitter tills glaset bryts ned (eller smälts) vilket gör den avsevärt mindre problematisk.
Tack till både Martin & Per!
Inser att jag hade lite för bråttom här.
Och tackar för att jag fick chansen att lära mig något nytt!
Daniel, jag har själv gjort samma misstag för några år sedan när ett av de första objektiven med fluorbelagda frontlinser dök upp. Jag läste det engelska pressmaterialet och muttrade över den slarviga skribenten som inte kunde hålla isär (på engelska) "fluorite" och "fluorine" :-)
Petig ska man vara om det ska bli rätt. :-)
Fluorit är också en fluorförening, så varför är inte Nikon konsekvent och anger även vilken (eller vilka) slags fluorförening(ar) som utgör beläggningen på frontlinsen?
Eventuellt kan det handla om något som liknar polytetrafluoreten (varunamn Teflon), men det skulle också kunna vara något ännu mer komplicerat som det här:
http://www.mdpi.com/2076-3417/2/2/453/pdf
Per: Du hamnar vi i lite av en lingvistisk diskussion, men jag tror vi alla måste vänja oss vid tanken att ord ofta har olika, parallella, och ibland rent av överlappande eller hierarkiska (härledda) innebörder.
Fluorit är mycket riktigt en fluorförening, men också ett välkänt begrepp i sig självt - både som mineral och som praktisk kortform av "fluoritglas" (som kan innehålla olika grader av det verkliga mineralet fluorit) när man pratar optik. Ett typiskt exempel på att ett ord används lite olika beroende på sammanhang.
Samma, fast ännu mer rörigt med fluor. När man talar om smuts- och vattenavstötande beläggningar är det faktiskt rätt normalt språkbruk att bara säga "fluor" när man i realiteten pratar om en mängd olika men besläktade fluorkarboner och andra föreningar som har fluor som gemensam nämnare. I sådana sammanhang blir ordet fluor alltså bara en praktiskt kortform för långa tungvrickande namn på de egentliga ämnena.
Sammanhanget spelar stor roll, förstås.
Det gäller att hålla tungan rätt i mun, alltså. Som när man borstar tänderna. :-)
Jag tycker ändå att det vore intressant om Nikon berättar lite mer detaljer om vad det är för slags beläggning.