Första GDPR-fallet: Skola använde ansiktsigenkänning
Datainspektionen utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor för en skola som har använt ansiktsigenkänning via kamera för att registrera elevers närvaro.
För första gången utfärdar nu Datainspektionen en sanktionsavgift mot en aktör som har brutit mot reglerna i dataskyddsförordningen, GDPR.
En gymnasieskola i Skellefteå har på prov använt ansiktsigenkänning via kamera för att registrera elevers närvaro på lektionerna. Försöket har pågått under tre veckor och berört 22 elever. Datainspektionen har granskat användningen och konstaterar att gymnasienämnden i Skellefteå har hanterat känsliga personuppgifter i strid med dataskyddsförordningen.
– Gymnasienämnden i Skellefteå har överträtt flera av bestämmelserna i dataskyddsförordningen på ett sätt som gör att vi nu utfärdar en sanktionsavgift, säger Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för Datainspektionen.
Sanktionsavgiften är 200 000 kronor. Avgiftens storlek påverkas bland annat av att det är frågan om en myndighet och att det handlar om ett försök under en begränsad period. Myndigheter kan maximalt få tio miljoner kronor i sanktionsavgift.
– Teknik för ansiktsigenkänning är i sin linda men utvecklingen går snabbt. Vi ser därför ett stort behov av att skapa tydlighet kring vad som gäller för alla aktörer, säger Lena Lindgren Schelin.
Biometriska uppgifter, som används vid ansiktsigenkänning, är känsliga personuppgifter som är extra skyddsvärda och som det krävs uttryckliga undantag för att få hantera. Gymnasienämnden har uppgett att man har fått elevernas samtycke till att använda ansiktsigenkänning för närvarokontroll.
– Gymnasienämnden kan inte använda samtycke i det här fallet eftersom eleverna befinner sig i beroendeställning till nämnden, förklarar Ranja Bunni som är jurist på Datainspektionen och som deltagit i granskningen.
I sitt beslut konstaterar Datainspektionen att ansiktsigenkänningen inneburit kamerabevakning av eleverna i deras vardagliga miljö, varit ett intrång i deras integritet och att närvarokontroll kan göras på andra sätt som är mindre integritetskränkande än ansiktsigenkänning.
Läs mer
Plusmedlemskap kostar 220 kr per år
Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.
Logga in för att kommentera
Det hade räckt att Datainspektionen sagt att ni inte får o presenterat vitesbelopp om det inte följs så hade det varit ur världen.
Nu skall alltså skattefinansierade Datainspektionen se till att den skattefinansierade skolan skall betala ett bötesbelopp till....
Tja det måste väl bli skattefinansierade staten.
Visst, skattepengar är det hur man än gör - men pengarna kommer inte ur samma plånbok. En myndighet som utdömer böter till en skola påverkar skolans ekonomi vilken i sin tur påverkar kommunen vari skolan bedrivs, som ges markering att denna typen av integritetsvidriga experiment inte välkomnas av de rådande reglerna i landet, på ett sätt som känns.
Att Datainspektionen inte skulle utdöma böter till en offentlig verksamhet, eller offentligt bekostad verksamhet i vilket fall, riskerar att tära på myndighetens förtroende och genom der möjlighet att leva upp till sitt uppdrag.
Puckornas planet!
Detta känns för töntigt barnsligt att förklara för en annan vuxen.
Eller publicerade den aktuella skolan bilderna om det togs några bilder?
Det är inte närvarokontrollen som är det integritetskänsliga, utan metoden.
Ansiktsigenkänning allt som allt är något som borde motarbetas. Vi behöver inte arbeta in tekniska redskap i den offentliga teknik-repertoaren som så enkelt kan missbrukas av en mindre välvillig regering eller regim i framtiden. Kina torde agera perverterat skräckexempel kring temat.
Bara för att något är tekniskt möjligt och tydligen även ekonomiskt försvarbart i en del fall så innebär det inte att det är socialt acceptabelt. En del väl teknikglada har ofta märkligt svårt att ta till sig att sånt här ofta inte är någon vidare bra idé.
Det som verkligen gör att mysteriet tätnar är att dagens flumskola knappast skulle våga använda uppgifter om elevers bristande närvaro till något ändå - så varför ta till automatiserade lösningar?
Det är klart tekniken lockar, genom att automatiskt kunna sammanställa närvarolistor och statistik på en nivå och effektivitet som omöjligen - eller med stor möda - en, eller flera, lärare kunnat sammanställa. Gissningsvis ingår också här möjligheten att få fram närvaro under hela skoldagen, där man lätt(are) kan få fram statistik på när en elev avviker från lektioner. Med större möjlighet för skolan att snabbare vidta relevanta åtgärder. Samt att få en större tyngd i sina avvikelserapporter till föräldrar och/eller CSN.
Ja, jag undrar också vad frånvarodata kan tänkas användas till. Gymnasiet omfattas ju inte av skolplikten.
Är du inte där får du inget studiebidrag, vilket dras in för ungefär 9% på alla gymnasieelever.
" Att registrera närvaro på ett traditionellt sätt tar enligt gymnasienämnden 10 minuter per lektion och genom att använda ansiktsigenkänningsteknik för närvarokontroll skulle det enligt nämnden spara 17 280 timmar per år på den aktuella skolan. "
Frågan jag ställer mig är hur det kan ta 10 minuter att kollla närvaron på 30 elever. 20s för varje elev... När jag gick på gymnasiet tog det kanske en halv minut att kolla närvaron. Läraren sveper blicken över klassen och ser vilka stolar som är tomma.
Men nu faller bitarna på plats: Den svenska skolan har fallit ned i kaos och ingen klarar längre av något, inte ens att ta närvaron. Så om man kan arbeta förbi problemet genom att angripa symptomen istället för orsaken, så gör man det. Och vipps sitter man med ansiktsigenkänning för att "spara 17280 tmmar".
"Ja det är ju det där med "relevanta åtgärder". När vidtog en skola sådana senast? Har det ens hänt? "
Jag börjar ledsna ordentligt på sättet du skriver. Tänker du alls innan du skriver eller har du något ticks där fingrarna bara sveper över tangentbordet nedtecknande tankarna helt ofiltrerat, likt ett sorts digitalt Tourettes-syndrom?
Relevanta åtgärder en skola kan vidtaga är att prata med eleven om dess frånvaro och/eller prata med föräldrarna. Vilket i sin tur öppnar upp mängder av åtgärder skolan kan vidta tillsammans med eleven.
En av lockelserna med denna typen av teknik är att få en stor volym data och statistik där man snabbt kan få en uppfattning om ett mönster i frånvaron, särskilda dagar, tider eller lektioner. På ett betydligt mer detaljerad och lättarbetat sätt än med traditionella metoder.
"Frågan jag ställer mig är hur det kan ta 10 minuter att kollla närvaron på 30 elever. 20s för varje elev... När jag gick på gymnasiet tog det kanske en halv minut att kolla närvaron. Läraren sveper blicken över klassen och ser vilka stolar som är tomma.
Men nu faller bitarna på plats: Den svenska skolan har fallit ned i kaos och ingen klarar längre av något, inte ens att ta närvaron. Så om man kan arbeta förbi problemet genom att angripa symptomen istället för orsaken, så gör man det. Och vipps sitter man med ansiktsigenkänning för att 'spara 17280 tmmar'"
Det tar givetvis inte tio minuter på pricken att gå genom närvarolistan. Det handlar om överslagsräkning, gissningsvis också inräknat tiden det tar att skriva in uppgifterna i rapportlistor till CSN, avbrott och redigeringar när elever kommer in sent, etc. Många bäckar små, som man säger.
Sista paragrafen säger mycket om din nivå. Håll dig kvar i Frankrike. Bon débarras.
2. Datainspektionens beslut måste rimligen gå att överklaga.
2. Ja, det går att överklaga.