Det kostar att ta bort loggan också!

Tråkig för köpare som tidigare köpt Leica M9 att det dom köpte va en amatörkamera! ;) ;) För här kommer ju proffs/yrkeskameran! ;)

Göra kameran diskret!? Genom att ta bort nummer och logga!?
Det gjorde jag på min Leica M6 med en svart tejpbit förr i världen :)

Men numera så är en Leica M6 inte så intressant som stöldobjekt längre, så jag har tagit bort tejpen, nu gäller stora Nikon och stora Canon DSLR med stora ljusstarka zoomobjektiv för tjuvarna! ;)

Och oss emellan, jag tror inte på Leica M9P som någon slags yrkeskamera, utan den här kameran kommer arbetslösa att köpa, dom som åker med sin lilla yacht mellan Barbados, Australien och Rivieran under året, bara för att få tiden att gå liksom! ;) :)

Sorry Leica, mig lurar ni inte, de va många år sedan ni gjorde en "Working Class Hero-kamera!" ;)

Känner inte till nån yrkes som använder en Leica. Kanske finns nån flådig reklamare som vill känna sig lite street ibland...

/F

Det är inte illa att kunna ta så bra betalt för ett varumärke och en gedigen, välbyggd klump. Synd att den inte har prestandan och levererar bilder som kan leva upp till prisklassen.

Åh så mycket skitsnack.

Jag kör en Leica M9 och jag är frilansfotograf. Visst jag kör andra kameror också om det skulle passa bättre. Fånigt med indelning proffs och amatörer, låt folk använda den kamera som de finner mest lämpad.

Ett Leica M9 system kosta ca 100 000 kr om man köper något objektiv begagnat, jag kör med M9 + Super-Elmarit 18mm + Summicron 28 + Summicron 50mm. Samma pengar får du lägga ut för en Nikon D3s + 14-24mm + 24-70mm + 70-200mm.

Definitionen proffskamera är väldigt bred och märklig och Lecia M9 passar in där för vissa fotografer, på samma sätt som Nikon D3 eller Canon 5D eller Hasselblad H4D. Jag är övertygad att tex Nikon D7000 skulle fungera fin fint också.

Att tror att just en proffskamera just definieras av hur många bilder den tar per sekund eller hur vädertätad den är har inte fattat vad det handlar om. En proffskamera är en kamera som folk som skall gör ta bilder och tjäna pengar på det väljer, i mitt fall Leica M9.

Att köra argument som working-class-hero-kamera vs tandläkare-på Rivieran känns unket. Med den argumentationen borde knappt någon få använda något annat än Nikon D90.

Jag körde Leica M8 innan jag skaffade min nuvarande Leica M9 innan dess hade jag perioder med Canon 1Ds och Hasselblad H2 med P30. Alla är fantastiska kameror och har sina kvalitéer. Just nu reser jag mycket och då passar Lecia M9 utmärkt för mig.

Ang bildkvalité. Leica M9 påminner om digitala bakstycken till mellanformatskameror Typ Phase One P30. Den har inget AA-filter vilket tillsammans med fina objektiv ger en skärpa som slår allt annat på marknaden i sin storlek och prisklass.

Det stämmer att CCD sensorn från Kodak i Leica M9 inte är en högisomästare, men den är ca 1,5 steg bättre än M8. Har man en Leica M8-M9 så skall man plåta i RAW, allt annat är korkat. I Lightroom 3 fixas bruset på ett fin fint sätt. Det är inga problem att använda ISO 2500 när det krävs även om den trivs bättre på ISO 160-1200. En CCD skall helst användas på bas-ISO då den är helt brusfri. Den är definitivt bättre än Canon 1Ds på alla ISO.

En Leica är en superkamera för den normal fotograferingssituationerna med objektiv som 28mm 35mm och 50mm. Behöver man något annat mer extremt så kan man skaffa en Nikon eller Canon.

Har egentligen inget med M9-P o göra men rätt intressant...Lecia planerar en kompaktare kamera med APS-C sensor:

http://www.amateurphotographer.co.uk/news/leica_to_launch_compact_system_camera_at_photokina_2012_news_308248.html?aff=rss

Man kan nog köra vad man vill som yrkes/frilans fotograf bara det funkar för tillfället. Vet inte om jag hade lagt 59900 på en leica. Hellre hade jag lagt pengarna på någon av Nikon's D3 modeller.

Jag förstår fascinationen av Leicas analoga kameror men inte de digitala?

Löjligt dyr. Länge sedan Leica var ett seriöst digitalt alternativ som "gatukamera" för reportage.

Kan bara instämma med Jonas Elmqvist. Mycket skitsnack så fort det gäller Leica. Fattar inte varför det väcker så starka känslor. Vill man ha en och har råd så köper man en annars skiter man i det. Svårare är det inte. Jag är frilansfotograf och jobbar ganska mycket utomlands i fattiga och våldsamma länder. Kameran är strålande till viss typ av fotografering, inget vidare till annan. Har haft min i ett och ett halvt år och är nöjd. Hade två Leica M8 innan och var nöjd med dem också. Men jag använder den inte till allt. Har varit i många knepiga situationer då jag varit glad att inte behöva bära runt på mina canongrejor. Senast i Kairo var det skönt att kunna gömma undan kameran i fickan när mobben jagade fotografer på gatorna. Vad gäller riskerna med att bära runt på så dyra grejor så är risken mindre med en väl tejpad M9a än med feta Canon/Nikonprylar och det är ju alltid lämpligt att vara försäkrad. Vad gäller dåligt ljusegenskaperna så tar jag hellre brus än sudd. Mina 5D mark II har ju tidernas sämsta autofokus.

"gammal rutten gubbrunk-kamera" Vad är det för ruttna attityder? Nu får ni ju skärpa er. Kom med sakargument och ha en schyst ton.

Det är precis sådant här som gör att jag hellre hänger på Flickr.

Det handlar om den där svårfångade "känslan"... tror jag.

Någon gång mot slutet av 70-talet satt jag på stadsbiblioteket och läste en test av en Leica M-modell. I slutet av testen skrev man ungefär så här: "Detta är inte världens bästa kamera på alla punkter. Men... om du vill ha en Leica och inte har råd, försaka då något annat och köp en i alla fall. För i längden kommer du förmodligen bli lyckligare med än utan den här kameran".

Jag har tänkt på det där många gånger och inte bara när det gäller kameror utan även vid inköp av andra prylar. Själv har jag fortfarande inte kunnat motivera mig till att skaffa en. Men den lockar fortfarande. Det är helt enkelt något speciellt med en Leica som inte sensorer, teknik och de snabbaste processorerna rår på - det är en känsla.

Jag har nu i alla fall skaffat en Fuji X100 och även om jag är väl medveten om att det inte är en Leica så har X100 "känslan". Den har hyfsade prestanda - men framförallt blir man glad då man ser den, då man plockar upp den, håller den i handen, och då man börjar ta bilder. Och det är väl det som är det primära, att man vill ta bilder och att fotograferandet ger ett mervärde i ens tillvaro.

Jag tror detta gäller både amatörer, entusiaster och proffs. Känslan är svår att beskriva, men man vet själv när den uppstår. Och sen är det väl bara att bestämma hur mycket man vill försaka - eller satsa för att fånga den.

Alltså- det finns en sak man kan beundra Leica för; att dom faktiskt lyckades göra en digital M-kamera och därmed knöt an till en kameratradition som både tekniskt och estetiskt är en del av det centrala fotografiska nervsystemet.
De bilder, reportage som Leicas M-kameror varit med om att leverera är nämligen en väsentlig del av den fotografiska historien. MEN det finns en kamera till.... när jag i slutet av 60-talet mer seriöst började med foto hade Leica M2/M3 egentligen bara en "konkurrent" nämligen Nikon F. Fortfarande kan jag plocka fram den kameran med en 35:a 2,0, ställa sluaren på en 1/15-dels sekund, trycka av få rysningar av själva slutarljudet. Det är en kamera som i min värld är minst lika älskvärd och odefinierbart perfekt som fotografiskt verktyg som någonsin en Leica M. Den dög till allt på den analoga tiden och den höll för att slå in spik med. Den överlevde och tog hem de stora Don McCullin-reportagen från Vietnam och den höll för att tappas i golvet på Café Lemitz i Hamburg där Anders Petersén tog sina fantastiska bilder i slutet av 60-talet osv osv. Den stora tragiken är därför att Nikon INTE gjorde ett digitalt "inkråm" baserat på Nikon F utan istället slarvade iväg med alla de olika digitalmodeller som översvämmat marknaden sedan den digitala fotografin gjorde sitt intåg. Naturligtvis är Nikons digitalkameror skitbra, men de har inte samma odefinierbara "känsla" som en gammal Nikon F. Inte i mina händer i allafall. Och där är det bara att gratulera Leica när man byggt vidare på (och dessutom lyckas ta hutlöst bra betalt) för sina Leica M-kameror i den digitala tidsåldern.

Med detta sagt är jag härmed beredd att ge bort mitt vänstra öga till den som kan leverera en ursprunglig Nikon F (sliten och svart ska den va) med digitalt bakstycke av någorlunda kvalitet... det räcker med 10 megapix, men den måste palla att "pressa" iso på ett anständigt sätt....

Är det inte lite kul att Leica tar 5000kr extra för att ge dig lika bra materialval som i en 2000krs kompaktkamera? :-)

Det finns ganska gott om kompakter som använder safirglas-coating. De allra flesta mobiltelefoner som kostar mer än 1000kr anvnder också "safirglas".

Det känns lite som när de gjorde reklam för sitt "extratunna" IR-filter på M9-sensorn. Visst var det "extra" tunt, men bara jämfört med M8 som var ännu sämre. Alla andra kameratillverkare har sedan länge övergivit det billiga och dåliga material som Leica fortfarande har i M9. De dyrare materialen (som sitter i de flesta billigare instegskameror) gör man ungefär hälften så tjocka, och då har de ändå betydligt bättre filterverkan och betydligt bättre samverkan med resten av filterpaketet..

Jag körde bla med Hasselblad x-pan en smidig väldigt speciell kamera. Hade den med 3 objektiv på en resa i bla vietnam, tar ingen plats, lätt etc. När jag var på mässan så pratade jag med återförsäljaren av leica o kände på M9 o jag skulle utan problem kunna tänka mig köra med en sådan med 3 lätta gluggar. Ruskigt smidigt att kunna gå med kameran o 2st objektiv i en liten midjeväska o slippa en stor rygga med en uppsättning av dslr. Men jag hade nog inte köpt leica optiken utan kört med nya zeiss för dom är riktigt bra men till vettigare pengar. Det som lockar mig är smidigheten med kameran att kunna ha rubbet med sig i en liten kameraväska.
Jag är rätt van förut i alla fall att köra med ett kamerahus o 3 fasta gluggar skillanden var att det var mellanformat o x-pan då. Nu har jag inte testat leica på högre iso dom är tydligen inte tillräckligt långt framme så antingen får man vänta på (nästa leica) för då har dom säkerligen nått fram till en bra bildkvalite på minst 3200 iso. Själv kör jag sällan över iso 800 oavsett om det var med min D3x, D700 eller 5D mark 2 jag använder. Så är man i behov av att köra på högre iso så kan man komplettera med en 5D mark 2 tex. Jag själv kör i dagsläget 2 märken Nikon/Canon men skulle kunna tänkt mig en leica om jag inte jobbar så mycket med interiör o arkitektur som jag gör. Men jag var snubblande nära att inhandla en leica för ca 1år sedan. Prismässigt så är det inte dyrare än när jag tex köpte min D3x, 24-70, 14-24 samt 70-200 vr 2,8. Och rånrisken är nog lika stor oavsett om du kånkar på en D3/x eller leica o man har försäkring o den bästa försäkringen är att inte tänka klokt o inte springa runt med allt uppe på felställe. Jag tycker leica bygger fina kameror visst om jag jämför med tex min 5D mark 2 med 3 st zeiss gluggar så bildmässigt överlag kanske den ger mest för pengarna men smidighet etc kan inte alltid översättas i kronor o ören.