Artiklar > Nya fotografier till Nationalmuseum

Nya fotografier till Nationalmuseum

Lill-Tollie Zellman, skådespelare, 1925. Bild: Henry B. Goodwin/Nationalmuseum

Bild: Henry B. Goodwin/Nationalmuseum

Nyheter

Sex bilder på skådespelare och dansare av Henry B. Goodwin till Nationalmuseum.

Nationalmuseum i Stockholm har förvärvat sex fotografier av Henry B. Goodwin. Bland fotografierna finns porträtt av skådespelare och dansare från 1910- och 1920-talet, bland dem skådespelaren Anders de Wahl och dansösen Jenny Hasselquist. Ett porträtt av lindansaren Bird Millman är fotograferad i New York 1921. Goodwin hade bjudits dit av tidskriftmagnaten Condé Nast.

Michail Michailovitj Fokin, koreograf och dansare. Bild: Henry B. Goodwin/Nationalmuseum

”Fotografierna är representativa exempel på Goodwins bildmässiga och konstnärliga verk. I hans porträtt kombinerades en högst medveten formkomposition med försök att lyfta fram modellens karaktär. Ljusa hud- och dräktpartier skapar kontraster mot den dunkla bakgrunden och genom uppmjukade linjer och en dämpad skärpa närmar han sig måleri och teckningar”, säger Eva-Lena Karlsson, intendent med inriktning på porträttkonst på Nationalmuseum i ett pressmeddelande.

Jeanne de Tramcourt, skådespelare och modist. Bild: Henry B. Goodwin/Nationalmuseum

Henry B. Goodwin föddes 1878 som Heinrich Bürgel i München. 1904 kom han till Sverige. Efter en tid bytte han namn till Henry B. Goodwin. Han studerade för fotografen Nicola Perscheid i Leipzig, besökte fotoutställningar och intresserade sig för ny teknik. Under Uppsala-åren utfördes bland annat porträtt av familjen och kollegor vid universitetet. Han fick sitt genombrott 1914 kom när han ställde ut på Baltiska utställningen i Malmö, och öppnade därefter öppnade han sin första ateljé i Stockholm.

Jennadean Engleman, artistnamn Bird Millman, lindansare, 1921. Bild: Henry B. Goodwin/Nationalmuseum

Han fick stor uppmuntran från hustrun Ida. Makarna hade ett nära samarbete där Ida bidrog med texter till flera böcker och med att skapa kontakter, vilket hade stor betydelse för Henrys framgång.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva konst för. Samlingarna utökas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Detta förvärv har möjliggjorts genom bidrag från Wirosfonden och Fritz Ottergrens stiftelse.

Anders de Wahl, skådespelare, rollporträtt som Perseus, 1919. Bild: Henry B. Goodwin/Nationalmuseum

Jenny Hasselqvist, dansör, skådespelare, balettpedagog, 1920. Bild: Henry B. Goodwin/Nationalmuseum

Av Calle Slättengren

Publicerad 2021-02-04.

7 Kommentarer

Logga in för att kommentera

Nils Bergqvist 2021-02-04 10:10

Goodwins bilder är en stor inspirationskälla. En bild från hans serie med 39 Stockholms bilder är bakgrundsbild på mobilen sedan flera år, då jag såg alla 39 på Sven Harrys Konstmuséum i Wasastan. Fast nere i källaren vid klädskåpen och toaletterna. Men de gjorde sig lika bra där. Tilläggas kanske ska göras att detta är fotogravyrer, alltså tryck med fotografier som utgångspunkt. De påminner mycket om det man kan få fram vid lithkopiering på vissa pappersfabrikat och med rätt spädningar/blandningar. Skulle också tro att dessa bilder också kan vara fotogravyrer? Boken om Stockholm där de flesta bilderna var Goodwins, gjordes i 200 exemplar och hittar man en sån får man punga ut med en rejäl slant skulle jag tro?

Benganbus 2021-02-04 15:48

Fin presentation om förvärvet av Goodwinbilderna!
/B

bach7617 2021-02-04 17:43

Intressant med bilderna på Fokine och Jenny Hasselqvist! Det var Fokine som, lite tack vare att han hamnade i bråk med den store Djagilev från Ryska Baletten i Paris kom till Stockholm och lyfte den svenska balettraditionen. Det fanns t ex långtgående planer att han skulle arbeta med John Bauer som scenograf i Hugo Alfvéns nykomponerade Bergakungen men innan dess skar det sig med Operans ledning och han lämnade. Istället blev det en dränering av Kungliga operans unga danstalanger som istället drog till Paris och startade Svenska baletten där Jenny Hasselqvist var stjärnan innan strålkastarljuset hamnade på Jean Börlin.

Tomasz 2021-02-04 19:44

Det är fascinerande vad bilder kan åstadkomma; Minnen av när man senast såg dem och lite info om tekniken bakom dem. Dessutom en troligen ganska okänd story om några av personerna som avbildats. (Och så min metakommentar om detta.)
Såååå mycket intressantare än papegojandet om huruvida de tekniska specarna för x är bättre än de för y.