Artiklar > Historierna viktigast i Jörnmarks nya bok

Historierna viktigast i Jörnmarks nya bok

Att fotografera övergivna hus, nedlagda fabriker och annat där tiden satt sina tydliga spår är populärt bland fotografer, vilket bland annat kan ses i den aktiva intressegruppen "Det glömda rummet" här på Fotosidan. Platserna bjuder på många intressanta fotomotiv, och är dessutom ofta spännande att besöka.

Det här intresset ankyter också till så kallad "Urban Exploration", en hobby som går ut på att leta upp, utforska och dokumentera ställen i det urbana landskapet som vanligt folk inte besöker. Det kan till exempel vara nedlagda fabriker, tunnelsystem under städerna, övergivna hyreshus eller gamla militära anläggningar. Historik och fakta om platserna ger bilderna en extra dimension. I många falls läggs sedan bilder från besök på sådana platser ut på Internet, ofta utan information om var de ligger eller heter - dels för att undvika att alltför många hittar dit (med skadegörelse och graffittiklotter som följd), men också för att det är själva detektivarbetet att leta upp ett ställe och läsa på om dess historia som är halva nöjet.

Bra historieberättare

2007 skrev Jan Jörnmark boken "Övergivna platser", en bok som legat på flera topplistor länge och sålt bra. Jan fotograferar ödehus, precis som vi andra, men är dessutom väldigt bra påläst om ställenas historia och de skeenden i samhället som lett fram till att de övergivits, och berättar denna historia på ett lättläst och roligt sätt. Jan är docent i ekonomisk historia och arbetar vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg.

Nu har uppföljaren kommit - "Övergivna platser Två". Boken börjar med ett kapitel om Moores lag och den digitala tekniken, som på sätt och vis kan ses som historiens största värdeförstörare. Bilderna från Facits gamla fabrik illustrerar detta mer än väl. Boken går vidare med att berätta om förändringarna inom sport- och livsstilsbranscherna, där stora
värden skapats sedan 60-talet men också lett till att mycket annat gått i graven. Besök på övergivna racerbanor, en nedlagd simhall, några fallfärdiga folkparker och det fantastiska hotellet i Tänndalen med en i stort sett intakt 60-talsinredning.

Mycket kuriosa

Speciellt intressant för mig var den krokiga historien om skidbacken Norrlandsportern utanför Kilafors, där jag själv åkt på vintrarna tills den lades ned. Att det fanns kopplingar mellan den skumme affärsklipparen som köpte upp anläggningen, lovade stort och sedan konkursade allt och en gammal arbetsgivare till mig i IT-branschen kom som en överraskning!

Boken fortsätter sedan med att berätta om förändringar som bostadsrättsomvandlingen medfört i landet, hur avindustrialisering slår ut hela bygder och det hela avslutas med en tragisk historia om ett pappersbruks död.

Bilderna i boken är många och intressanta. De är bra, men inte exceptionella. Boken skall dock inte primärt ses som en bildbok med ödehus - det är istället den historia som Jan berättar som är huvudpersonen, husen agerar aktörer och exempel. Förutom själva platsernas historia redogör Jan på ett ledigt, lättläst sätt för de trender och svängningar inom samhället som lett till att de övergivits.

Jans hemsida kan man se många fler bilder från dessa ställen, och även andra intressanta platser Jan besökt men som inte fått plats i den här boken - bla enorma nedlagda miltärbaser i östeuropa. Ställen som alla har en egen historia, som Jan förhoppningsvis berättar om i någon framtida bok.

Skribentens omdöme:
Rekommenderas!

Mer öde hittar du i intressegruppen Det glömda rummet här på Fotosidan.

Publicerad 2008-09-30. Läst av 8465 personer.
Missa inte utrustningsförsäkringen som Plus-medlemmar har bättre pris på

Plusmedlemskap kostar 220 kr per år

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.



Logga in för att kommentera

2008-09-30 21:37   senwosret
Håller med om att det är synnerligen intressant med historierna, detta är mer journalistik med bild och text än ren fotodokumentär. Kan kanske bli lite väl mycket ibland, det tycks mig som om vissa saker blir lite väl överanalyserade: Ibland går det bara åt helvete och då finns kanske inte något uppsåt bakom. Detta inte sagt för att förmildra några av de grova övergreppen, utan bara för att få ner debatten till en något mer sansad nivå. Det är ofta lätt att skriva facit, men svårare att se händelserna medan de händer.
Patrik Paulsson
Göteborg

Merläsning


Elinchrom ELC 125 - ELC 500 studioblixtar