Fler kvalificerade fotoutbildningar att söka
Fotoskolan i Stockholm har fått status som yrkeshögskola liksom fotoutbildningen på Folkuniversitetet i Stockholm. Fridhems Folkhögskola i Svalöv har fått en fristående fotoutbildning.
Fotoskolan i Stockholm har två utbildningar, en i fotografering och en i digital bildbehandling. Båda linjerna får nu status som yrkeshögskoleutbildning.
Nordens Fotoskola vid Biskops-Arnö har fått ett förnyad status för sin utbildning i bildjournalistik. Förra året fick yrkesutbildningarna i Gamleby och Göteborg förnyad status, uppger Sfoto.se.
Det är Myndigheten för yrkeshögskolan som avgör vilka utbildningar som ska få status som yrkeshögskola. Statusen är garanterad i två eller tre år i taget.
Fridhems Folkhögskola i Svalöv har bedrivit fotoutbildning som en inriktning på allmän linje under flera år. Nu får de en självstående fotolinje.
3 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Förstår inte hur olika myndigheter kan dra så olika slutsatser.
http://www.aftonbladet.se/minekonomi/article16116430.ab
Frågan är om statistiken ger hela bilden. Det sägs att det är svårt att få jobb som journalist, men Journalistförbundets undersökning visar att mer än 80 procent av de som gått journalistutbildning jobbar som journalist 5 år efter utbildning. Det är ovanligt bra siffror.
Däremot så minskar antalet anställningar och allt fler blir frilansare. Arbetsförmedlingen brukar inte ha koll på egna företagare. Bland fotografer är det ännu vanligare att jobba som frilans.
De som går utbildningen till digital bildbehandlare är ännu bättre chanser att få jobb. Det finns ett behov av den kompetensen.
Det jag inte förstår är en digital bildbehandlare ska kunna försörja sig när kompetensen numer finns i Indien. Där kostar en roffsig redigering bara mellan 20 o 100 spänn.. Hur ska vi i Sverige kunna konkurrera med det?
Marknaden är inte helt uniform. Det är en sak att lägga ut 100 friläggningar på en indier, en annan att hitta rätt estetik till ett modereportage eller ett reklamjobb. Risken för kommunikationsproblem och kulturella skillnader kommer att få vissa kunder att välja dyrare lösningar. I många reklamprojekt är bildbehandlingen en väldigt liten del av budgeten.
Men det finns en fara. Om skolan investerar för långsiktighet och framtid. Satsningen har ändå en slags projektstatus. Den är inte permanent. Så som hände när Folkhögskolor startade KY-utbildningar (som skulle stödja bristyrken) och inte fullt ut förstod att det var kortsiktiga satsningar. Hur kortsiktigt sådant här blir avgörs troligtvis av hur politiskt framgångsrikt det blir med YH.