Själv packar jag min utrustning för en halvdagsutflykt och beger mig sedan mot någon plats där jag tror kan finnas intressanta motiv. På sistone har det nog burit iväg mest på eftermiddags- och kvällstid. Vet inte alltid vad jag söker efter, men många gånger är det nog ljuset som styr vad som ska bli en bild eller inte. Många gånger blir det ingenting alls.

Hur gör DU? Vet du vad du letar efter då du beger dig ut i naturen, vilken tid på dynget, planerar du din fototid så t.ex. att du väntar in att ljuset ska falla rätt på en viss plats.

Jag gör precis som du.

Nu den senaste tiden har jag dragit med mig någon kompis och åkt ut och letat.

Nu senast va det Roine Karlsson och Mikael Axelsson här från fotosidan som va ute och åkte.

Vi rekade platser att komma tillbaka till.

Oftast har jag en tanke/idé om vilka typer av bilder jag vill göra när jag beger mig ut. Men när man väl är ute så dyker det förstås upp helt "nya" motiv som man bara måste göra någonting med.

I princip känns det alltid i maggropen om det kommer att bli en lyckad bild eller ej. Infinner sig inte den känslan då jag står framför motivet så låter jag i de flesta fall bli att ta bilden.

Ett problem jag har är att jag dras till skog..trots att jag aldrig någonsin lyckats ta en bra bild i ett skogslandskap. Och varje gång jag går runt i skogen ställer jag mig frågan: Vad 17 ska jag in här och göra igen..? :=)

När det gäller tid på dygnet så tycker jag om att vara ute på morgonen. Då är man med när naturen väcks till liv. Men morgonpigg är man tyvärr inte så oftast blir det att jag ger mig iväg ut lite senare.

Ljuset jag föredrar är faktiskt gråväder. Då är man heller inte så beroende av klockan/tiden utan kan få bilder även mitt på dagen. Gråväder är dessutom ett ljus som är jämnt och stabilt och därmed "alltid perfekt". I andra ljusförhållanden försöker jag invänta att ljuset ska falla "rätt".

Jag brukar inte planera antal timmar jag ska vara ute..även om det händer. Oftast blir det kring 4-5 timmar.

Oftast bara snubblar jag på motiven. Jag har nästan alltid med mig kameran, så mitt liv är en ständig fotoutflykt.

Jag har experimenterat lite under tesen att det alltid finns en bild att ta. När jag är ute och rör mig kan jag stanna när som helst och se mig omkring tills jag hittar ett motiv. På min hemsida, under foton; "Projekt; Fota där du står" kan ni se resultatet...

Känslan i maggropen som Jonas pratar om känner jag igen. Ibland tar jag bilder utan att riktigt veta varför... när jag sedan ser resultatet så blev det bättre än jag trodde att det skulle bli...

Ibland återvänder jag till platser där jag tycker att det finns ett bra motiv, men som jag misslyckats med att fånga riktigt. Jag cyklar förbi en vindflöjel varje dag på väg till jobben, som jag ännu inte riktigt räknat ut hur jag ska fota bäst... Jag har tagit flera kort, men ännu inte lyckats fånga det jag vill...

Kul idé med att "fota där man står" =) Har precis varit inne och tittat och den blev ju riktigt bra och intressanta.

Jonas, jag funkar nog som du vad gäller om att man känner det redan i maggropen innan man tar bilden. Som du brukar jag också ha en viss förkärlek till vissa områden, bl.a. skog, bäckar och sjöar. Men det är inte sällan jag går igenom en hel skog, vrider nacken av mig för att hitta motiv högt och lågt, och sen går ut ur den igen, utan att ha tagit en enda bild.

Man fastnar lätt i ett mönster. Man letar lätt efter samma motiv gång efter gång. Funderar på om man skulle låna någon bok på bibilioteket om konst och målningar etc. Kanske kan vara en idéspruta!?

Själv kastar jag mig ofta ut när det är vackert väder, men jag gör säkert fel. Så för att trotsa detta ska jag bege mig ut NU och fota i detta gråväder som vi har i Örebro idag.

Jag har en tanke att göra vissa motiv när jag ger mig ut. Plats och tidpunkt styrs alltså av vilken bild jag vill göra.

Svårt...

Tycker att det där med att hitta motiv verkligen är den svåra biten, hur många gånger har man inte gett sig ut bara för att komma tillbaka med 10 nya testbilder för att utvärdera det senaste objektivet, eller nyinlärd blixtteknik...Borde nog planera väl innan vilka bilder man vill ha, men med djur är det ju lite svårt - de bestämmer ju en del själva trots allt.

/Alejandro

Instämmer med tidigare. Men enligt vår lärare på Medborgarskolans nybörjarkurs så ska man helst vara mera medveten om vad man vill ta för bilder och planera lite. Fast det är klart ingen regel utan undantag. Och slumpen kan ju helt klart hjälpa till. Men man kan nog göra mera för att den skall få chansen. T.ex. lära sig bra tider, uppsöka platser där djur kan dyka upp osv. osv.

Måste säga att jag är klart imponerad av bilderna i Göran Anderssons projekt "Fota där du står". Nyskapande och kul.

Nu på våren kan jag bläddra i en blombok och hitta en speciell blomma t.ex. som verkar intressant. Sedan tar jag reda på vart den kan finnas och så åker jag dit. Jag undviker blommor typ Pältsavallmo. Det kan finnas lika intressanta inom 3 mils radie. Man behöver ju inte ta det lika allvarligt som Klum och dom.

Oftas så planerar jag inte speciellt när jag ger mig ut. Det får liksom ge sig själva vad det blir och många gånger så är det slumpen som avgör det hela. Det jag dock planerar en hel del gånger är tiden. Tidig morgon med det underbara ljuset då är fantastiskt att uppleva men jag tillhör inte de som studsar så lätt av sängen tyvärr så det blir inte så hemskt ofta det sker. Sena eftermiddagar och kvällar blir det oftas men vill ha klart väder för ljusets skull. Jag håller mig gärna vid öppna ställen typ åker/skogskanter men även in i skogen om ljuset tillåter det. Det händer ibland att jag bestämmer mig innan för vad för motiv jag tänker mig plåta, fåglar, djur, makro etc. Men som sagt oftas så får slumpen bestämma. //Ronney