Hej.

Jag är en neandertalare när det gäller min negscanner och photoshop.

Flera har påpekat att bildupplösningen på mina är för dålig. Att linjer tenderar att bli kantiga. Jag kan se det själv nu och kunde se det väldigt tydlig på en av skolans datorer. Har inte sett det så tydligt på min egen dator. Vet ej varför. Bättre grafikkort...? Fråga mig inte.

Jag gick in på preference box innan scanning och där står det följande.

Deault value

Input resolution 610 dpi

Output resolution 350 dpi

Är det okej?

Jag har en minolta dimage scan dual från 1997.

Hjälp mig och få bättre bilder!!!

Hilsen Peter

På input bör du nog välja något högre. Helst det högsta apparaten presterar, men om du inte orkar vänta på det så kan du ta t ex halva upplösningen. Håll dig till jämna multipler med maxupplösningen bara.

Bättre med stor fil och skala ner i Photoshop än att skanna för liten och inte ha råd att kasta bort information vid färgkorrigeringar etc.

Output kan betyda en massa saker. Betyder det att bilden skalas ner innan sparande kan det vara ok, beroende på vad du skall göra med filen. Om det bara betyder att den uppdaterar metainformationen i filen med dpi-talet så har det ingen betydelse alls. Men för att rensa bort så många variabler som möjligt skulle jag sätta den till samma som input.

Jim.

Blir helt snurrig av dpi & ppi, ska köpa en Minolta dual scan 2 och funderar på det här med upplösningen. Om jag förstår dig rätt så är det bästa att läsa in med max input & output (ca 2800 dpi I Minoltans fall) & sedan skala ned det i bildbehandlingsprogrammet. Använder själv Paintshop pro och undrar hur man gör. I dialogrutan Resize kan jag ändra pixelsize (ex 1600x1200) och actual printsize (ex 300 dpi).
Om jag läst in ett neg I 2800 dpi ska jag då ändra upplösningen (actual printsize) till ex 300 dpi för utskrift på fotopapper, om jag gör det så syns ingen skillnad på skärmen. Om jag däremot förhandsgranskar utskriften så syns skillnad. Hur gör jag?

Larsaz.

Ok, nu kommer jag väl att starta ett krig men låt gå för det... När det gäller upplösningen hos tryckta bilder så talar jag nästan uteslutande om ''linjer per tum'' (LPI) eftersom de flesta trycktekniker är rasterbaserade. Ytterliggare en fördel är att man slipper att blanda in det förvirrande uttrycket ''punkter per tum'' (DPI). Det finns tillfällen när skrivarens maximala punktäthet är av intresse men det rör sällan bildens upplösning.

När det gäller digitala bilder så anser jag att kriget mellan DPI och ''pixlar per tum'' (PPI) är fånigt. DPI är mer etablerat och PPI är mer korrekt men i princip använder man dem för att beskriva samma saker.

Något som är viktigt att man inser den stora skillnaden i bildens uppbyggnad om man jämför digitala bilder med tryckta bilder. Jag tänker inte ge mig in i att förklara hur tryckta bilder är uppbyggda men det är inte samma upplösning som vi pratar om när man jämför det två teknikerna.

Bildens upplösning spelar ingen roll för hur den presenteras på en skärm eftersom skärmen har en ''fast'' upplösning. Däremot så kan de flesta skrivare variera sin upplösning och det är säkerligen den skillnaden som du ser med förhandsgranskningen (jag har inte suttit med Paintshop på länge).

Hmmm... jag borde kanske även vara lite praktisk. Om du läser in en småbild med 2800 dpi så blir den resulterande bilden ungefär 2600x4000 pixlar. Om du frågar en tryckare så är det tillräcklig med information för att trycka en bild som ungefär är lika stor som ett A4 med fullgod upplösning. Du behöver hälften så mycket information (1300x2000 pixlar) om du tänker göra bilden hälften så stor och så vidare. Utgå från de här siffrorna och lek med dina inställningar tills utskriftens storlek stämmer med bildens informationsmängd.

Jag har också en Minolta Dimage Scan Dual - pixeldimensionerna på bilden från 610dpi-skanningen ska vara 584x876 pixlar.

Hur skärper du bilden? Testa skärpa 200 och radie 0,3.

Kör själv med en minolta dual 2. Det enklaste och bässta sättet om du ska printa till A4 är att ta input på 2800dpi, max alltså. output brukar hamna på runt 300dpi om du scannar hela negget och vill få ut den i färdigt A4 format till bildbehandlingsprogrammet.

Du ser ju alldeles intill output hur stor bilden blir i mm, så stor blir den helt enkelt på pappret när du printar. Ändrar du output så ändras även storleken på bilden i mm, inte i mb! Filstorleken blir den samma oavsett vilken output du väljer.
Ska du istället printa på A3 eller bara ha med en del av negget kan du behöva gå ner till runt 200dpi i output för att få en lika stor bild i mm.

Jag har som någon skrev även testat att köra maxupplösning i output, dvs 2400dpi på minoltan för att sedan ändra detta i photoshop till runt 300 och således till A4 format, men det med sämre resultat än metoden jag beskrev tidigare.

Men hur som helst så bör du alltid ha INPUT på max, dvs 2800dpi. Annars utnyttjar du ju inte scannerns prestanda till max, och det är ju lite onödigt, vill du ha mindre filer så kan du skala i PS och göra om till jpg.

mvh Micke

ps. dpi och ppi är i princip samma sak, prickar dottar eller pointar per kvadrat-tum, skitsamma...ds

micro skrev:
Men hur som helst så bör du alltid ha INPUT på max, dvs 2800dpi. Annars utnyttjar du ju inte scannerns prestanda till max, och det är ju lite onödigt, vill du ha mindre filer så kan du skala i PS och göra om till jpg.

Klicka för att se resterande...

2436 är siffran för modell 1. Skannar man bilder för webben som ska vara 800 pixlar eller mindre är 610 rätt val. Allt annat är onödig väntan vid skannern och troligtvis krångligare mek i Photoshop om man inte har en racerdator. Färgförluster tror jag man står ut med (vet inte hur man skulle märka dem) och detaljförlusterna vet jag är minimala. Skannerns nerskalning av bilden fungerar bra.

micro skrev:
dpi och ppi är i princip samma sak, prickar dottar eller pointar per kvadrat-tum, skitsamma...

Klicka för att se resterande...

kvadrat-tum? -- ett skämt eller ett misstag förmodar jag...

Fortfarande har ingen lyckats övertyga mig om att ppi och dpi skulle vara samma sak. Ppi används av t ex skärmar och beskriver dennes aktuella upplösning i formen pixlar per tum. Dpi används företrädesvis av bläckstråleskrivare och beskriver hur många färgpunkter den kan skriva ut på en given sträcka(1 tum) i formen punkter per tum. Dvs en upplösning det med.

Dock så är det inte nödvändigtsvis så att att skrivaren översätter en pixel till en punkt(Beror antagligen på filformatet). Av färgmässiga skäl kan man låta skrivaren reprensetera en pixel med tre färgpunkter. Dessa färgpunkter behöver ju inte vara av samma färg. På detta vis uppnår man ett färgomfång som pixeln är oförmögen att göra.

På min negscanner går det inte att välja utformat(mig veterligen) med orginalprogramvara och det saknar betydelse. Den bästa upplösning jag kan uppnå är max upplösning i skala 1:1. Således får jag ut en bild i negativstorlek därefter scalas det om i PS. Allt annat är datorberäkningar och det kan ju hända att programmet gör bra beräkningar men oftast inte enligt min erfarenhet. Fast det kan ju vara bekvämt att få det gjort på en gång antar jag. I PS räknas upplösningen om när man skalar om bilden. På sätt ser man hela tiden hur mycket man kan förstora utan att gå under en viss upplösning.

Att scanna in bilden i storlek A4 i upplösning 2800 borde inte tillföra något av vikt annat än en massa data som tar plats på hårddisken. Vissa motiv kan kanske tjäna på det för jag antar det är någon form av interpolation som scannern ägnar sig åt i dessa fall. Vilket jag lika gärna kan göra i ett bildbehandlingsprogram.

Personligen tycker jag att det är ganske vanligt med detaljförluster när man scannar. Även på hög upplösning. Det syns tydlig om man jämför med ett diaorginal eller en fotokopia.

Mvh
Maverick

Maverick skrev:
Fortfarande har ingen lyckats övertyga mig om att ppi och dpi skulle vara samma sak. Ppi används av t ex skärmar och beskriver dennes aktuella upplösning i formen pixlar per tum. Dpi används företrädesvis av bläckstråleskrivare och beskriver hur många färgpunkter den kan skriva ut på en given sträcka(1 tum) i formen punkter per tum. Dvs en upplösning det med.

Klicka för att se resterande...

Det är ingen som har sagt att DPI och PPI är samma sak. Däremot så använder man dem, felaktigt, för att beskriva samma saker. De grafiska programmen gjordes ursprungligen för den grafiska branschen. De talade inte om PPI under 80-talet. Däremot så var de vana vid termen DPI så de återanvände istället den för att beskriva upplösningen hos digitala bilder. Det är klart att vi borde arbeta in termen PPI. Jag kan se att den termen används mer frekvent idag än för 5 år sedan så det händer sakta men säkert.

Ja, en skrivares maximala punkttäthet beskrivs av DPI och det är en form av upplösning. Däremot så är det inte intressant för bildens upplösningen utan för skrivarens kompromiss mellan upplösningen och antalet färgtoner. Det vore vansinne att skriva ut en fotografisk bild med 1200dpi på en skrivare som maximalt klarar 1200dpi.

När det gäller skrivare så är det rastret som bestämmer upplösning och man anger rastret med ''linjer per tum''. Nu är förvisso rastret uppbyggt av punkter så en bild som är tryckt med rastertätheten 150lpi har också punktätheten 150dpi men det hör inte till saken utan det ökar bara förvirringen.

Okej, då har vi väl i stora drag samma uppfattning i frågan. Dock är jag inte på det klara med Lpi som jag trodde enbart användes av tryckerier. Det finns någon som beskrivit det en gång i någon tråd för länge sedan.

Har ni någon uppfattning om hur mycket högre upplösning en skrivare bör ha i förhållande till bildens upplösning?

Mvh
Maverick

Maverick skrev:
Har ni någon uppfattning om hur mycket högre upplösning en skrivare bör ha i förhållande till bildens upplösning?

Klicka för att se resterande...

Laserskrivare 600 dpi (ex) och tolv prickar per linje, dvs 50 lpi => 100 ppi. Bläckstråleskrivare 1200 dpi => max 400 ppi. Det stämmer i alla fall med en 720 (x högre siffra) dpi-skrivare vars övre gräns ligger kring 240 ppi hos bilden.

Jörgen skrev:


Det är ingen som har sagt att DPI och PPI är samma sak. Däremot så använder man dem, felaktigt, för att beskriva samma saker. De grafiska programmen gjordes ursprungligen för den grafiska branschen. De talade inte om PPI under 80-talet. Däremot så var de vana vid termen DPI så de återanvände istället den för att beskriva upplösningen hos digitala bilder. Det är klart att vi borde arbeta in termen PPI. Jag kan se att den termen används mer frekvent idag än för 5 år sedan så det händer sakta men säkert.

Klicka för att se resterande...

Varför ska vi då överhuvudtaget använda termen PPI? Kan du nämna ett läge i datasamanhang då antalet pixlar per tum är intressant?
Datorn vet ju inte vad en tum är...

Maverick skrev:
Okej, då har vi väl i stora drag samma uppfattning i frågan. Dock är jag inte på det klara med Lpi som jag trodde enbart användes av tryckerier. Det finns någon som beskrivit det en gång i någon tråd för länge sedan.

Har ni någon uppfattning om hur mycket högre upplösning en skrivare bör ha i förhållande till bildens upplösning?

Klicka för att se resterande...

Du har rätt i att man sällan använder LPI i privatsammanhang men jag anser att man borde göra det. Istället föredrar tillverkarna att tala om sina specialiseringar av de klassiska metoderna.

Med halvtonsteknik får man antalet färgnyanser om man kvadrerar kvoten av skrivarens maximala upplösning och rastertätheten.

LeadHead skrev:
Varför ska vi då överhuvudtaget använda termen PPI? Kan du nämna ett läge i datasamanhang då antalet pixlar per tum är intressant?
Datorn vet ju inte vad en tum är...

Klicka för att se resterande...

Sant, PPI är ointressant och förvirrande så länge bilden befinner sig i datorn. Längdenheten blir inte intressant förrän man ska skriva ut en digital bild eller förrän man ska digitalisera en analog bild men i de fallen är PPI en smidig enhet.

Men vad det inte då vi skulle använda "dots per inch"?

Annat än den definitiva utskriftsstorleken är väl inte intressant vad gäller output heller? Naturligtvis får väl skrivaren köra ut den i så många punkter den får in på den bildyta som ska skrivas ut.
Möjligen om ska vara snål med bläck men å andra sidan är det väl då dots per inch som dras ner av (vilket i förlängningen leder till att skrivaren använder färre pixels per inch).

Jörgen skrev:
Det finns tillfällen när skrivarens maximala punktäthet är av intresse men det rör sällan bildens upplösning.

Klicka för att se resterande...

Det känns som om jag ältar men jag kom på ett bra exempel under kvällsmaten...

Ta en lupp och studera en bild i närmaste dagstidning. Ni kommer att se den är uppbyggd av punkter och att punkternas storlek varierar. Samtidigt kommer ni att se att punkterna är utplacerad i linjer och att dessa har ett konstant inbördes avstånd till varandra. Den tekniken kallas för halvtonsteknik och linjerna bygger upp det nu berömda rastret. Det finns givetvis fler tekniker men vi glömmer dem för tillfället.

Med halvtonsteknik varierar man färgnyanser genom att variera punkternas storlek och man varierar upplösningen genom att variera linjernas täthet. Man kan givetvis tala om punkternas täthet när man talar bildens upplösning men det känns ologiskt för mig eftersom de är en direkt följd av linjernas täthet.

Antalet nyanser som skrivaren kan göra beror på hur mycket den kan variera punkternas storlek i förhållande till rastrets täthet. Om skrivaren har en hög maximal punkttäthet så innebär det att den kan göra små punkter. Då kan den också variera deras storlek i stor grad och skriva ut bilder med många nyanser.

LeadHead skrev:
Men vad det inte då vi skulle använda "dots per inch"?

Annat än den definitiva utskriftsstorleken är väl inte intressant vad gäller output heller? Naturligtvis får väl skrivaren köra ut den i så många punkter den får in på den bildyta som ska skrivas ut.
Möjligen om ska vara snål med bläck men å andra sidan är det väl då dots per inch som dras ner av (vilket i förlängningen leder till att skrivaren använder färre pixels per inch).

Klicka för att se resterande...

Ett missförstånd skulle jag tro. I de fallen är det smidigt att även tala om den digitala bildens upplösning och då bör man använda PPI men många använder felaktigt DPI och det är OK med mig

Om du har trevlig mjukvara så kan du definiera vilken rastertäthet (screen på engelska) som ska användas vid en utskrift. Man kan också ofta definiera punkternas form men det är överkurs.

Vad gäller punkttätheten hos den digitala bilden och linjetätheten i den analoga bilden så brukar man säga att den förstnämnda ska ha mer än 1,5 gånger högre täthet än den sistnämnda. Om man har mer än två gånger högre täthet så kommer det inte att ge någon större synbar förbättring (se dem som riktvärden) vilket innebär att det bara är slöseri med resurser.

Jörgen skrev:
Om du har trevlig mjukvara så kan du definiera vilken rastertäthet (screen på engelska) som ska användas vid en utskrift.

Klicka för att se resterande...

För den som blivit nyfiken av denna diskussion (helt bortom den ursprungliga frågan) och har en laserskrivare kan jag tipsa om att i Photoshop (även LE) ändra läge till gråskala och sedan till punktuppbyggd. Om skrivaren är fräsch bör det bli snyggt betraktat på lite avstånd!

När vi ändå diskuterar bildkvalité måste jag få fråga en sak. Många verkar justera sina bilder i Photoshop väldigt mycket innan de läggs ut på nätet. Är det nödvändigt? Vad gör man i så fall. Själv kör jag oftast bara en nivåjustering. Det jag förvånas över är att det verkar så krångligt att scanna när jag läser hur andra gör. Kör själv med en vanlig scanner som inte är någon värsting och känner mig nöjd. Har jag anledning att vara det eller ska jag också börja justera. Några bilder ligger på: http://www.fotosidan.se/member/view.htm?ID=1934
eller http://hem.passagen.se/ptille/index.htm