Egenskaper hos digitala bilder.

[dumbo]

kaw skrev:
Jag har svårt att förstå detta. Med mer information får man ju även mer brus.

En betydligt enklare förklaring till att gröna kanalen har minst brus är att det är den som (i dagsljus) inte skalas något vid vitbalanseringen.

Eftersom de gröna cellerna är fler så blir det lättare att göra en exakt beräkning. Man har mer data att göra beräkningen/gissningen från.

En annan sak som åxå väger in är att sensorn är känsligare i det gröna området.

 

[tormig]

I den här artikeln skiljer de på slumpmässigt brus och Fixed-pattern noise (hitta på en bra svensks beteckning någon).

 

[kaw]

dumbo skrev:
Eftersom de gröna cellerna är fler så blir det lättare att göra en exakt beräkning. Man har mer data att göra beräkningen/gissningen från.

Jo, man får mer detaljer - och också mer brus, inte mindre väl?

 

[Nekomy]

Blått är en svår färg. Då kameran har färre celler för blått måste flera blåa färger blandas med grönt för att få rätt blå färg. Jag tror man kallar denna blandning för cyan när man skall filtrera färger. Brus kan då lätt synas i den blå färgen men existera i det gröna lagret om man kör RGB.

Men blå är ävan den färg som lättast störs och därför kan mycket brus uppstå i blått och denna tyå av brus brukar man lätt kunna filrtera bort.

Så ni talar nog om olika sorters brus som uppstår under olika situationer. Innom audio talar man om vitt och skärt brus beroende bå vart det kommer iftån, men innom digital bild vet jag inte hur man särskiljer brus från varandra. Jag har dock märkt att man har en benägenhet att kalla allt för brus och vissa företag drar nytta av detta för att slippa serva kameror som troligen lider av nått annat än just normalt brus.

 

[tormig]

tormig skrev:
I den här artikeln skiljer de på slumpmässigt brus och Fixed-pattern noise (hitta på en bra svensks beteckning någon).

Vad sägs om strukturellt brus?

 

[dumbo]

kaw skrev:
Jo, man får mer detaljer - och också mer brus, inte mindre väl?

Om man har fler gröna pixlar har man ju fler värden att räkna ut ett medel på. Varje enskild röd eller blå fotocell "väger" alltså mer, varför variationer i dessa ger mer brus.
Du har ALLTID 4 intilliggande gröna celler när du gör interpolationen. Om du använder ett medelvärde av 4 pixlar kommer du att komma närmare sanningen än om du använder bara 2.

Jag hittar ingen bra text som förklarar detta bättre just nu, (jag är själv varken tillräckligt bra på att förklara eller tillräckligt insatt, mer i detalj, hur själva demosaic:en går till (det finns dessutom flera olika formler för detta, därav att man får olika resultat i olika RAW-cenverters.)

 

[kaw]

dumbo skrev:
Om du använder ett medelvärde av 4 pixlar kommer du att komma närmare sanningen än om du använder bara 2.

Äntligen hajar jag resonemanget, men jag har fortfarande lite invändningar ;-)

Tänker man sig just den simplaste sortens medeltagning separat för varje kanal (jag har inte heller lärt mig hur en riktig metod fungerar) så är det bara hälften av de röda och blå pixlarna som har ett medel av två, resten blir från fyra för de också (från "hörnpositionerna").

Min grundtanke bygger nog dock på att det är dubbelt så många pixelvärden i röda/blå kanalen som är framgissade och därmed (med den dumma medelmetoden) ger en mer utsmetad ("medeltagen") yta och alltså lägre brus.

kaw skrev:
Fast i dagsljus blir (för de flesta digitalkameror) den röda kanalen minst exponerad.

Jag måste lägga till att det gäller för grå ytor. Efter vitbalanseringen blir en blå färg blir mycket mindre blå än vad en röd blir röd så på så sätt stämmer det med att sensorn har lägre känslighet för blått.

 

[Damocles]

Jag läste en artickel för ett bra tag sen där dom drog samman människans känslighet och jämförde denna med sensorns känslighet. Det visade sig att för att se en förändring i blått, så krävdes det typ 5 eller 10 gångers större förändring i ljusets styrka kontra rött(kan ha varit grönt). Iaf för människan.

Tror det var nåt annat för sensorn. Ett resonemang som jag funderat på är om det kunde ha att göra med våglängderna på det blåa ljuset. Som bekant så har det ju alltid varit trubbel med att skapa starkt blått ljus på konstgjord väg. Allt från fyrverkerier till lysdioder har varit svårare och dyrare om dom ska avge blått ljus.

Den här artickeln går igenom några av dom sakerna som verkar beröra ämnet ifråga.
http://www.extremetech.com/article2/0,1558,13766,00.asp

Av den info jag snabbt kan hitta så får jag fram att ögats fördelning på spektrar i känslighet är, 64% för rött, 32% för grönt och slutligen 2% för blått, i Tappar räknat. Sen är dom flesta blåa tapparna i perifirin.

Mer om ögat finns att läsa här.
http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/vision/rodcone.html
http://www.rwc.uc.edu/koehler/biophys/6d.html
http://users.rcn.com/jkimball.ma.ultranet/BiologyPages/V/Vision.html#Blue_vision
http://www.cox-internet.com/ast305/color.html

 

[Papadopilus]

tormig skrev:
I den här artikeln skiljer de på slumpmässigt brus och Fixed-pattern noise (hitta på en bra svensks beteckning någon).

Tack för hänvisningen!