Annons

Explosioner ch skottlossningar i Norge

Produkter
(logga in för att koppla)

drejjan

Aktiv medlem
Fruktansvärda saker har under dagen hänt i vårt grannland. Allt dokumenteras förmodligen friskt, men hur är det med våra svenska fotografer? Jag som alltid varit väldigt inspirerad av denna typ av fotografi fick under en stund "sug" på att åka till Oslo, men hur fungerar det egentligen? Man bör ha någon form av journalist-id-handling för att få tillstånd att komma närmare händelserna? Länka gärna till bildflöden mm från tidningar och tv-stationer.

Stå starka Norge!
Mvh
André
 
Fruktansvärda saker har under dagen hänt i vårt grannland. Allt dokumenteras förmodligen friskt, men hur är det med våra svenska fotografer? Jag som alltid varit väldigt inspirerad av denna typ av fotografi fick under en stund "sug" på att åka till Oslo, men hur fungerar det egentligen? Man bör ha någon form av journalist-id-handling för att få tillstånd att komma närmare händelserna? Länka gärna till bildflöden mm från tidningar och tv-stationer.

Stå starka Norge!
Mvh
André
Nej, något sådant behövs ej för varken journalister eller du kommer komma in på de avspärrade områdena. Odetonerade bomber ska finnas kvar vilket du kan ha i bakhuvudet.
 
Det låter en aning osmakligt att åka dit bara för att plåta förödelsen och kaoset i Oslo nu. Även om du tycker det är frestande så tycker nog jag det är bättre att låta Norge ta hand om sitt nu och stanna hemma.

/ Magnus
 
Fruktansvärda saker har under dagen hänt i vårt grannland. Allt dokumenteras förmodligen friskt, men hur är det med våra svenska fotografer?
Alla de större svenska tidningarna skickade fotografer redan på eftermiddagen. Dessutom finns det gott om väldigt duktiga norska fotografer på plats.
 
Såg en filmsnutt på DN:s hemsida från Oslo där nästan alla människor gick och filmade och fotade med sina mobiler. Fick mig att tänka på en artikel i DN häromdagen om han som stannade och hjälpte en lastbilschaufför som kört av vägen. Alla andra som stannade gjorde det för att ta bilder och sedan åka vidare. Jag skulle nog inte bli en bra nyhetsfotograf för jag har svårt att ta bilder på andras olycka.
Vad skulle syftet vara för en privatperson? Få några smaskiga bilder att gotta sig åt? Sälja bilder för någon hundring till Aftonbladet?
 
Vad skulle syftet vara för en privatperson? Få några smaskiga bilder att gotta sig åt? Sälja bilder för någon hundring till Aftonbladet?

Chansen att få berätta något viktigt med sina bilder kanske? Chansen att få ta sin passion för bildberättande till en ny nivå?
Det handlar inte om att på nåt sätt skada människor, jag förstår inte din tankegång riktigt..? Men jag kanske är naiv.

För övrigt så tänker jag inte avsluta med att vara politiskt korrekt inför människor på ett forum som bor i ett annat land genom att beklaga det som hänt. (extremt vanligt på utländska forum) Tycker sånt är löjligt. Ska du beklaga sorgen, åk och säg det då till de som sitter och gråter på trottaren i Oslo. Man ska inte behöva bevisa för andra att man bryr sig och tycker att det som hänt är fruktansvärt, för det är en självklarhet. Det värsta jag vet är människor som låtsas att de verkligen bryr sig genom att skriva på forum att de beklagar det som hänt, som för att rädda sina egon.. Usch.. Blev en liten ilsken parentes såhär en sömnlös natt..
 
Vad skulle syftet vara för en privatperson? Få några smaskiga bilder att gotta sig åt? Sälja bilder för någon hundring till Aftonbladet?
Om man är det minsta intresserad av att fotografera har jag svårt att förstå hur man skulle kunna vara ointresserad av att vara med och dokumentera en så historisk händelse som denna. Den där idén att det skulle vara omoraliskt att fotografera människor utom när de är glada förstår jag inte alls.
 
Såg en filmsnutt på DN:s hemsida från Oslo där nästan alla människor gick och filmade och fotade med sina mobiler. Fick mig att tänka på en artikel i DN häromdagen om han som stannade och hjälpte en lastbilschaufför som kört av vägen. Alla andra som stannade gjorde det för att ta bilder och sedan åka vidare. Jag skulle nog inte bli en bra nyhetsfotograf för jag har svårt att ta bilder på andras olycka.
Vad skulle syftet vara för en privatperson? Få några smaskiga bilder att gotta sig åt? Sälja bilder för någon hundring till Aftonbladet?

Håller med. Här är länken till artikeln: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/trafikanterna-stannade--for-att-filma
 
Om man är det minsta intresserad av att fotografera har jag svårt att förstå hur man skulle kunna vara ointresserad av att vara med och dokumentera en så historisk händelse som denna. Den där idén att det skulle vara omoraliskt att fotografera människor utom när de är glada förstår jag inte alls.

instämmer helt.
 
Om man är det minsta intresserad av att fotografera har jag svårt att förstå hur man skulle kunna vara ointresserad av att vara med och dokumentera en så historisk händelse som denna. Den där idén att det skulle vara omoraliskt att fotografera människor utom när de är glada förstår jag inte alls.

Man kan naturligtvis vara väldigt intresserad av foto utan att för den skull vara intresserad av just den sortens motiv. Vad är svårt att förstå med det?

Jag förstår naturligtvis, och accepterar, att en del tycker det är spännande med "blåljusfoto". Själv hör jag till dom som inte är lockad av att fotografera andras olycka och framförallt inte göra pengar på det.
 
Håller med Anders,

Jag är mycket intresserad av foto, men jag mår smått illa när jag ser hur nättidningarna vräker ut bilder på sådant här så snabbt som möjligt och uppmanar folk med som råkar vara på plats skicka in bilder (om det så är en lokaltidning som http://www.unt.se).

Någon enstaka bild, text och läsarens fantasi skulle räcka för att förstå vidden. Medias sätt att älta och överdriva rapportering har för länge sedan barkat ur på de flesta områden.

För framtida återblick kan det naturligtvis vara lämpligt att dokumentera noggrannare, men inte för att vräka ut mängder så snabbt som möjligt till allmänheten.

Jag känner avsmak för rapporteringen av dessa hemska händelser.
 
För drygt 20 år sedan vaknade jag nästan varje natt av en personsökare/larmdosa som betydde att jag skulle ge mig ut och fotografera trasiga bilar och människor. Jag fick rätt bra betalt för det om jag själv såg till att ringa till kvälltidningarna och sälja in bilderna.

Nu skulle jag aldrig offra sömn för att fotografera bilolyckor och dylikt, MEN om jag skulle varit i Oslo i går skulle jag fotograferat (om jag inte kunnat hjälpa till med annat först). Det som hände i Oslo var något som kommer gå till historien, till skillnad från de flesta trafikolyckor - alltså är det värt att fotografera och få skit för.

Läsarbilder i tidningar är tyvärr ofrånkomliga, och jag kan tänka mig att skicka in sådana om jag inte stör eller irriterar någon. En av de bästa brandbilder jag sett är för övrigt från när min systers hus brinner ner till grunden - hon och min far står i förgrunden i säckiga mjukisbrallor i förgrunden med det brinnande huset i bakgrunden. Jag tycker man får stå ut med att åtminstone pressfotografer är på plats när det händer saker, men kreti och pleti behöver ju inte föreviga allt med sina mobilkameror ...
 
Så länge inte fotografer och journalister hindrar räddningsarbetet (och röjningsarbetet) så har jag inga invändningar mot att de är där och rapporterar. Om man känner avsmak för tidningarnas rapportering så kan man låta bli att läsa tidningarna.
 
Jag vill nog inte klassa pressbilder som ett nödvändigt ont. Den fria pressen är en av grundpelarna som vårt fria och demokratiska samhälle vilar på.

Det går inte att ha en fri press utan att denna fria press själv väljer vad den vill publicera.
 
Om det är förbjudet att fota i något annat land längre bort blir det landet kallat "instänkt" och "diktatoriskt". Men man gör det samtidigt moraliskt förbjudet att fotografera i sin egen närhet.
(alltså den sortens bilder som det talas om i tråden)

Så tycker jag den anmäla bilden ser ut just nu. Men jag är inte insatt i det överhuvudtaget så jag ser det jue mer "utifrån" så jag kan ha helt fel.
 
Jag vill nog inte klassa pressbilder som ett nödvändigt ont. Den fria pressen är en av grundpelarna som vårt fria och demokratiska samhälle vilar på....

En annan hörnpelare är skyddet för den enskilda individen och den enskildes integritet. Vilket inte alltid går hand i hand med den fria pressen. Därför uppfattas pressen ibland som ett nödvändigt ont (eller i vissa fall enbart ett "ont").
Där lagstiftningens gränser slutar tar människors egna moral vid. I frågan om privatpersoners fotografering vid olycksplatser är det upp till var och en att avgöra vad som är rätt eller fel.
För mig är själva situationen avgörande. Befinner man sig nära offer som tex då man passerar en trafikolycka, kan jag inte ta fram kameran. Det är människor med smärta och kanske dödsångest, då vill man inte spä på deras obehag ännu mer. Det handlar om respekt, antar jag.
 
Respekt, och empati. Dom som hårdnackat hävdar att dom har rätt att fota allting och i alla situationer saknar lite av det senare tycker jag nog.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto