Fota vid olycksplats

[jenordfoto]

Hej!

Var nyligen ute och plåtade vid en olycksplats och skulle vilja bli uppmärksammad om vad det är för regler som gäller. Kan jag som amatörfotograf gå fram och plåta hejvilt sålänge jag inte stör personalen och arbetet i sig? Självklart handlar mycket också om etik, och ber dom mig gå så kan jag självklart göra det.

Själva dokumentärfotandet vid olycksplatser lägger jag till grund för min fotoutbildning jag för tillfället går.

Tillfället jag fick ta del av för en stund sen...
http://www.flickr.com/photos/jespersbilder/4768486836/
...jag blev dock utfrågad vilken tidning jag jobbade för, och eftersom jag inte gjorde det så tyckte mannen att jag skulle gå och fota blommor. Festlig kille!

Mvh

 

[Alagazam]

Hej!

Var nyligen ute och plåtade vid en olycksplats och skulle vilja bli uppmärksammad om vad det är för regler som gäller. Kan jag som amatörfotograf gå fram och plåta hejvilt sålänge jag inte stör personalen och arbetet i sig? Självklart handlar mycket också om etik, och ber dom mig gå så kan jag självklart göra det.

Själva dokumentärfotandet vid olycksplatser lägger jag till grund för min fotoutbildning jag för tillfället går.

Tillfället jag fick ta del av för en stund sen...
http://www.flickr.com/photos/jespersbilder/4768486836/
...jag blev dock utfrågad vilken tidning jag jobbade för, och eftersom jag inte gjorde det så tyckte mannen att jag skulle gå och fota blommor. Festlig kille!

Mvh

Jag kan inte påstå att jag kan det här området, men är inte detta något ni får lära er på fotoutbildningen?

Om utbildningen bland annat handlar om att fota olyckor borde det rimligen ingå i utbildningen att först få en teoretisk genomgång av vad som gäller.

Generellt vet jag att räddningstjänsten är oerhört tacksam att slippa nyfikna människor på olycksplatser. Många nyfikna anser sig säkert veta när de inte är i vägen, men det är något räddningspersonalen definitivt inte håller med om.

 

[tomas.agren]

Du får fota allt. Nästan

I den här artikeln klargörs din fråga

http://www.fotosidan.se/cldoc/1746.htm

Etik är en annan sak som får avvägas efter tillfälle. Lite taktkänsla är ju alltid ettt plus.

 

[jenordfoto]

Jag kan inte påstå att jag kan det här området, men är inte detta något ni får lära er på fotoutbildningen?

Om utbildningen bland annat handlar om att fota olyckor borde det rimligen ingå i utbildningen att först få en teoretisk genomgång av vad som gäller.

Generellt vet jag att räddningstjänsten är oerhört tacksam att slippa nyfikna människor på olycksplatser. Många nyfikna anser sig säkert veta när de inte är i vägen, men det är något räddningspersonalen definitivt inte håller med om.

Vi läser flera olika kurser, jag börjar läsa B kurser till hösten då jag börjar 2an på gymnasiet, vad den innefattar vet jag faktiskt inte. Vi har t.ex. haft journalistik osv. men just det här kan jag inte minnas att vi pratat om och eftersom en så stor skara människor här på Fotosidan sitter med erfarenheten så tänkte jag att jag kanske kunde fråga här. Jag måste nog förtydliga att anledningen till att jag besöker sådana platser är för att träna dokumentärt och journalistiska bilder i övrigt, något som jag själv tagit intiativ till att träna på.

Ska fråga lite extra när jag börjar igen men det är ett långt tag kvar, därför behöver jag hjälp. Det är mycket prat om sånt här, får man fota där och får man fota där men just det här området innefattar så mycket mer som säkerhet och risker, etik och moral osv.



Tack Tomas!

 

[Kijana]

Eller, du får fota allt men du bör inte publicera allt.

Håller man sig bara från att trycka upp objektivet i ansiktet på räddningspersonal så går det oftast bra, men samtidigt är det ju räddningspersonalen som definierar den gräns när de upplever ditt fotograferande som störande. Och även om de skulle uppfatta ditt fotograferande som ett mindre irritationsmoment så finns det också personer som kan säga ifrån på ett trevligare sätt.

Sen behöver det ju inte vara räddningspersonalen som tycker det är jobbigast med din närvaro, utan det kan vara de som är inblandade i händelsen på något sätt. Mig har det hänt en gång, men då blev vederbörande lugnad av insatschefen...

 

[Håkan Bråkan]

den finns redan en tråd här på fotosidan som behandlar exakt detta, sök efter den, var intressant, men minns inte var den ligger.

 

[Kijana]

Jo, jag deltog själv i den tråden, och tror att den ligger under etik och moral. Där finns en del givande svar på vad som gäller, samtidigt så finns det ju en risk med att trådstartaren bara får en massa åsikter som kan vara direkt felaktiga.

Men den artikel av Pertmann som hänvisades till tidigare håller i alla lägen.



Edit: Åsikterna i sig är ju inte felaktiga, men fakta kanske inte stämmer alla gånger.

 

[Falufoto]

Nja

Jag har fotat över 100talet olyckor och som jag kan säga finns väl inga regler,
du gör dina regler själv, men man bör ju som sagt tänka på att inte gå för nära olycksplatsen
då dom drabbade antagligen inte tycker det är jätte roligt att någon fotar dom, och även räddningstjänsten på plats gärna vill ha lite
utrymme. Sen om man ska skicka iväg bilderna, eller lägga upp på internet
BÖR man maska ansiktena.
Så lycka till!

 

[Kijana]

Har aldrig maskat något ansikte, men det beror mest på att jag i stort sett aldrig haft någon av de drabbade med i bild. Även klädsel och annat kan ju räcka för att en person blir igenkänd.

 

[PeterWem]

http://www.kameratrollet.se/brandbilder/mc-olyckastarby/
De där bilderna blev offret glad över att få. Det finns många sidor av samma mynt...

 

[jenordfoto]

Tack så mycket för snabba svar, då är det ju som jag trodde.
Ber dom mig gå därifrån så gör jag ju självklart det, såvida det inte är meget intresent.

Mvh

 

[Kijana]

http://www.kameratrollet.se/brandbilder/mc-olyckastarby/
De där bilderna blev offret glad över att få. Det finns många sidor av samma mynt...

Jo då, det kan jag hålla med om.

Fast jag förstår inte vad du vill visa med bilderna du länkar till.

När man går så nära eller tar sådana bilder så att man måste maska ansiktet på de inblandade då tycker jag man är fel ute. Och det verkar det ju inte vara fråga om här.

 

[ErlandH]

Sen om man ska skicka iväg bilderna, eller lägga upp på internet
BÖR man maska ansiktena.

Om man skickar bilderna till en köpare, t ex en tidning, tror jag faktiskt de föredrar att själva avgöra vad och hur det ska maskas.

 

[jenordfoto]

Om man skickar bilderna till en köpare, t ex en tidning, tror jag faktiskt de föredrar att själva avgöra vad och hur det ska maskas.

Jag tycker det verkar ganska självklart att man maskar inblandade personer och bilar.

 

[gorse]

Jag fotar inga olyckor (mest beroende på att jag aldrig varit nära en olycka med kameran) men, jag känner att jag måste kommentera i alla fall.

Vad är det som är så intressant med att fotografera olyckor? Den som skall se bilderna, vad tycker de är intressant med bilderna? Jag tror att om man ställer de frågorna för sig själv så tror jag man har svaret på vad som är vettigt att plåta på en olycksplats. Det är ju samma frågor jag tycker passar till all fotograferande.

Min åsikt: Jag tycker inte alls man behöver se en bild på trasiga och lemlästade personer till morgonkaffet när man läser tidingen. Jag är nöjd med att läsa rubriken och texten som beskriver olyckan. En bild kan illustrera tidningsartikeln och jag är tillfreds med bilden om den visar bucklorna efter räddningen, eller vägsträckan med trasiga vägräcken där det hände, etc. Jag är inte alls intresserad se detaljerna lika lite som jag vill se sönderskjutna krigsoffer på teve när de rapporterar om krig i världen.

Om hur man skall bete sig på fotoplatsen är ju upp till var och en att avgöra vad man är bekväm med och vilka konflikter man är beredd att ta för att hitta sin drömbild. Vad som är ens drömbild vet man bäst själv. För mig är en lemlästat människa på bild väldigt ointressant.

 

[Nooberman]

Vi behöver mer "gore" i nyheterna - Människor skulle köra försiktigare, dricka mindre och slåss mindre om vi brutalt fick se konsekvenserna!

Vi skulle nog inte heller ha lika många pojkar som vill kriga utomlands heller för den delen...

Att censurera bort allt hemskt i nyheterna samtidigt som vi ständigt blir matade med allt värre underhållningsvåld, gör oss avtrubbade och okunniga.

Jag fotade en olycka - när den skedde - vilket var rätt obehagligt. Människorna som var inblandade blev väldigt upprörda (fast jag tycker att de får skylla sig själva om de orsakar en olycka framför min kamera)
Jag publicerade dock inte bilderna eftersom det gick att identifiera personerna på bilderna.
Jag blev näst intill hotad och då fotograferade jag personerna just för att senare kunna identifiera dom ifall ord skulle övergå i handling (detta provocerade naturligtvis dessa ännu mer men jag blev riktigt förbannad så jag sket i det)

Diskretion och "osynlighet" är nog bra att iaktta på en olycksplats...

 

[Janne Ar]

Vi behöver mer "gore" i nyheterna - Människor skulle köra försiktigare, dricka mindre och slåss mindre om vi brutalt fick se konsekvenserna!

Jag håller med om att vi behöver mer Gore, inte bara i nyheterna. ;-)
Men din slutsats stämmer tyvärr inte, effekterna av att publicera bilder är begränsade och kortvariga.

Jag fotade en olycka - när den skedde - vilket var rätt obehagligt. Människorna som var inblandade blev väldigt upprörda (fast jag tycker att de får skylla sig själva om de orsakar en olycka framför min kamera)

Det där låter i mina öron som en väldigt arrogant inställning. Menar du verkligen vad du skriver? I min värld är det där väldigt mycket "hyena" och jag tror att det är just den bristen på hänsyn och respekt för andra människor som ger fotografer dåligt rykte ibland.

Jag anser att nyhetsvärdet i att rapportera från andra människors olyckor - av olika slag - är klart överskattat. Det handlar mer om fotografens chans till "bilden" eller om om en tidnings chans att sälja ett par nummer mer.

På vägen hem häromdagen hade något "trombliknande" dragit fram. Träd låg fällda över riksvägen och hade orsakat en trafikolycka. Vid vägkanten stod två knöliga bilar och en vitblek kille stod i mobiltelefon. Jag stannade för att se om jag kunde hjälpa till med något, men det fanns redan tillräckligt med folk på plats. Jag hade i och för sig kameran med, men jag kom aldrig på tanken att börja fjanta runt och knäppa "för nyhetsvärdets skull." Istället for jag vidare och försökte påkalla mötande trafiks uppmärksamhet.

Kanske har jag den här inställningen för att jag varit med om en trafikolycka. Jag är som sagt tveksam till foto på en olycksplats. Något nyhetsvärde i sådana bilder finns inte. Men om det ändå skall fotas, så överlämnar jag det gärna åt yrkesmän. Glada amatörer som hyenelikt hoppas på BILDEN avstår jag gärna från...

 

[ErlandH]

Jag är som sagt tveksam till foto på en olycksplats. Något nyhetsvärde i sådana bilder finns inte.

Jag förutsätter att du inte jobbar inom medierna. De flesta yrkesmän skulle nog inte hålla med dig.

 

[Kijana]

Kanske har jag den här inställningen för att jag varit med om en trafikolycka. Jag är som sagt tveksam till foto på en olycksplats. Något nyhetsvärde i sådana bilder finns inte.

Även jag har varit med om ett par bilolyckor - senaste (sista?) gången det hände satt jag själv bakom ratten. Vid det tillfället jobbade jag också som hye.. f'låt lokalredaktör med uppgift att bevaka vad som tilldrog sig i kommunen.
Bilden på olyckan hamnade dock i tryck hos konkurrenten. Det var faktiskt skönt att se, lite terapeutiskt för att smälta händelsen och kunna gå vidare.
Men terapin är faktiskt inte huvudsyftet för rapportering om olyckor. Inte för min del i alla fall, även om jag efteråt skickat bilder till andra olycksoffer för att de skulle kunna genomgå den nödvändiga mentala processen.
Frontalkrocken jag var inblandad i inträffade på ett ställe där vägen var smalare, dock fanns det inga skyltar som gav mig den informationen.
Bilder som faktiskt visar att vägen är för rak eller krokig, för snabb eller för långsam, det är sådant som bilder är bra för att berätta om. Med en bild överlämnar du också en del av berättelsen till läsaren som själv kan ta ställning till vad bilden berättar. Ja, även text kan förklara att vägen på ett visst avsnitt borde förbättras, men även om jag nu egentligen är skrivande journalist och inte bildjournalist så måste jag säga att texten i det fallet är för beroende av reporterns ögon.
Bilder är sådant som lockar till läsning, och handlar artikeln om en olycka på ett olycksdrabbat vägavsnitt finns det all anledning att berätta om det även i bild.
Och visst behövs det också en påminnelse emellanåt om vad konsekvenserna kan bli av hög fart och vårdslös körning.

Men om det ändå skall fotas, så överlämnar jag det gärna åt yrkesmän. Glada amatörer som hyenelikt hoppas på BILDEN avstår jag gärna från...

Att man är intresserad av andras väl och ve innebär inte att man är en hyena. Men annars, kommer jag till en olycka när jag inte är i tjänst och där jag inte kan göra något för att hjälpa den som är inblandad så fortsätter jag bara.

 

[Rokka_Jill]

Håller med, delvis!

Jag håller med helt och hållet att det behövs mer "GORE"
När jag tog KÖRKORT för fem år sen (jisses!!) så fick vi se en film om "don't drink and drive"
Man fick följa några personer, familj, ungdomar, mormor o morfar osv..
glada ungdomarna drack och orsakade den mega olyckan som drabbade mer eller mindre ALLA som man såg i filmen..

Samtidigt som REM's låt "everybody hurts" spelades..
Den satte spår, då..


Jag ser på mitt 8 åriga bonusbarn som snart inte kan skilja mellan spel och verklighet, han har blivit helt fucked up, ett exempell var att en släkting slog av sin nagel och det pissade blod.. 8åringen berättade glatt "pappa, det är precis som i spelet ............"
Givetvis har det blivit ändringar nu med spelandet.
Men jag tror mer och mer på att för mycket våld i film och spel gör människor fucked up!


Svensk media är dålig när den gäller sånt.. Jag är uppväxt med tysk TV.
Jag är fucked up på andra hållet. Jag har sett så mycket "gore" att jag tom har varit rädd för att resa, för de har visat vad som har hänt tyska turister..
Jag tänker hela tiden "tänk om" och känner mig ofta stressad.