Annons

Hej på er, jag är nu en stolt α330-ägare - eller borde jag inte vara det?

Produkter
(logga in för att koppla)

hell_se

Aktiv medlem
Hej, jag är ny här, visa lite tålamod ok?

Köpte α330+18-55+55-200 på Elgiganten i förra veckan för under 10 papp. Telezoomen är den gamla, men det kändes inte som ett problem, eftersom jag förstått att den är optiskt sett identisk med den nya.

Mitt första intryck var: detta är helt rätt. Jag hade ett alternativ med Canon EOS-450D+18-55+55-250 för samma pengar, men efter att ha fingrat på Sonyn ett par minuter så var saken klar (jag hade redan lusläst alla specar).

Den är liten, men passar mina frökenfingrar. Och den ger ett väldigt bra kvalitetsintryck plus att den är skitsnygg!

Mina problem började när jag jämförde alfan+kitgluggen med min gamla Sony DSC-F828. F828 hade genomgående bättre kontrast, bilderna såg oftast bättre ut, men var inte skarpare (fast inte heller oskarpare). Jag har hört att "bra" kameror låter grundbilden vara hyfsat intakt medan billigare kameror skärper till och höjer kontrasten. Kan det vara det som gör mig besviken? Jag har inte ännu testat RAW.

Sedan känns AF lite osäker, jag har några få porträttbilder där fokus ligger fel. SBS eller???

Mvh, Lennart L
 
De där angående fokus grejen? Bytte du till en "punktfokus" då?

Det var nämnligen mitt vanligaste problem med felfokus, men de är svårt att veta då man inte ser bilden alls.

Angående bildresultatet: Du skulle bara ha kännt på en nikon innan du bestämde dig. ;P (de sista var ett försök till att vara en rolig nikonanvändare bara)
 
Systemkameran ger kortare skärpedjup än kompakten och är därför känsligare för att skärpan ligger rätt. Det kan mycket väl vara så att kameran valt en annan fokuspunkt än den du ville ha.
Gå över till spot-af, använd mittpunkten och lås på det du vill ha skärpan på, komponeran därefter om bilden. Nu kan iofs den tekniken också ge fel skärpeplan om man komponerar om mycket men man har åtminstone betydligt bättre koll på vad kameran gör och chansen för att skärpan hamnar rätt ökar. Så gör jag själv till 100%.

Det är som du själv skrivit att kompakterna generellt "hottar" upp jpegarna mer vilket i sin tur ger mindre utrymme för egna korrigeringar eftersom bilden då lättare "går sönder".

Du kan börja med att prova och öka de olika parametrarna för t ex mättnad, skärpa, kontrast i din 330:a för att se om du får en mer "färdig" bild direkt ur kameran. Kolla i bruksen var du hittar dom inställningarna.

Väljer du RAW får du full frihet och möjligheterna ökar radikalt men inlärningskurvan är oftast rätt lång och brant så jag rekommenderar att först lattja med inställningarna i kameran. När du sen blivit varm i kläderna går du över till jpeg+raw och lär dig konvertera raw-filer. Det kräver en del tid för efterarbete och många är inte beredda på det. Fastnar man för det och tycker det är kul tar det fotograferandet till en ny nivå.

Lycka till!
 
Senast ändrad:
hej, du får välja en bildstil med bättre punch i :)

och Autofokusen.. har du alla punkter aktiva eller väljer du själv?
 
Gratis till ett bra köp får jag börja med att säga. Känn dig stolt till att vara ägare till en bra kamera.

Som jag förståt så är det att med enklare kompakt kameror så kommer det nästan färdiga bilder i kameran när man sätter igång den. Medans i systemkameror så får man mer möjligheter att påverka och kan nästan direkt skriva ut dom om man använder jpg, som inte har så mycket rådata(information) i sig utan påminer om kompakt.

Använder man RAW som är digital rådata får man pilla mer på inställningarna för vitbalans, färgmättnad, kontrast, färd rymd. RAW kan man jämföra med analog film, det är först i framkallnings rummet man ställer in graden av vitbalans, färgmättnad, kontrast. fast när det gäller digitalt får man göra det i något bild behandlings program efter man fört över raw filmerna med något konventerings program.

Vad det gäller autofokusen beror ju på vilka punkter som mäter, om det är 1 punkt eller flera. sen kan man ju alltid fokusera manuellt.
 
Klart du skall va stolt...

Och du kommer med dom tips du fått redan här och träning få snurr på systemkamerafotande... Och sedan det viktigaste snudd på.. Framkallandet i bildprogram... För då du ser dom där fantastiska bilderna som man ser så ligger där ofta ofta fantastiskt duktiga personer med bildbehandlingserfarenhet bakom dom också... Så kamerorna tar grundmatrialet som dessa duktiga sedan framkallar och vi stirrar med avund...

Så "Trail and error" samt massa läsande så funktioner i kameran och dess inverkan blir bekant för dig. Och att du lär dig ställa in kameran såsom du och den trivs... Sedan kommer bilderna så sakterliga bli bättre och bättre....

Angående skärpa så brukar många ställa upp skärpan ett eller två snäpp i kameran direkt... Jag kör ett snäpp upp som standard med min kamera....


välkommen in i systemkameraträsket....
 
Grattis till nyförvärvet, jag skulle gissa till 99% är det SBS. :-D

Jörgen S slår huvudet på spiken i sitt svar. Lycka till.
 
Tack för alla tips!

Aha, man kan alltså inte bara välja bland förvalda "kreativa inställningar", man kan leka med skärpa, kontrast etc. också! Jag kommer att experimentera lite med detta så får jag återkomma i ämnet sedan.

Och samma sak vad gäller fokuspunkter, det låter som att det kan vara det som spökar. Ska man ha den på spot även för vanlig fotografering, eller ställa om den när man tar just porträtt? Om man väljer porträttläge på lägesratten, får man kanske "spotmätning" då? (Fast ni proffs använder väl aldrig de lägena... ;-)

Vad gäller RAW, så får det bli överkurs tills vidare. Men det lockar - för en som på den analoga stenåldern tillbringat massor med timmar i mörkrum och blaskat på med svartvitt...

Vad gäller min gamla DSC-F828, så tillhör den knappast det man brukar förknippa med en "enkel kompaktkamera", även fast jag använde den som en sådan. Pga. pilligt UI med liten oinspirerande skärm.
 
Och samma sak vad gäller fokuspunkter, det låter som att det kan vara det som spökar. Ska man ha den på spot även för vanlig fotografering, eller ställa om den när man tar just porträtt? Om man väljer porträttläge på lägesratten, får man kanske "spotmätning" då? (Fast ni proffs använder väl aldrig de lägena... ;-)
Japp, vi proffs kan kanske sträcka oss till A och S läge när vi inte häckar i M läge. :)
Nä jag låter aldrig kameran bestämma fokuspunkt då vet man inte vad man får, brukar köra lokal fokus numera efter ha övergivit "central AF och komponera om tekniken".
Nackdelen är att man ibland ställer om fokuspunkt utan man märker det och sen blir det lite tokigt när man ska få iväg ett snabbt skott.

Sen brukar man nog mena ljusmätning när man pratar om spot och center AF när det gäller fokus även om det sker på samma ställe.
 
Mitt tips är att använda en fokuspunkt då du ska "skapa" bilder. Men kör du sikta och skjutstilen (vilket man gör ibland då man inte har tid att ändra fram och tillbaka) då kanske du inte vill ha på en fokuspunkt. För mig blir de ofta rejäla bommar... haha
Beror ju lite på hur ditt fotande ser ut.

I princip är de ju gångerna du ska sätta skärpan exakt (porträtt, macro,fast då kör säkert många manuellt tillochmed) Viktigt då du kör kort skärpedjup.

Även om jag inte är nått proffs... så använder jag aldrig porträttläget, nikon:en vill ofta poppa upp blixten. Och jag kör helst utan blixt.. =J

Lycka till med provandet, du kommer att märka hur annorlunda de är med en systemkamera. Min gissning är att du inte vill byta tillbaka... haha
 
Aha, man kan alltså inte bara välja bland förvalda "kreativa inställningar", man kan leka med skärpa, kontrast etc. också! ...
...
Det är precis som när Du går på krogen - inte sjutton beställer Du "en tallrik mat, tack" - Du väljer förrätt, huvudrätt, dessert och kanske några viner till. Att beställa en tallrik mat utlämnat Dig till någon annans uppfattning om vad som smakar "gott".

Att använda "färdiga inställningar" i kameran, vare sig det är motiv-val eller kreativa val, utlämnar Dig till någon annans uppfattning om vad som är "en bra bild".

Att göra alla inställningar själv, kräver kunskap, tålamod och modet att bryta några konventioner, men det ger Dig möjligheten att skapa ännu bättre bilder. Detta brukar kallas att "kunna hantverket" - bl.a. att intuitivt förstå sambandet mellan ISO, tid och bländare.

Det händer att jag ställer min kamera på P, ja, t.o.m. på grön-P, men då är det underspeciella omständigheter. Normalt tar jag nio av tio bilder på A, nästan alla andra på M. Motiv-inställningarna använder jag aldrig - jag vet vad de gör och jag får bättre kontroll om jag gör motsvarande inställningar själv.
 
Att göra alla inställningar själv, kräver kunskap, tålamod och modet att bryta några konventioner, men det ger Dig möjligheten att skapa ännu bättre bilder. Detta brukar kallas att "kunna hantverket" - bl.a. att intuitivt förstå sambandet mellan ISO, tid och bländare.

.

Just så, kunna hantverket, inte speciellt svårt!

Moderna D-SLR är för mycket, bara att trycka av ...

Då är det befriande, med en gammal A-SLR, helmanuell, använder det ofta vid bröllop, vet att gamla "bettan" gör precis, som jag vill, jag ställer skärpan, för just den aktuella bilden.
Bilderna blir ofta perfekta, några mindre bra, men då är det helt fotografens fel, ha-ha.
 
Att göra alla inställningar själv, kräver kunskap, tålamod och modet att bryta några konventioner, men det ger Dig möjligheten att skapa ännu bättre bilder. Detta brukar kallas att "kunna hantverket" - bl.a. att intuitivt förstå sambandet mellan ISO, tid och bländare.

Jodå, jag har haft A-SLRer sedan tidigt 70-tal, och kan grunderna vad gäller ISO, tid och bländare. Det är ju inte där som jag har problem, det som är nytt och obekant för mig är autofokuskontroll och "kreativa inställningar". Det fanns inte på den analoga tiden! Grundfelet jag gjorde var att förlita mig på automatiken, eftersom jag varit borta från SLR-världen i ungefär 10 år. Men jag lär mig varje dag, tack vare er. :)
 
Jodå - det fanns även hos ASLR - alla Minolta Xi bl.a. med sina programkort.

Använd Din DSLR precis som "any dumb ASLR" och Du är hemma. Visserligen är inte arbetsgången den samma, men med lite eftertanke kommer Du att känna igen Dig och kan anpassa arbetsgången efter det nya rdskapet.
 
Jodå - det fanns även hos ASLR - alla Minolta Xi bl.a. med sina programkort.

Men min mest moderna A-SLR var en Canon AE1-P, köpt i början av 80-talet. Jag förstår att den analoga utvecklingen fortsatte, men själv var jag upptagen med annat (=familjen). Och faktiskt förväntade jag mig kommentarer angående mitt påstående om "den analoga tiden", men orkade inte formulera mig tydligare.
 
Men min mest moderna A-SLR var en Canon AE1-P, köpt i början av 80-talet. Jag förstår att den analoga utvecklingen fortsatte, ...
Nja - jag hade den fösta modellen av AE-1, innan jag sadlade om till Olympus ( OM-4 ). Det som "utvecklingen" förde med sig var autofokus och en massa "gadgets", som vi i många fall klarade oss utmärkt utan.

Kommer Du ihåg arbetgången från AE-1? Komponera/fokusera-mät-ställ in-fokusera om-tryck av. Om Du ställer kameran i A, eller M, så ärdet i stort sett samma arbetsgång, sånär som att Du slipper ställa in fokus och värden. Hantverket är det samma.

En guldgruba för Dig som kan ( tror jag? ) hantverket, är Gary Friedmans e-bok om Sony a300 - han har inte hunnit ut med a330-boken ännu. Här har du länken till a300-boken. USD19,98 är väl investerade pengar - sen får gnällspikarna säga vad de vill.
 
En guldgruba för Dig som kan ( tror jag? ) hantverket, är Gary Friedmans e-bok om Sony a300 - han har inte hunnit ut med a330-boken ännu. Här har du länken till a300-boken. USD19,98 är väl investerade pengar - sen får gnällspikarna säga vad de vill.

Om vi kan komma överens om att jag "kan hantverket", och om vi dessutom (hypotetiskt) kan tro att jag kan lära mig alla de finesser som min α330 tillhandahåller, vari ligger då mervärdet med boken? (Länken såg enbart jobbig ut vid en första anblick...)

Det är inte illa ment, men jag vill gärna veta vad jag pröjsar för. Och jag är faktiskt ganska kinkig när det gäller det grafiska, i alla sammanhang... ;-)
 
Senast ändrad:
Om vi kan komma överens om att jag "kan hantverket", och om vi dessutom (hypotetiskt) kan tro att jag kan lära mig alla de finesser som min α330 tillhandahåller, vari ligger då mervärdet med boken? (Länken såg enbart jobbig ut vid en första anblick...)

Det är inte illa ment, men jag vill gärna veta vad jag pröjsar för. Och jag är faktiskt ganska kinkig när det gäller det grafiska, i alla sammanhang... ;-)

Jag har också min åsikt, om Gary Friedmans e-bok om Sony a300, men vågar inte skriva min åsikt, igen, då tycker Lennart, att jag är värre än alla gnällspikar ...
 
ANNONS