Annons

Hur hittar man en Apu-plats?

Produkter
(logga in för att koppla)

AntoX

Aktiv medlem
Apu

Hej
Det är så att jag har letat APU i ett par månader nu och jag har ungefär 20 Nejsvar i min mailinkorg. Jag har ringt och pratat med en tjej, Lina Eidenberg, men hon visste inte och sa att vi skulle strunta i det. Jag undrar vad det är för taktik man ska använda och vilka man ska ringa ?

Jag såg att det fanns en gammal tråd om det här men den handlade bara om vad apu stod för, så här dementerar jag allting genom att säga att det står för arbetsplatsförlagd utbildning.
 
Det kan nog underlätta att sätta en rubrik som lite tydligare förklarar vad du är ute efter. Då är det fler berörda som läser. Själv trodde jag det var någon som ropade hjälp på finska när jag såg rubben :)
 
Det är som sagt hård konkurens... Letar själv praktikplats... Men ingen har nappat än... :-(
Bara att bita ihop o söka vidare... Nöta på...
 
Mediabranschen är stenhård, och då menar jag verkligen så in i h******s stenhård. Många känner sig kallade, allt för många. Bara ett fåtal erbjuds de lätträknade chanser som dyker upp.

Vinnarna är de med kontakter och/eller de som orkar ligga på som dårar.

Tjugo nejsvar är inget ovanligt. Men tjata på, mejla, ring, nätverka, skapa kontakter, hör med alla du känner, och så vidare i all oändlighet.

Det är det enda som funkar.

/Joakim
 
Jag är lite för ung för att ha kontakter men jag försöker ju.

Jag har något på gång med folket på Dramaten men jag har inget, jag ska nog skicka fler mail där jag mer beskrivet allt jag har lärt mig någonsin ^_^

Det känns så jobbigt eftersom jag är den enda som har skickat så mycket mail, dom jag känner har snarare bara haft tur(eller så är det bara att det känns så)..
 
jimh skrev:
Det kan nog underlätta att sätta en rubrik som lite tydligare förklarar vad du är ute efter. Då är det fler berörda som läser. Själv trodde jag det var någon som ropade hjälp på finska när jag såg rubben :)

Sorry, går tydligen bara att ändra inom 15 minuter..

Och det jag vill ha hjälp med är vilka man ska kontakta, hur man ska kontakta dom, hur man skapar ett kontaktnät osv :)
 
Visst kan en del personer ha tur och snubbla över både praktik och jobb, men jag tror det är sällsynt. Däremot är kontakter guld värda. Som vanligt har de med goda förutsättningar, till exempel de som har föräldrar eller släktingar i branschen, ett stort och orättvist försprång. Då spelar sällan kompetens och kunskaper någon roll.

Har man inte dessa förutsättningar är det enbart hårt jobb och envishet som gäller. Då får du bygga upp ett eget nätverk. Sprid ditt namn så ofta du kan, tala om vad du gör, skaffa en schysst hemsida.

Tveka inte att ta gratisjobb. Hör av dig till föreningar och annat och plåta åt dessa. Förr eller senare börjar folk känna till vem du är, dina bilder dyker upp både här och där. Gör du dessutom ett bra jobb kommer snart någon att höra av sig med förfrågningar om riktiga fotojobb.

Har du ett annat intresse utöver fotograferandet kan det vara värt att satsa på att fotografera just det. Har varit en väg in i branschen för många.

Det låter säkert väldigt jobbigt, och det är det också.

/Joakim - som talar av erfarenhet.
 
AntoX skrev:
Är alla fotografer egoister som inte vill utbilda nästa generation? Mitt svar är ja.

Kan det inte vara så att många är rädd för att det ska innebära merarbete för dem.

Du säger "egoister", möjligen individualister...

Då jag tror många vill ha kontroll på sitt arbetsflöde och kanske inte tror att deras adepter blir nöjd att bära väskor, sopa golv eller springa och handla lampor till blixtarna...

Sen tror jag också att det kan vara ide att hålla sig framme med klubbar, workshops och andra arrangemang. Där man kan knyta kontakter visa vem man är, det handlar ju lite om personkemi också.

Jag tror fysiska möten mellan personer är det bästa, för en "snubbe" på telefon eller i mailboxen är ju som att köpa partner på postorder.
 
Chet skrev:
Kan det inte vara så att många är rädd för att det ska innebära merarbete för dem.

Då jag tror många vill ha kontroll på sitt arbetsflöde och kanske inte tror att deras adepter blir nöjd att bära väskor, sopa golv eller springa och handla lampor till blixtarna...

Självklart blir ingen nöjd med att göra det. Dock är det väl där man får börja. Jag kan berätta en liten solskenshistoria som skolans rektor berätta:
En person som var på APU på tv4 och satt där och fick koka kaffe och inte göra någonting, och denna person sa till någon som jobbade där att det var så tråkigt och dåligt, dom började prata och personen hade en bra ide till ett program, den som jobbade där bad han/hon att skriva ned det och nu så är det ett barnprogram =) Nu vill tv4 att han/hon ska sluta skolan och läsa resten på distans så han/hon kan börja jobba på tv4 på en gång. ^_^
 
AntoX skrev:
Självklart blir ingen nöjd med att göra det. Dock är det väl där man får börja. Jag kan berätta en liten solskenshistoria som skolans rektor berätta:
En person som var på APU på tv4 och satt där och fick koka kaffe och inte göra någonting, och denna person sa till någon som jobbade där att det var så tråkigt och dåligt, dom började prata och personen hade en bra ide till ett program, den som jobbade där bad han/hon att skriva ned det och nu så är det ett barnprogram =) Nu vill tv4 att han/hon ska sluta skolan och läsa resten på distans så han/hon kan börja jobba på tv4 på en gång. ^_^

Visst är det ruttet att hamna på en plats, där människorna saknar respekt för andras intresse.

Kanske därför så många drar sig för att bjuda in praktikanter, men ge inte upp det finns säkert någon.
Men jag tror på naturliga möten, där de får en chans att utan press bekanta sig med en eventuell adept.
Om de inte alls vet vad de får, så är det alltid bekvämt att bara säga...
- Nej tyvärr.... bla bla bla... du har säkert hört några modeller på svar.
 
Ja, jag var på ett av dina "naturliga" möten idag ;) Vi får se om han kan "ta hand om mig" / jag kan jobba med honom :)
 
Re: Apu

AntoX skrev:
Hej
Det är så att jag har letat APU i ett par månader nu och jag har ungefär 20 Nejsvar i min mailinkorg.

Hej jag är ju på andra sidan och får en hel del förfrågningar om praktikplatser.
För mig fungerar det så här:

Skriv ett brev= du får nog inget svar, jag hinner inte skriva brev om det inte är något för mig viktigt...

Maila= du får ett svar, ganska snabbt troligen nekande.

Ring, kom på besök... = närmar sig... det kan bli praktik..

Jag kommer att fråga varför du hört av dig till just mig, så vet du inget om vad jag gör och kommenterar det, Adjö....

Varför vill du komma? Fotograferandet är för mig kanske 10-20% av tiden resten är annat, allt från att gå på utställningar, efterarbeta bilder, städa studion, tvätta&städa bilen...

För mig och tror jag många andra så handlar det in te så mycket om att jobbba fotograf (9-5) utan mer att leva fotograf dvs allt går i vart ann och delar du upp tiden i arbete och fritid så passar du inte i min värld.

Så ser jag på det..

lycka till..
/b

ps, eftersom jag jobbat med många yngre och även en del med utbildning inom foto-konst-konsthantverk så kan jag ju komma med ett tips, något jag kommit fram till efter många möten med duktiga människor...

Talang är överskattat, det är bara hårt arbete och envishet som leder till något, räkna med fler 20 timmars dagar än 8 timmars om dyu vill uppnå något...
 
Bertil L:
Menar du att man ska bara komma till dig? Jag tycker man ska maila först och fråga om det är okej att komma förbi och prata..
Och du vet, den virtuella världen är inte mindre verklig, ljuger du där är du fortfarande en lögnare i verkligheten..

Jaha, fotograferar du bara 15% av tiden? Jag trodde att din kamera satt fastsvetsad i dina händer ;) Det är såklart jag förstår det, men om man går på APU så är det en utbildning på en arbetsplats som man vill ha, och då vill man göra sånt som fotografer arbetar med, alltså både fotograferandet och dom andra delarna.

Tack för tipset.
 
AntoX skrev:
Bertil L:
Menar du att man ska bara komma till dig? Jag tycker man ska maila först och fråga om det är okej att komma förbi och prata..
Och du vet, den virtuella världen är inte mindre verklig, ljuger du där är du fortfarande en lögnare i verkligheten..

Jaha, fotograferar du bara 15% av tiden? Jag trodde att din kamera satt fastsvetsad i dina händer ;) Det är såklart jag förstår det, men om man går på APU så är det en utbildning på en arbetsplats som man vill ha, och då vill man göra sånt som fotografer arbetar med, alltså både fotograferandet och dom andra delarna.

Tack för tipset.

Nej nej... om någon bara dyker upp så gör dom det oftast när jag inte är där eller inte har tid (eller lust,,)

Först RING!

sedan besök..

och tyvärr så förstår inte alla att det kan vara mycket mer än fotograferande för en fotograf... sen så finns det nog ingen "typisk" fotograf arbetsplats... de flesta är väldigt olika...

/b
 
plåtande är den lilla biten

för mig som fotograf är det kanske mindre plåtande och mer förarbete som att jaga rekvesita o rätt plats.. ch tänka ut galna ideèr
så fotografera gör jag minst i alla dessa moment

fast många tror dock allt är på plats
bara till att klick klick o sedan gå hem

f
 
de e väl bara å ringa fråga.. de enda du kan få är ett nej..
sen kan du ju va hos olika fotografer under den tiden du har apu
 
har ett liknande problem söker ett sommarjobb. nån skilnad där. om man är ung så har man ju inte så mycket kontakter, men min pappa har jobbat som journalist och har jobba med en fotograf som heter roger thuresson ska kolla om han kan fixa nåt.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto