Hur tänker ni med kameran i handen?

[Tönnhed]

Hej,

Är tämligen nybörjare inom fotografins förunderliga värld, att gå från kompakt kameras "titta-knäpp" till en system dito är ett stort steg framåt. Med ny utrustning vill man så mkt men haltar på vägen fram. Läser tidskrifter från första till sista sidan, studerar andras bilder men allt blir bara ett enda stort virrvarr när jag väl står där med kameran i handen. Bländare, sluttider, vitbalans och allt vad det nu heter - tankarna flyger iväg men minneskortet förblir tomt.

Flugfiskat sen barnsben och jag tacklar åar och sjöar som jag har lärt mig genom årens lopp, oftast med gott resultat (inte alla gånger om sanningen ska fram). Med kameran står jag länge och funderar, hur ska jag få till kompositionen? Bränner av ett par bilder och kommer hem och laddar över filerna till datorn, slutar med att jag skickar det mesta i papperskorgen efter några timmar i Photoshop.

Övning ger färdighet men var hittar ni er inspiration, hur tänker ni som fotograferar när ni väl hmm står där där? Utrustning och upplösning i all ära, men att se det fotografiskt verkar vara en konst i sig...


Vänligen
Conny

 

[apersson850]

Ta inte allt på en gång.

Börja med att fotografera mycket. Vad som helst. Skit i kompositionen, men se till så att bilderna blir bra, rent tekniskt. När de flesta blir det, då har du lärt dig hur ditt nya verktyg fungerar.

Nu kan du börja komponera, samtidigt som allt fotograferande för att få till handgreppen med största sannolikhet har öppnat ögonen för vad du vill åstadkomma med dina bilder också.

 

[paco]

Allt hänger ihop på ett mystiskt sätt

Börja med halvautomatik t.ex. att du väljer bländare och kameran väljer slutartid och se vad som händer när du ändrar (Av på Canon). Låt kameran sköta ISO och vitbalans, om kameran har auto-ISO, till en början. Sitt inte och lär dig allt i en halvmörk lägenhet på vinterhalvåret, då kommer du tro att kameran är helt kass.

 

[larsborg]

Hej,

Är tämligen nybörjare inom fotografins förunderliga värld, att gå från kompakt kameras "titta-knäpp" till en system dito är ett stort steg framåt. Med ny utrustning vill man så mkt men haltar på vägen fram. Läser tidskrifter från första till sista sidan, studerar andras bilder men allt blir bara ett enda stort virrvarr när jag väl står där med kameran i handen. Bländare, sluttider, vitbalans och allt vad det nu heter - tankarna flyger iväg men minneskortet förblir tomt.

Flugfiskat sen barnsben och jag tacklar åar och sjöar som jag har lärt mig genom årens lopp, oftast med gott resultat (inte alla gånger om sanningen ska fram). Med kameran står jag länge och funderar, hur ska jag få till kompositionen? Bränner av ett par bilder och kommer hem och laddar över filerna till datorn, slutar med att jag skickar det mesta i papperskorgen efter några timmar i Photoshop.

Övning ger färdighet men var hittar ni er inspiration, hur tänker ni som fotograferar när ni väl hmm står där där? Utrustning och upplösning i all ära, men att se det fotografiskt verkar vara en konst i sig...


Vänligen
Conny

Om nu tekniken är mera med idag, vid fotografering, blir väl ändå alltid
sättet att fånga motivet detsamma, - tag en bild med kameran, av det du ser med världens i särklass mest avancerade kamera, - ögat!
Behöver man tänka på så mycket mera?

 

[ztenlund]

Bländare, sluttider, vitbalans och allt vad det nu heter - tankarna flyger iväg men minneskortet förblir tomt.

Njä, tänker på tekniken gör jag inte särskilt aktivt. Det är klart att det finns med i tankarna för det går ju inte att stå där med bländare 2 när det är stort skärpedjup man vill ha... Här handlar det nog mest om det vanliga plåta, plåta, plåta. Till slut sitter det där utan att du vet om det.

Med kameran står jag länge och funderar, hur ska jag få till kompositionen? Bränner av ett par bilder och kommer hem och laddar över filerna till datorn, slutar med att jag skickar det mesta i papperskorgen efter några timmar i Photoshop.

Klart att det blir en del skräp ibland, men det tycker jag inte att man behöver spendera en massa tid i PS för att komma fram till. Slänger det värsta avskrädet redan i kameran. Ibland kan det ju vara en kul utmaning dock, mest för att se om det går att få fram något vettigt alls. Typ: http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1579896.htm
Huruvida det är något att ha låter jag vara osagt. )

Jag visualiserar någon slags imaginär komposition i huvudet. Om datorn upptill kommer fram till att det kanske kan bli något så plockar jag upp kameran och använder sökaren för att se om det var en mjukvarubugg eller om det faktiskt kan bli något.

Det här handlar nog mycket om att öva sitt "bildseende" så att säga. Se det som en kontinuerlig process som pågår hela tiden. Jag är definitivt inget geni på området, bara så vi är på det klara med det...

Utrustning och upplösning i all ära, men att se det fotografiskt verkar vara en konst i sig...

Nej, som sagt så går det utmärkt att ta världens skitbilder trots bra utrustning, men även vice versa.

 

[Tönnhed]

Allt hänger ihop på ett mystiskt sätt

Börja med halvautomatik t.ex. att du väljer bländare och kameran väljer slutartid och se vad som händer när du ändrar (Av på Canon). Låt kameran sköta ISO och vitbalans, om kameran har auto-ISO, till en början. Sitt inte och lär dig allt i en halvmörk lägenhet på vinterhalvåret, då kommer du tro att kameran är helt kass.

Hej igen,

Ni är löjligt snabba på detta forum men f_n vad det är skoj, att lära sig kameran teoretiskt och ta foton i den halvmörka lägenheten är öhh lätt. Gjorde misstaget att gå med i en fotoklubb (ta mig inte på orden) gav mig bara huvdvärk, snacket gick mest om vilken utrustning man hade och så klart gick jag på den linjen ett tag. Du kan stå där med det fetaste flugspöet men vet du inte hur fisken agerar så duger Biltemas spön, känner lite samma sak inom fotografins värld.

Var ute vid Lomma bukten idag, grådask och kallt. Gick runt i några timmar, tyckte mig hitta kompositionen men sen var det ju det där med batterier och kyla - efter blott tre foton dog kameran. Nästa gång har jag batterierna i skjortfickan och tar fram dom när tillfället ges. Övning ger som sagt var färdighet Vill plocka fram den skånska karaktären (kommer fr norrland) med stora slätter, hav och ekar. Men när jag väl står i smeten så står det still mellan öronen, har ni en färdig bild om vad ni vill göra och söker rätt ställe för att göra det?


/Conny

 

[Tönnhed]

Njä, tänker på tekniken gör jag inte särskilt aktivt. Det är klart att det finns med i tankarna för det går ju inte att stå där med bländare 2 när det är stort skärpedjup man vill ha... Här handlar det nog mest om det vanliga plåta, plåta, plåta. Till slut sitter det där utan att du vet om det.


Klart att det blir en del skräp ibland, men det tycker jag inte att man behöver spendera en massa tid i PS för att komma fram till. Slänger det värsta avskrädet redan i kameran. Ibland kan det ju vara en kul utmaning dock, mest för att se om det går att få fram något vettigt alls. Typ: http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1579896.htm
Huruvida det är något att ha låter jag vara osagt. )

Jag visualiserar någon slags imaginär komposition i huvudet. Om datorn upptill kommer fram till att det kanske kan bli något så plockar jag upp kameran och använder sökaren för att se om det var en mjukvarubugg eller om det faktiskt kan bli något.

Det här handlar nog mycket om att öva sitt "bildseende" så att säga. Se det som en kontinuerlig process som pågår hela tiden. Jag är definitivt inget geni på området, bara så vi är på det klara med det...


Nej, som sagt så går det utmärkt att ta världens skitbilder trots bra utrustning, men även vice versa.

Hej Martin,

Din bild på http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1579896.htm är ett bra exempel, en annan hade gått förbi "objektet" men den har ett djup jag saknar i mitt seende. Vad fick dig att stanna till vid det, tänkte du svart/vitt när du såg det eller "lekte" du fram det i Photoshop?


/Conny

 

[growingart.se]

Mina bästa bilder (om jag får gradera dem så) kommer i stunden, jag tänker inte speciellt mycket utan låter känsla och intuition leda. Då kommer i alla fall de mest äkta bilderna fram, ibland med tekniska brister men står man och tänker på dem så missar man känslan, tycker jag.

 

[ztenlund]

Hej Martin,

Din bild på http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1579896.htm är ett bra exempel, en annan hade gått förbi "objektet" men den har ett djup jag saknar i mitt seende. Vad fick dig att stanna till vid det, tänkte du svart/vitt när du såg det eller "lekte" du fram det i Photoshop?

Hmm, det är inte en så lätt fråga att svara på men jag kan ju göra ett lite lätt abstrakt försök.

För det första så tycker jag att det finns flera sätt att vara ute och gå på. Man kan t ex antingen bara vara på väg någonstans, leta efter något specifikt eller kanske som i det här fallet låta blicken vandra i något slags sökande efter en bild. Stanna upp någon gång då och då och verkligen se efter. Ibland kan jag vara på väg förbi något, som det där grindhålet, och låta blicken hänga kvar. Ibland blir det nästan som att fastna i ett gummiband och backa tillbaka. Oj, här kanske vi har något... Upp med kameran och testa lite för att se om det går att klämma in i sökaren på ett bra sätt.

Djup i en bild går ibland att skapa genom att leta efter förhållanden och storleksskillnader mellan objekt. Hur ljuset ligger kan också hjälpa till. "Linjer" som leder blicken till något är ett annat trick. Någonting kan se fullständigt platt och trist ut ur en vinkel, men genom att byta vinkel, sätta sig på huk eller något liknande så kan det bli intressant.

Vad gäller färgen så var jag inte helt säker, men tankarna drog mot svartvitt. Jag skulle alltså inte säga att jag lekte fram att det skulle vara svartvitt i Photoshop, utan jag bestämde mig ganska snabbt för att göra den svartvit när den kommit in i datorn. Däremot så experimenterade jag lite med bruset, mixen mellan kanalerna i omvandligen till svartvitt etc.

Pröva att ta något ganska vardagligt och fotografera det i en massa tänkbara och otänkbara vinklar och se vad som händer med dynamiken i bilden.

 

[Torparfarsan]

Det tekniska bryr jag mig inte om i någon högre grad. Ser jag något jag vill åt så försöker jag få till bilden som jag har den i skallen. Det tekniska överlåter åt kameran. Om kameran är mobilen, kompaktkameran eller systemkameran är mindre väsentligt. Det är ju inte kameran som skapar bilden utan den som håller i den.

 

[ztenlund]

Angående det här med bildvinklar och belysning.
Case in point, så att säga...

Telefonen står på precis samma ställe hela tiden, jag har inte flyttat något en millimeter mellan bilderna. Samma brännvidd, ett fast Nikkor 35mm/2,0D på alla bilderna. Bländare är 4,5 hela tiden.

Blixten körs trådlöst och ligger på två olika ställen. Det ena stället på de två översta och det andra på de två nedre. Allting är inte optimalt utfört, men jag drog av några skott handhållet för att få fram poängen. Jag hoppas att poängen går fram någorlunda åtminstone.

Edit: Vitbalansen skiljer något mellen bilderna eftersom jag fick lite Alzheimer light när jag körde över bilderna från raw. Bortse från det.

 

[Rolz]

I stort sett så jobbar jag på 2 olika sätt.

1. Som frilans med mestadels sport så kör jag mycket med manuella inställningar men i svårare inomhushallar där jag inte är så hemma i överlåter jag jobbet delvis till halvautomatiken och då med förkärlek till förutbestämd slutartid (tv) där bländare och ISO jobbar självständigt. Men det finns ingen regel utan undantag så ibland väljer jag bländarprioritering (av).

2. Utomhussporter och i naturen blir det mycket sällan helt manuellt men även då finns det undantag. Slutarprioritering gäller oftast men också fast bländare funkar bra ibland. Angående vitbalans så litar jag mycket på automatiken vilken sällan sviker.

Men i framförallt snabba sporter både inne som ute och rent allmänt i naturen så är det ofta snabba ryck där planering kan vara svår, det gäller helt enkelt att försöka vara så framsynt man kan och lita litegrann på turen. Att sedan träning ger färdighet är absolut ingen överdrift att påstå.

Bara på det och lycka till!

//Ronney

 

[Gunnar-E]

Som det mesta här i världen, studera. När det gäller fotografering, så gäller det att titta på mycket bilder. Tänka efter varför du gillar bilden, kanske tänka högt när du analyserar bilden. Det gäller att det sitter i minnet, så idéer om t ex skärpedjup och komposition kommer fram.

Du kanske ganska snart kommer fram till hur du vill arbeta. En del föredrar att noga planera hemma hur den slutgiltiga bilden ska se ut. Sedan söker de upp ett antal platser där de tror att de kan genomföra sin idé. De vet vad de letar efter när de går om kring.

Andra tycker mer om att arbeta spontant. Man går inte och letar efter något speciellt utan tar vad som dyker upp. Tar hjälp av sin kunskap och får en idé när något dyker upp eller är full av idéer och letar lite mer omedvetet.

/Gunnar

 

[kyo]

Som det mesta här i världen, studera. När det gäller fotografering, så gäller det att titta på mycket bilder. Tänka efter varför du gillar bilden, kanske tänka högt när du analyserar bilden. Det gäller att det sitter i minnet, så idéer om t ex skärpedjup och komposition kommer fram.

Du kanske ganska snart kommer fram till hur du vill arbeta. En del föredrar att noga planera hemma hur den slutgiltiga bilden ska se ut. Sedan söker de upp ett antal platser där de tror att de kan genomföra sin idé. De vet vad de letar efter när de går om kring.

Andra tycker mer om att arbeta spontant. Man går inte och letar efter något speciellt utan tar vad som dyker upp. Tar hjälp av sin kunskap och får en idé när något dyker upp eller är full av idéer och letar lite mer omedvetet.

/Gunnar

Väldigt bra skrivet. +1!

 

[Tönnhed]

Som det mesta här i världen, studera. När det gäller fotografering, så gäller det att titta på mycket bilder. Tänka efter varför du gillar bilden, kanske tänka högt när du analyserar bilden. Det gäller att det sitter i minnet, så idéer om t ex skärpedjup och komposition kommer fram.

Du kanske ganska snart kommer fram till hur du vill arbeta. En del föredrar att noga planera hemma hur den slutgiltiga bilden ska se ut. Sedan söker de upp ett antal platser där de tror att de kan genomföra sin idé. De vet vad de letar efter när de går om kring.

Andra tycker mer om att arbeta spontant. Man går inte och letar efter något speciellt utan tar vad som dyker upp. Tar hjälp av sin kunskap och får en idé när något dyker upp eller är full av idéer och letar lite mer omedvetet.

/Gunnar

Tack för era svar,

Alltid intressant att följa andras arbetssätt, känner att jag vill så mycket men faller på målsnöret så att säga. Drar parallellen med sången; "jag ska måla hela världen lilla mamma". Istället för penseln har jag kameran i handen, på minneskortet ska hela världen fyllas var gång jag är ute på vandring.

Får göra som du Gunnar skriver, studera andras bilder och komma fram till varför jag gillar just dom. Har dom en speciell vinkel, ljus eller något annat som tilltalar mig - sen ut och fånga dagen.

Efter 25 år som flugfiskare så är jag långt ifrån fulländad, kommer aldrig att bli det heller. Samma sak gäller nog inom fotografins värld, en dag i taget...

/Conny

 

[Maxe]

Jag tycker allt börjar med att lära sig sina prylar. Holga eller Nikon D3 spelar ingen roll bara du kan din utrustning. Lär dig var alla knappar och inställningar finns som du behöver för att fotografera.

Lär dig hur kameran beter sig vid olika mätmetoder (spot, center och matrix eller flerfältsmätning). Lär dig när du skall använda bländarautomatik, tidsautomatik eller manuellt läge. P-läget tycker jag du kan hoppa över, det lärde du dig redan då du hade en kompaktkamera.

Nu är du redo för att börja leta motiv och bilder. Nu vet du ju hur kameran exponerar och hur du skall nyttja din utrustning på bästa sätt. Du vet kamerans begränsningar osv. Som du förstår är momenten ovan ingenting du lär dig på en eftermiddag...

Lycka till!

 

[AFJ]

Det tekniska bryr jag mig inte om i någon högre grad. Ser jag något jag vill åt så försöker jag få till bilden som jag har den i skallen. Det tekniska överlåter åt kameran. Om kameran är mobilen, kompaktkameran eller systemkameran är mindre väsentligt. Det är ju inte kameran som skapar bilden utan den som håller i den.

Förstår jag rätt så använder du alltid full automatik på kameran. Vilken typ av bilder tar du då?

Jag tycker de flesta bilder kräver ett aktivt val från fotografen vad gäller skärpedjup, om rörelse skall frysas, etc. Att lämna över dessa beslut till kameran kan ju förstås fungera i vissa situationer men långt ifrån alla.

Menar du på fullt allvar att du får samma bild från din mobilkamera som systemkameran? Det är något som jag aldrig har lyckats med.

Nyfiken.