Kanske lite "off topic", men jag tycker ändå att det kan vara på sin plats med lite "webbläsarhistoria", jag tror att många yngre inte känner till detta.
Från början så fanns i princip bara en grafisk webbläsare, NCSA Mosaic hette den, bland utvecklarna kallades den för "Mozilla", det var enklare att säga. Netscape communications köpte en licens till källkoden av NCSA och på den vägen föddes Netscape Navigator (kallades fortfarande för Mozilla av en del utvecklare). Men Netscape missade att få ensamrätt vid licensköpet, så när Microsoft sent om sider begrep detta med webben så köpte även de en licens av NCSA (de försökte först att skapa ett eget Internet, Microsoft Network).
Här är anledningen till att de tidiga versionerna av IE och Netscape var väldigt lika, fast Netscape låg förstås hela tiden ett versionsnummer före, ända till version 4 som då när den kom var närmast ett under av funktionalitet. Men Netscape drog åt ena hållet med egna "påhitt", så gjorde även Ms, fast åt sitt håll, det var i denna veva som World Wide Web Consortium skapades av webbens grundare Thimoty Berners-Lee, för att standardisera så att webbens grundtanke inte skulle gå förlorad i kundinlåsning genom proprietära avsteg från markeringsspråket som webbläsarna tolkar, webben skall vara fullständigt plattformsoberoende, världen och webben i sig är inte betjänt av att olika mjukvaror och människor inte kan kommunicera obehindrat.
Läs gärna "The Internet is for Everyone" som är ett tal som berör detta, av Vinton Cerf, IETFs förre ordföranden:
http://www.ietf.org/rfc/rfc3271.txt?number=3271
Två andra idag närmast "klassiska" dokument är de om FUD och SS-tactics som skrevs av Roger Irwin 1998. Man känner onekligen igen sig i en dela av det "Such is the power of FUD"
http://www.cavcomp.demon.co.uk/halloween/fuddef.html
När så IE 5 var ny så jämförde man fortfarande med gamla Netscape 4.xx som kom när Ms fortfarande pysslade med version 3 av sin webbläsare. Då när denna utvecklades så hade Ns siktet mest inställt på Javascript vilket Netscape hade utvecklat av/från och i visst samarbete med Sun Microsystems. Just på den punkten så står sig gamla Ns4 från "stenåldern" tämligen gott än idag ca 7-8 år senare. Vid detta lag (v5) så hade Ms börjat få ordning på sin browser som kom "bundlad" med operativet, och nu hade inte Netscape en chans, inte för att webbläsaren var dålig, utan för att de flesta inte valde webbläsare aktivt utan bara använde den som följde med och så är det väl i stora drag än idag. Det var ju detta som den berömda rättstvisten handlade om, där Microsoft hotades av delning, tyvärr vann Ntscape tvisten allt för sent, ekonomin var redan körd i botten. Netscape köptes upp av AOL och idag är webbläsaren Netscape nedlagd av AOL.
Men som tur var så tog man beslutet att släppa koden till Netscape fri, innan AOLs köp, på det viset kan koden "leva" vidare och utvecklas i princip hur länge som helst. Men utvecklarna tyckte den var för dålig, koden alltså. Så man startade om från scratch, behöll bara smådelar av det som var bra och så föddes Mozilla projektet, som siktade in sig på att följa och stödja standarden slaviskt, de sista versionerna av Netscape, från v6 byggde på Mozilla koden. Detta är ett gott exempel på hur effektivt det kan vara att utveckla öppet med öppen källkod, man gick från noll till en mycket bra webbläsare på rekordtid. Mozilla är idag den webbläsare som kan köras på flest dator/operativsystem plattformar och har implementerat mest utav standarderna. Utvecklingen går dessutom i rasande takt, den som vill kan hämta hem en ny utvecklarversion varje natt.
En av de avgörande faktorerna till att släppa källkoden fri och börja utveckla enligt open source modellen, var Eric S Raymonds numera klassiska artikel/berättelse "The Cathedral and the Bazaar" som på ett bra sätt förklarar open source modellen, hur det är möjligt att lyckas i stor skala utan "centralstyrning" på det sätt som en viss ung finländare var först i världen med på ett globalt plan (detta är nog hans stora bidrag till mänskligheten, inte Linux-kärnan). "Basaren" kan läsas i sin helhet hos First Monday:
http://www.firstmonday.dk/issues/issue3_3/raymond/
Hoppas att jag med detta grava avsteg från ämnet spred åtminstone något läs o tänkvärt här bland fotograferna.
