flygnord
Aktiv medlem
Det som följer här nedan är ett steg i jakten på den ultimata kameraväskan, ett försök att bygga något bättre än vad som finns färdigt i handeln.
Jag har två stora intressen i livet, skidåkning och fotografi. Att kombinera dem ihop är det bästa jag vet, men jag har haft problem när det gäller att hitta en kameraväska som fungerar bra vid skidåkning.
Svårigheten har varit att kombinera följande egenskaper till en och samma väska:
-Ska rymma kamerahus med vertikalgrepp och påmonterat 70-200mm f/2,8.
-Kamerautrustningen ska ha acceptabel vaddering runt sig.
-Förutom kamerautrustning ska det finnas plats för en extra fleecetröja, extrahandskar, lunchmacka och vattensystem.
-Ryggsäcken ska sitta på sin plats och inte skumpa omkring.
Tidigare har jag använt två olika ryggsäckar, en Dakine Heli Pack för skidåkning utan kamera samtidigt som en annan dakineryggsäck, Mission Photo används som min standardkameraväska.
Med lite vilja och våld går kamerautrustningen ner i en Heli Pack, på bekostnad av skydd i fall av olycka. Mission Photo å sin sida rymmer allt utom vattensystem och skyddar utrustningen väl, men sitter inte klockrent på ryggen vid fysiska aktiviteter vilket Heli Pack gör.
Mitt mål har alltså varit att hitta en ryggsäck som kombinerar fördelarna hos de två typerna av väskor samtidigt som jag vill undvika deras nackdelar. Helst ska även spade och lavinsond rymmas, om olyckan är framme.
Jag drog ganska snabbt slutsatsen att det är enklare att bygga ny inredning till en väska som redan har bra ergonomi än att ändra ergonomin på en kameraryggsäck av rätt storlek. Efter att ha kollat runt på ett otal olika skidryggsäckar runt 20-30 liter föll jag för Osprey Kode 22, en ryggsäck som är omåttligt populär bland skid- och snowboardåkare för dagsturer.
Det kan vara värt att nämna redan här att målet med att bygga en egen kameraryggsäck aldrig var att spara pengar, utan att vinna funktionalitet. Därför valde jag också att lägga pengar på en väska som sitter som en smäck och har mycket smarta detaljer som jag uppskattar vid skidåkning.
När valet av väska var gjort så köpte jag material till inredningen; ett liggunderlag, halvgrovt tyg som inte luddar och kardborrband.
Utrustningen för bygget var en hobbykniv, limpistol, kontaktlim, tumstock, måttband, textilsax och symaskin. Förutom detta använde jag även elastiska band för att hålla ihop bitarna under tiden som limmet torkade.
Ryggsäck, kamera och material till inredning.
Nu börjar det roliga, bygget av en insats som ska rymma kamerautrustningen.
Efter att ha gjort en ritning på en insats som får plats i ryggsäcken börjar jag skära i liggunderlaget och limmar ihop en cylinder som är öppen i båda ändar.
Cylindern täcktes sedan med ett till lager liggunderlag format som ett U runt cylindern, med trekantiga lister för att skapa en platt sida som sedan kommer ligga mot ryggen i ryggsäcken.
Cylindern med det U-formade lagret över och trekantiga bitar i skarven.
Här kan jag nämna ett tips vid limning av liggunderlag. Kontaktlim håller bättre än limpistol men tar mycket längre tid på sig att torka, jag kom då på kombinationen av att först stryka på kontaktlim på liggunderlaget och sedan använda limpistolen för att få bitarna att snabbt hålla ihop tillräckligt för att kontaktlimmet skulle kunna härda.
Nu är formen klar för ett rör att täcka objektivet med, nästa steg blir att bygga ett skydd för kamerahuset. Min enkla design består av två lager liggunderlag som ligger ovanpå cylinden och som har ett hål genom sig. Runt kanten på de liggande lagren limmas sedan en omgång liggunderlag som utgör skydd för kamerahuset.
För stabilitetens skull skar jag bort en bit av det yttre U:et längst upp som motsvarade tjockleken på ett lager av liggunderlaget. på så vis kunde de två liggande lagren fästas som trappsteg ovanpå cylindern.
Skyddet för kamerahuset monterat på cylindern.
Nästa steg blev att kapa en del av cylinderns underkant för att få till en vinkel så den passar formen på ryggsäckens undersida, och sedan plugga igen botten av cylindern med en bit liggunderlag. Sista delen i insatsen var att skära ut en bit liggunderlag som sedan kommer agera lock.
När konstruktionen väl var klar blev det dags att ta fram symaskinen och sy en insida och ett överdrag till insatsen, för att vara lite mer skonsam mot kamerautrustningen. Locket fästes med hjälp av kardborrband och behöver inte sluta helt tätt eftersom ryggsäcken sitter utanpå.
Tygöverdraget på plats över den färdiga insatsen.
Med insatsen på plats i ryggsäcken så går den precis att stänga, samtidigt som det finns plats för vattensystem och extrakläder. En eventuell lunchmacka ligger illa till, men det blir å andra sidan inte första gången som lunchen blir mosad under en dag i backen.
Insatsen med kamera på plats i ryggsäcken.
Så, hur bra blev bygget?
Kameran är betydligt bättre skyddad än jag haft den tidigare, och ryggsäcken sitter precis som den ska. Insatsen är i största laget för ryggsäcken och jag hade tjänat på att använda ett tunnare liggunderlag som byggmaterial. Det jag använde nu var 15 mm tjockt, jag tror det hade räckt med 10 mm eller kanske ännu tunnare.
Den kritiska punkten med passformen är kamerahuset som tar upp nästan hela väskans bredd tillsammans med 15 mm liggunderlag runt om. En lösning är att ta loss vertikalgreppet från kameran, men det motverkar hela syftet eftersom en grund tanke med bygget var att snabbt kunna ta upp kameran vid användning utan att behöva montera på något innan användningen.
Eftersom ett nytt liggunderlag kostar under hundringen så är det ingen jätteinvestering att bygga om insatsen om jag kommer på en bättre idé, och det bästa allt är att jag dessutom har en ruskigt bra ryggsäck även de dagar jag bestämmer mig för att lämna insatsen och kameran hemma.
Nöjd? Jag ger projektet 8/10.
Jag har två stora intressen i livet, skidåkning och fotografi. Att kombinera dem ihop är det bästa jag vet, men jag har haft problem när det gäller att hitta en kameraväska som fungerar bra vid skidåkning.
Svårigheten har varit att kombinera följande egenskaper till en och samma väska:
-Ska rymma kamerahus med vertikalgrepp och påmonterat 70-200mm f/2,8.
-Kamerautrustningen ska ha acceptabel vaddering runt sig.
-Förutom kamerautrustning ska det finnas plats för en extra fleecetröja, extrahandskar, lunchmacka och vattensystem.
-Ryggsäcken ska sitta på sin plats och inte skumpa omkring.
Tidigare har jag använt två olika ryggsäckar, en Dakine Heli Pack för skidåkning utan kamera samtidigt som en annan dakineryggsäck, Mission Photo används som min standardkameraväska.
Med lite vilja och våld går kamerautrustningen ner i en Heli Pack, på bekostnad av skydd i fall av olycka. Mission Photo å sin sida rymmer allt utom vattensystem och skyddar utrustningen väl, men sitter inte klockrent på ryggen vid fysiska aktiviteter vilket Heli Pack gör.
Mitt mål har alltså varit att hitta en ryggsäck som kombinerar fördelarna hos de två typerna av väskor samtidigt som jag vill undvika deras nackdelar. Helst ska även spade och lavinsond rymmas, om olyckan är framme.
Jag drog ganska snabbt slutsatsen att det är enklare att bygga ny inredning till en väska som redan har bra ergonomi än att ändra ergonomin på en kameraryggsäck av rätt storlek. Efter att ha kollat runt på ett otal olika skidryggsäckar runt 20-30 liter föll jag för Osprey Kode 22, en ryggsäck som är omåttligt populär bland skid- och snowboardåkare för dagsturer.
Det kan vara värt att nämna redan här att målet med att bygga en egen kameraryggsäck aldrig var att spara pengar, utan att vinna funktionalitet. Därför valde jag också att lägga pengar på en väska som sitter som en smäck och har mycket smarta detaljer som jag uppskattar vid skidåkning.
När valet av väska var gjort så köpte jag material till inredningen; ett liggunderlag, halvgrovt tyg som inte luddar och kardborrband.
Utrustningen för bygget var en hobbykniv, limpistol, kontaktlim, tumstock, måttband, textilsax och symaskin. Förutom detta använde jag även elastiska band för att hålla ihop bitarna under tiden som limmet torkade.
Ryggsäck, kamera och material till inredning.
Nu börjar det roliga, bygget av en insats som ska rymma kamerautrustningen.
Efter att ha gjort en ritning på en insats som får plats i ryggsäcken börjar jag skära i liggunderlaget och limmar ihop en cylinder som är öppen i båda ändar.
Cylindern täcktes sedan med ett till lager liggunderlag format som ett U runt cylindern, med trekantiga lister för att skapa en platt sida som sedan kommer ligga mot ryggen i ryggsäcken.
Cylindern med det U-formade lagret över och trekantiga bitar i skarven.
Här kan jag nämna ett tips vid limning av liggunderlag. Kontaktlim håller bättre än limpistol men tar mycket längre tid på sig att torka, jag kom då på kombinationen av att först stryka på kontaktlim på liggunderlaget och sedan använda limpistolen för att få bitarna att snabbt hålla ihop tillräckligt för att kontaktlimmet skulle kunna härda.
Nu är formen klar för ett rör att täcka objektivet med, nästa steg blir att bygga ett skydd för kamerahuset. Min enkla design består av två lager liggunderlag som ligger ovanpå cylinden och som har ett hål genom sig. Runt kanten på de liggande lagren limmas sedan en omgång liggunderlag som utgör skydd för kamerahuset.
För stabilitetens skull skar jag bort en bit av det yttre U:et längst upp som motsvarade tjockleken på ett lager av liggunderlaget. på så vis kunde de två liggande lagren fästas som trappsteg ovanpå cylindern.
Skyddet för kamerahuset monterat på cylindern.
Nästa steg blev att kapa en del av cylinderns underkant för att få till en vinkel så den passar formen på ryggsäckens undersida, och sedan plugga igen botten av cylindern med en bit liggunderlag. Sista delen i insatsen var att skära ut en bit liggunderlag som sedan kommer agera lock.
När konstruktionen väl var klar blev det dags att ta fram symaskinen och sy en insida och ett överdrag till insatsen, för att vara lite mer skonsam mot kamerautrustningen. Locket fästes med hjälp av kardborrband och behöver inte sluta helt tätt eftersom ryggsäcken sitter utanpå.
Tygöverdraget på plats över den färdiga insatsen.
Med insatsen på plats i ryggsäcken så går den precis att stänga, samtidigt som det finns plats för vattensystem och extrakläder. En eventuell lunchmacka ligger illa till, men det blir å andra sidan inte första gången som lunchen blir mosad under en dag i backen.
Insatsen med kamera på plats i ryggsäcken.
Så, hur bra blev bygget?
Kameran är betydligt bättre skyddad än jag haft den tidigare, och ryggsäcken sitter precis som den ska. Insatsen är i största laget för ryggsäcken och jag hade tjänat på att använda ett tunnare liggunderlag som byggmaterial. Det jag använde nu var 15 mm tjockt, jag tror det hade räckt med 10 mm eller kanske ännu tunnare.
Den kritiska punkten med passformen är kamerahuset som tar upp nästan hela väskans bredd tillsammans med 15 mm liggunderlag runt om. En lösning är att ta loss vertikalgreppet från kameran, men det motverkar hela syftet eftersom en grund tanke med bygget var att snabbt kunna ta upp kameran vid användning utan att behöva montera på något innan användningen.
Eftersom ett nytt liggunderlag kostar under hundringen så är det ingen jätteinvestering att bygga om insatsen om jag kommer på en bättre idé, och det bästa allt är att jag dessutom har en ruskigt bra ryggsäck även de dagar jag bestämmer mig för att lämna insatsen och kameran hemma.
Nöjd? Jag ger projektet 8/10.
