Annons

Kromatisk aberration på analoga kameror

Produkter
(logga in för att koppla)

Liax

Aktiv medlem
Har råkat ut för något besynnerligt med min analoga kamera som jag inte tycker mig ha märkt förut.

Har kört en hel del dia (Velvia 100F) den senaste tiden och tagit ganska många motljusbilder och bilder i starkt solljus. Och när jag granskade dessa häromkvällen så fick jag nästan en chock. De var fulla med kraftiga lila sken runt allt som var ljust och blänkte. Med andra ord kromatisk aberration.

Jag har inte märkt detta fenomen så tydligt tidigare och undrar helt enkelt om mitt objektiv, ett Tokina 28-70mm F:2.6, fått sig en smäll så linselementen flyttats (tycker mig inte få riktig skärpa dessutom), eller om det kan bero på filmen.

Någon här som känner igen sig?

/Joakim
 
Cromatisk Abberation

Låter inte kul.
Frågan är om ett tjockt lager emulsion på filmen kan orsaka detta.
Olika filmer är olika tjocka.
Men klart besked får du inte förrän du provat ett annan objektiv. Låna ett objektiv o prova o jämför.
Ett annat knep är att öppna kameran o tejpa ett tunt smörpapper, eller matfilmen som diafilmremosr brukar vara i. Tejpa en sådan bit där filmen går bakom slutaren.
Fokusera o titta på den uppkomna bilden med lupp o öppen kamera. kanske du redan där kan se effekten.
 
Kromatisk aberration

Eventuellt skulle det ju kunna vara dålig antireflexbehandling och undermåligt motljusskydd också.

Kromatisk aberration minskar väl om man minskar bländaröppningen (eller???). Om du kan se nån skillnad mellan bilder tagna med stor respektive liten bländare kan det kanske vara en ledtråd.
 
Kromatisk.....

Det är nog inte så vanligt att linser flyttar sig. det tror jag inte på.
det som hä'nder i billigare Zoomar är att det slår av saker så de inte går att Zooma eller fokusera med, jängor o slitsar är av plast o då går det som det går.
Men funkar ringarna mjukt o fint så sitter säkert linserna där de skall.
Ett Zoom objektiv visar väldigt olika betteende vid olika brännvidd. Kanske därför du inte märk det förr, du kanske nyttjat en brännvid du inte gjort förr.
Nerbländning kan nog både förvärra o förbättra dessa egnskaper.
Som föregående talare sade så kan motljus oxo orsaka dessa effekter.
Typiskt är att man efter en tid upptäcker en massa dåliga saker på dyrt förvärvade saker som man tror är bra bara för att man själv köpt dem...
Vad är det för fabrikat du talar om??
 
Grejen är att det är ett riktigt bra objektiv som fått mycket fina recensioner. Tror inte det är något fel på antireflexbehandlingen. Har dessutom kört med det i flera år och tagit klockrena bilder med linsen förut.

Däremot kan det kanske bero på motljusskyddet nu när ni säger det. Bilderna som drabbats värst var tagna sent på eftermiddagen i starkt solljus från en hög bro ned på motorbåtar som passerade under. Kan ju tänkas att ljuset studsat "värre" än vanligt. Dessutom fick jag köra på ganska snabba slutartider, dvs stora bländare, då båtarna åkte förbi i hög hastighet.

Ska ta om bilderna med mindre bländare och se om jag kan förlänga motljusskyddet eller hålla för handen.

Tack för era svar.

/Joakim
 
Studieexempel på kromatisk aberration:

http://www.physics.umd.edu/lecdem/services/demos/demosl6/l6-34.htm

Ditt objektiv verkar vara ett solklart fall. Du beskriver att du får ett lila sken runt ljusa punkter på bilderna, och som du ser på bildexemplet ovan så fokuseras just det lila ljuset före de andra färgerna och hamnar som en lila ring om de ljusa punkterna.

Antireflexbehandlingen har inget med kromatisk aberration att göra. Det AR-behandlingen gör är att öka ljustransmissionen genom linsutorna och minskar därmed reflexerna. Jag har flera kameror från 30-talet med objektiv utan AR-behandling, och de har inget problem med kromatisk aberration. Det har heller inget med motljusskyddet att göra, utan med den optiska konstruktionen.

Du skriver: Bilderna som drabbats värst var tagna sent på eftermiddagen i starkt solljus från en hög bro ned på motorbåtar som passerade under. Kan ju tänkas att ljuset studsat "värre" än vanligt. Dessutom fick jag köra på ganska snabba slutartider, dvs stora bländare, då båtarna åkte förbi i hög hastighet.

Det förklarar nog en del. Starkt solljus och många reflexer som ger ljusa punkter gör det lättare att se kromatisk aberration. Tyvärr ger inte nedbländning någon större effekt mot detta optiska fel, som dessutom drar ned skärpan på bilderna förutom att ge de lila "aurorna".

Zoomobjektiv är ju rätt komplexa, och ju ljusstarkare de ska vara desto svårare är det att få kontroll på alla optiska fel. Kanske den kromatiska aberrationen är olika för olika inställda brännvidder? Kan tänkas att du råkat få ett "måndagsexemplar" av objektivet om det annars fått bra recensioner.
 
Jo, jag har just tagit testfoto med 2st 50mm, iofs med Provia 100F och jag fick också lite lila och dubbelbild på skorsten mot ljus överexponerad himmel.

Inget fel på objektiven, ett Yashica 50mm/2 och ett Carl Zeiss 50mm/1,7. De skilde sig inte åt ifråga om kromatisk abberation.
 
J. Patric skrev:
Antireflexbehandlingen har inget med kromatisk aberration att göra. Det AR-behandlingen gör är att öka ljustransmissionen genom linsutorna och minskar därmed reflexerna. Jag har flera kameror från 30-talet med objektiv utan AR-behandling, och de har inget problem med kromatisk aberration. Det har heller inget med motljusskyddet att göra, utan med den optiska konstruktionen.

Det jag menade var att om man har ett objektiv med dålig antireflexbehandling och bristande motljusskydd är risken hög att man får reflexer i form av ljusa fläckar. Det jag tänkte var att det kanske var sådana fläckar som fanns på bilderna och inte kromatisk aberration.

Men visst zoomobjektiv är knepiga konstruktioner speciellt ljusstarka sådana. För att få bra resultat är optik med fast brännvidd att föredra.
 
Jag håller med Patric. Antireflexbehandlingen är till för att höja ljustransmissionen i optiken så att så mycket möjlig procentandel av ljuset når filmen. För att slippa kromatisk aberration som främst drabbar längre brännvidder så ska objektivet innehålla apokromatiska linselement(APO)för att förhindra denna sk "färgspridning".
Det kan hjälpa att zooma ner till lägre brännvidd(om möjligt) för att reducera denna effekt.
Har din optik ej APO linser så kan detta vara orsaken till ditt lilla dilemma.
 
Jodå Janne, det står APO på objektivet. Och som jag skrev innan är det ett mycket bra objektiv som fått lysande recensioner. Har dessutom använt det sedan 1998 och aldrig tidigare sett så tydlig kromatisk aberration.

Trodde först att objektivet fått sig en smäll då jag tappade kameraväskan för en tid sedan. Men ju mer jag funderar på det desto osannolikare verkar det. Jag har även kollat skärpan och sett att den är perfekt. Så oskärpan jag nämnde i mitt första inlägg berodde på stor bländaröppning och dålig fokusering från min sida.

Därför funderar jag på om det rört sig om oturliga omständigheter. Det vill säga att kombinationen av brännvidd, bländaröppning, ljusförkållanden, motiv och filmval lett till så kraftig kromatisk aberration just vid detta tillfälle.

Annars måste det bero på filmen. Det är det enda jag kan komma på.

Men men, jag ska ta några fler bilder på samma ställe. Tänker testa med några olika objektiv.

Tack igen för era svar.

/Joakim
 
Måste rätta mig själv. Linsen har inte APO (det stod PRO - vilket ju är en helt annan femma :). Däremot HLD (High Refraction Low Dispersion), vilket jag förmodar är ungefär detsamma som APO.

Så här står det i alla fall på Tokinas hemsida:

"Tokina’s wide-angle and standard zoom lenses feature a higher quality of optical glass known as Tokina HLD (High-refraction, Low Dispersion) glass. Having higher refractive index and lower dispersion properties, HLD glass is far less likely than standard optical glass to create lateral chromatic aberration, which is often a problem with conventionally designed wide-angle lenses."

/Joakim
 
Senast ändrad:
Hej igen.
Jodå Joakim din Tokina ska ha motsvarande "APO"
Det vanliga är att man har linser av fluoritglas för att minimera detta fenomen. Konstigt att Du fick den effekten ändå..?

Tokinas beskrivning av dessa glas förbryllar mig lite, eftersom de anger att fenomenet drabbar vidvinkelobjektiv. De flesta gluggar som har APO är ju teleobjektiv??..Hmmm kanske olika typer av färgspridning man menar. Så här skriver man iallafall om Mamiya.

"Typically, lenses over 200mm focal length show decreased sharpness, resolution and color saturation due to increased chromatic aberration, especially at wider apertures. The Mamiya APO Series are specifically designed to give the utmost performance in telephoto design lenses, yielding consistent, unparalleled image quality."

Ditt problem kanske försvinner om du bländar ner
nästa gång. Det är spännande med fotografering..man blir aldrig fullärd :)

Lycka till.
 
Det finns mycket riktigt två olika typer av kromatisk aberration. Den laterala som Tokina talar om gör att bilderna blir olika stora i olika våglängder. Detta fel syns därför inte i bildens mitt utan som färgade konturer utåt hörnen och påverkas INTE av nedbländning.

Det som troligen är aktuellt här är däremot den axiella kromatiska aberrationen som beror på att fokalpunkten för olika våglängder hamnar på olika ställen längs optiska axeln. Det är denna variant som brukar förknippas med teleobjektiv (egentligen beror det mer på ingångspupillens storlek dividerat med bilddiagonalen än på brännvidden, men eftersom långa teleobjektiv också brukar ha stora öppningar så blir de mer utsatta). Fokalpunkternas olika lägen resulterar i att om vi ställer in skärpan så att den är perfekt med en viss färg så får vi olika stora oskärpehetscirklar i andra färger (dessa blir naturligtvis mindre vid nedbländning). Om man nu fokuserar fel så kommer de inbördes storleksförhållandena mellan alla dessa oskärpehetscirklar att förändras, vilket i olyckliga fall gör att felet kan synas tydligare.

Att filmen skulle vara skyldig tror jag inte på, annat än att det blir lättare att identifiera och särskilja de olika linsfelen ju bättre filmen är, större blir de däremot inte.

Sammanfattningsvis så är det förhoppningsvis en kombination av olyckliga omständigheter i form av ett motiv som ställer extra stora krav på god färgkorrektion, ett objektiv inställt på sin sämsta brännvidd (vad gäller färgfel), stor bländare och slutligen felfokusering som gjort att felet blivit extra besvärande i det här fallet.
 
Kan som kuriosa nämna att våra ögon också är behäftade med axiell kromatisk aberration.

Jag observerade det idag när jag hade tagit av mig glasögonen (är närsynt) och låg på soffan och såg de ljusa reflexerna från metalldelar på stereon. Pga min närsynthet blev oskärpecirklarna ganska stora, och runt reflexerna såg jag en lila ring som på insidan drog mot grönt.

Dessutom har jag lätt astigmatism och ser lodrätta linjer skarpare än vågräta.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto