litium ion batteri
- Trådstartare Joi
- Start datum
tannler
Aktiv medlem
Inte ännu. Tekniken tillåter ännu inte rullade LiIon eftersom trycket på de innersta varven (pga. hoprullningen av folierna) blir för stort och substraten börjar migrera okontrollerat. De AA och AAA (och andra cirkulära lösningar) som inte är uppladdningsbara använder en modifierad teknik, men konsekvens att de inte går att återuppladda.
Men hav förtröstan, det har gått oerhört snabbt från bly-syra till dagens värsting NiMH och "alla" är medvetna om NiMHs stora nackdel - hög självurladdning - och arbetar för att komma med en ny teknik:
• Låg självurladdning
• Högre energitäthet än NiMH
• Kan använda konventionell laddningsteknik
• Hyfsat lågt prisatt för att konkurrera ut NiMH
Om denna teknik kommer att vara cirkulära LiIon, eller någon annan teknik, återstår att se.
Men hav förtröstan, det har gått oerhört snabbt från bly-syra till dagens värsting NiMH och "alla" är medvetna om NiMHs stora nackdel - hög självurladdning - och arbetar för att komma med en ny teknik:
• Låg självurladdning
• Högre energitäthet än NiMH
• Kan använda konventionell laddningsteknik
• Hyfsat lågt prisatt för att konkurrera ut NiMH
Om denna teknik kommer att vara cirkulära LiIon, eller någon annan teknik, återstår att se.
Walle
Aktiv medlem
sen är ju frågan varför ackarna måste vara cirkulära?
Det som framförallt driver på utvecklingen av uppladdningsbara ackar är utvecklingen av nya handverktyg (sladdlösa borrmaskiner, hyvlar, sågar, m.m.).
I handverktyg är det ingen fördel med runda celler.
Lithium-Polymer-celler har idag ungefär dubbelt så hög energitäthet som NiMh, men har den stora svagheten att de endast kan återladdas med ca 1 C (en gånger kapaciteten). Det gör att det tar ungefär en timme att ladda en LiPo-ack. Men Toshiba har redan tagit fram en teknik som gör det möjligt att återladda en ack med 60 C, således skulle man kunna återladda en ack på endast en minut! Hur lång tid det tar för den nya typen av celler att komma ut på marknaden återstår att se.
Det som framförallt driver på utvecklingen av uppladdningsbara ackar är utvecklingen av nya handverktyg (sladdlösa borrmaskiner, hyvlar, sågar, m.m.).
I handverktyg är det ingen fördel med runda celler.
Lithium-Polymer-celler har idag ungefär dubbelt så hög energitäthet som NiMh, men har den stora svagheten att de endast kan återladdas med ca 1 C (en gånger kapaciteten). Det gör att det tar ungefär en timme att ladda en LiPo-ack. Men Toshiba har redan tagit fram en teknik som gör det möjligt att återladda en ack med 60 C, således skulle man kunna återladda en ack på endast en minut! Hur lång tid det tar för den nya typen av celler att komma ut på marknaden återstår att se.
tannler
Aktiv medlem
Nu gör Du mig osäker - vilker ger mig incitament at ta reda på "saker".
Jag har i min ägo prismatiska LiIon med polspänning 4,2V, 3,6V, 3,0V och 10,8V (mätte för säkerhets skull). Av detta drar jag slutsatsen att 3,6V är en vanlig cellspänning, men att det går att mofifiera cellens karakteristika med val av alternativ kemi och/eller materialsammansättning. Huruvida nuvarande LiIon går att "utveckla" till Vc 1,2-1,5V har jag ingen uppfattning om.
samuel_k
Aktiv medlem
...bortsett från högre mekanisk stabilitet, högre energidensitet, lägre tillverkningskostnad och förmåga att ventilera övertryck? Det finns mycket bra anledningar till att prismatiska celler bara används i tillämpningar där utrymmet är den begränsande faktorn. Detsamma gäller litiumbatterier också, bänd upp batteripacket till valfri laptop, större digitalkamera eller liknande så hittar du nästan alltid cylindriska celler.
Kan bli intressant att se, men frågan är bara vad de fått offra för att uppnå det. Gratisluncher är ovanliga, och jag har hittills inte hittat några bra siffror beträffande energidensitet, intern resistans eller livslängd i laddcykler.
Däremot, för den som inte är på humör för att vänta in framtiden, finns ju alltid vartas 15-minutersbatterier som kör med en NiMH-variant... dyra som stryk, men funkar åtminstone hyfsat. Läste förresten i ny teknik om någon tillverkare som pressat ner självurladdningen till 20% per år, och det kan ju vara rätt lovande.
Walle
Aktiv medlem
Varför blir det högre energidensitet och lägre tillverkningskostnad med runda celler? Och hur kan en rund cell ventilera övertryck? Mina erfarenheter säger mig att övertryck i en LiPo-cell = mycket illa.
Observera att mina frågor är uppriktiga, jag är inte alls ute efter att ifrågasätta dina påståenden. Jag har hyffsat stor erfarenhet av att använda LiPo-celler, och tror mig kunna lite granna om hur de fungerar, m.m, men man kan ju inte kunna allt
Det är jag också väldigt intresserad av! I.o.m. att det idag tar runt 60 minuter att återuppladda en LiPo-ack så ska det, om den nya tekniken fungerar som jag hoppas, bli väldigt spännande och roligt att kunna återuppladda en ack på endast en minut. Förvisso så kommer det troligtvis ändå bli svårt, med tanke på den enorma laddström som kommer krävas. Med de minsta ackarna som jag använder så skulle det krävas 70 A (vid konstantströmladdning, som dagens LiPo ej laddas med), och med de medelstora ackarna skulle det krävas 370 A. Taget då att Toshiba inte har lyckats uppfunnit en teknik som gör att cellen tar mer laddning än den ström man matar den med, vilket knappast är troligt (i så fall skulle vi ju enkelt kunna bygga en Perpetuum Mobile)
Förövrigt, på tal om Perpetuum Mobile, hur många här tror att detta är sant? http://www.alega.se/Einstein/Perp/body_perp.htm
Cellerna i ny teknik, var det NiMh-celler? De LiPo-celler som jag använder har en självurladdning på endast ca 5% per år, vilket måste anses som mycket lågt!
samuel_k
Aktiv medlem
Nu gör jag inte anspråk på att vara allvetande heller, men som jag förstått det är det lättare att packa in så mycket anod- och katodmaterial som möjligt om man använder den simpla cylindriska konstruktionen, som fungerar ungefär som när man rullar ihop två mattor (okej, tre då om man räknar separatorn). Eftersom rullen är öppen mot kortsidorna kan man sätta en säkerhetsventil vid endera polen, brukar synas som ett litet hål vid pluspolen. Det kan man inte göra med prismatiska celler, utan de har i stället förstärkt kapsling. En följd av det är tyvärr svällning i händelse av övertryck, lyckligtvis ovanligt men det händer ibland.Walle skrev:
Varför blir det högre energidensitet och lägre tillverkningskostnad med runda celler? Och hur kan en rund cell ventilera övertryck? Mina erfarenheter säger mig att övertryck i en LiPo-cell = mycket illa.
Observera att mina frågor är uppriktiga, jag är inte alls ute efter att ifrågasätta dina påståenden. Jag har hyffsat stor erfarenhet av att använda LiPo-celler, och tror mig kunna lite granna om hur de fungerar, m.m, men man kan ju inte kunna allt
Värt att veta är dock att LiPo-ackar bara finns i prismatisk form (och påsform), alla cylindriska Li-celler är av litiumjontyp. De har i sin tur högre energidensitet, lägre tillverkningskostnad och bättre livslängd än LiPo, men till priset av sämre säkerhet och klumpigare format. Vinner man en sak, förlorar man en annan...
Haha! Det värsta är att det säkert är någon stackars sate som går på det. Kan för övrigt tipsa om boken "Vetenskap eller villfarelse", som tillägnar ett helt kapitel åt diverse försök att bygga en Perpetuum Mobile, varav en del nutida och mycket ambitiösa. Synnerligen underhållande.
Jo, LiPo klarar sig fortfarande mycket bättre på den punkten. Det var ett NiMH-batteri, med allt det innebär - hittade förresten igen artikeln:
http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=43060
