Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

"skarpaste bländaren"..?

Produkter
(logga in för att koppla)
Pongu skrev:
Vad påverkar slutresultatet mest, diffraktion eller oskärpecirkeln, närman börjar tänja på gränserna?

/Pontus
Ser man på MTF-kurvor för olika kombinationer av oskärpehetscirklar och bländare så finner man att vid 0,03 mm och f/22 så ansvarar oskärpehetscirkeln och diffraktionen för ungefär lika stor del av oskärpan för våglängder "mitt i spektrat" (grönt ljus).
Bländar man ner mer än så blir ändå bilden så pass oskarp p g a diffraktion att man lika gärna kan kosta på sig att använda en större oskärpehetscirkel.
Vill man ha en skarpare bild och därför använder en mindre oskärpehetscirkel bör man inte blända ner till mer än till ca 750 * oskärpehetscirkeln. Ta siffran 750 med en STOR nypa salt, den är MYCKET ungefärlig, plus/minus ett par hundra :)
Din metod: "max f/11-f/16 och hålla en god marginal till avståndsgränserna som anges på objektivet", är alltså mycket bra!
 
Det enklaste är väl att prova. Ta en serie bilder på något och se vad som blir bäst med just det objektivet. Jag har pratat med naturfotoproffs som sa att han för det mesta använde bl.22 på sitt 20mm. när han skulle ha skärpa hela vägen, t.ex.
 
Peter, jag har läst vid flera tillfällen att vissa naturfotografer använder sig av bl 22 för att få "skärpa hela vägen" utan att tänka på att de på så sätt egentligen får ett mindre skarpt objektiv "hela vägen".
 
froderberg skrev:
Be Olle Bjernulf om en förklaring... Men vid de minsta öppningarna uppstår något som heter diffraktion och vid stora bländare är det alltid svårt att få riktigt skarpt.
Med ett perfekt objektiv skulle det bli skarpast på största blädaren. När man bländar ner minskar skärpan pga diffraktion. Ljusstrålar närmast bländarlamellerna böjs av vilket ger viss oskärpa. Ljusstrålar i mitten av bländarhålet påverkas inte. Därför blir effekten av diffraktion större med små bländaröppningar, helt enkelt för att större del av ljusstålarna ligger nära kanterna vid små hål och därmed påverkas.
Ljusets våglängd har alltså inte med saken att göra. Bländartalet är ju relativt, hålets storlek delat med brännvidden. Med korta brännvidder börjar diffraktionen bli störande vid lägre bländartal eftersom det är hålets storlek som avgör. Detta är anledningen till att digitalkameror med små sensorer (och därmed korta brännvidder) begränsar minsta bländare till 8.

Nu är inte objektiven perfekta. Ofullkomligheter i konstruktion och montering orsakar bildfel och oskarpa. Effekterna av dessa minskar med nedbländning eftersom man då endast använder en mindre del av linserna. Största boven är s.k. sfärisk abberation som innebär att linsens brännvidd är något olika i centrum och i kanten vilket ger upphov till oskärpa.

I praktiken får man alltså bäst resultat vid måttlig nedbländning. Hur många steg det rör sig om beror helt på objektivets konstruktion. Ljusstarka vidvinklar och normaler kräver oftast nedbländning till 4-5.6. Detta främst pga den sfäriska abberationen. Moderna ljusstarka långa telen (2,8-4) kan ofta vara bästa på full bländaröppning. Som grov tumregel för småbilds- och mellanformatsobjektiv är 5,6-11 helt OK. Undvik 22 om inte skärpedjupet kräver det.
 
objernulf skrev:
Ljusets våglängd har alltså inte med saken att göra. Bländartalet är ju relativt, hålets storlek delat med brännvidden. Med korta brännvidder börjar diffraktionen bli störande vid lägre bländartal eftersom det är hålets storlek som avgör. Detta är anledningen till att digitalkameror med små sensorer (och därmed korta brännvidder) begränsar minsta bländare till 8.
Airycirkelns (den diffusa fläck som orsakas av diffraktionen) diameter brukar anges som 2,44 x våglängden x bländartalet. Vid f/8 varierar den, inom det synliga spektrat, mellan ungefär 0,0075 - 0,015 mm beroende på våglängd, (0,011 mm vid ögats känslighetsmaximum, 555 nm).

Brännvidden påverkar inte airyfläckens storlek så länge vi använder samma bländartal (om vi däremot väljer att istället hålla ingångspupillens storlek konstant, så resulterar en ändrad brännvidd i att också bländartalet, och därmed airycirkel, ändras).

Om vi t ex anser att f/22 är på gränsen till (o)acceptabelt för småbild så blir gränsen f/15 med en 1,5X-sensor, f/5,6 med en 4X-sensor och f/45 med en 6x7-kamera, helt oavsett vilka brännvidder vi använder.
 
objernulf skrev:
Ljusets våglängd har alltså inte med saken att göra. Bländartalet är ju relativt, hålets storlek delat med brännvidden. Med korta brännvidder börjar diffraktionen bli störande vid lägre bländartal eftersom det är hålets storlek som avgör. Detta är anledningen till att digitalkameror med små sensorer (och därmed korta brännvidder) begränsar minsta bländare till 8.

Som tidigare nämnts är detta ingen korrekt förklaring. Vill bara tillägga att diffraktionen spelar större roll för små sensorer eftersom bilden, och därmed även oskärpan pga diffraktionen, måste förstoras mer i jämförelse med större sensorer.
 
Pupillen skrev:
Ser man på MTF-kurvor för olika kombinationer av oskärpehetscirklar och bländare så finner man att vid 0,03 mm och f/22 så ansvarar oskärpehetscirkeln och diffraktionen för ungefär lika stor del av oskärpan för våglängder "mitt i spektrat" (grönt ljus).

Vilket innebär att jag borde blända ner mera om jag behöver mera skärpedjup? Tur att jag mest kör "400/3,5 and be there"! ;-)

/Pontus
 
vad menar ni med att man får bästaskärpa om man öppnar upp två steg???

Inte underexponera två steg?

Känner mig dum!
 
Sämsta skärpan i ett objektiv är vid största bländaren, t ex bl 2. Ett steg är bl 4 och två steg blir 5,6. Vid 5,6 får Du bra skärpa, men Du måste ju exponera rätt.
Om mätaren visar bl 2 och 1/250 sek så måste Du vid bl 5,6 ta en exponeringstid på 1/60.
Ingen under- eller överexponening alltså, om Du välja att följa mätaren.
Stänger Du bländaren med två steg till 5,6 så måste Du förlänga exp.tiden med två steg också,
dvs från 1/250 till 1/60.
Bl 2 och 1/250 släpper nämligen lika mycket ljus på filmen som bl 5,6 och 1/60.
 
Jag tycker fortfarande att ett praktiskt test med det aktuella objektivet borde avgöra vid vilken bländare bilden blir som skarpast.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto