Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Sticker ut hakan om fotgraferingskunskap

Produkter
(logga in för att koppla)
fast när jag skriver "estetiskt tilltalande bild" så menar jag inte ens att hela orginalbilden måste vara kvar. Jag menar grova manupilationer. Så att du i princip inte kan se vad orginalbilden föreställde...

För det är ju precis det jag argumenterar emmot, att man skulle kunna skapa ett mästerverk av vilken skitbild som helst. Vare sig analogt eller digitalt. Såvida man inte förvränger orginalbilden så tillvida att man inte direkt kan se på slutresultatet att det härstammar från orginalbilden. Men om man tillåter sig att förvränga och forvandla orginalbilden i princip hur mycket som helst, så kan man ju faktiskt skapa en estetiskt tilltalande bild av i princip vilken bild som helst, bra eller dålig. Givetvis kan man aldrig kalla slutresultatet ett fotografi.

Men som sagt, min ståndpunkt är att det inte stämmer att man kan "fixa till" en skitbild så att den blir ett mästerverk i photoshop. Och jag hävdar å det bestämdaste att "skit in, skit ut" fortfarande gäller. Oavsett om vi pratar digitalt eller analogt.

Jag har tyvärr inte hittat nån exempelbild som kan förklarar djupare vad jag menar, utan jag får hoppas att det räcker med det skrivna ordet :)
Tyvärr är jag ingen mästare varken på att skriva eller att förklara vad jag menar :)
 
Det här är ständigt återkommande diskussioner på fotosidan, rätt tröttsamma i längden. Jag kan inte förstå varför så många hänger upp sig på själva ordet "fotograf", för mig spelar det ingen som helst roll vad man är eller vilka medel man använder sig av för att skapa en vacker bild. För mig är det resultat som räknas, om man så skulle ta fram bilden med en pinne och sedan efterbehandla den med diskmaskinen och resultatet blir bra så skulle jag inte ha några invändningar mot det.

Jag frågar mig varför benämningen på vad man är för något är så viktig? Kanske ska man kalla sig för bildskapare istället, då suddas gränserna ut lite mellan fotograf och retuschör.
 
Andreas U skrev:
Häpp!

I grunden handlar det om BILDSEENDE OCH KÄNSLA..........Grovt anser jag mao att hurvida man är bra på efterbehandling överhuvudtaget inte avspeglar om man har bra bildseende (= bra fotograf).
/ Andreas

Exakt. Man må vara hur bra som helst rent tekniskt vad gäller kamera eller PS. Men för att åstadkomma den makalösa bilden krävs det BILDSEENDE OCH KÄNSLA.

Har man det, så lyckas man nog åstadkomma en makalös bild vare sig det gäller att göra det med kameran eller i PS.

Sen behövs det naturligtvis en gnutta teknisk kunskap oxo, för att kunna hantera kameran, PS.

Kolla in Christel Eldrims bilder. De tycker jag är bra exempel på både bra "fotograferingar" och "efterbehandlingar".
 
Senast ändrad:
Visserligen är det som flera redan varit inne på bilden som räknas i slutändan. En bra bild är en bra bild oavsett hur den skapats. Men jag tycker ändå inte att man ska strunta i hur den är framställd bara för det.

Jag är personligen intresserad av fotografi, där ligger tyngdpunkten i mitt bildintresse. Jag älskar att skapa bilder med framför allt kamerans hjälp. Därför spelar det en stor roll för mig om en bild är framtagen med fotografiska metoder eller om den till största delen är skapad i en dator. Vissa kan säkert tycka att detta är löjligt rent av. Men för mig betyder det något att en bild är fotografisk och att tyngdpunkten vid skapandet av bilden låg vid själva fotograferingsögonblicket. Inte vid flera timmars jobbande i Photoshop efteråt.

Sist jag tittade så hette denna sajt fotosidan.se. Och tittar man i en uppslagsbok som betyder ordet fotografi "bild framställd genom fotografering". Jag tycker därför inte det är helt orimligt att vi främst håller oss till fotografering här på fotosidan. Det är i alla fall därför jag är medlem här.

/Joakim
 
Liax skrev:
Idag kan du stoppa in en skitbild i datorn och få fram ett enastående konstverk. Det är som sagt inget fel med det, det är också en konst och ett enormt kunnande i sig. Men är det fotografi? Nej säger jag.

/Joakim

Det är inte ett fotografi, och jag tror knappast att den som utför detta verk vill kalla det för fotografi.

Visst, du kan göra en dålig bild till en bättre och visa familj och vänner, så att de kanske blir imponerade. Men du kan inte ”leka” med en dålig bild och tror att du gjort ett storslaget verk, som platsar hos en bildbyrå, eller går att sälja in på en större utställning. Bildbyråer som tar emot digitalkonst, fotomanipulationer etc. har höga krav både på innehållet och kvalitén. Jag vågar påstå, att många som sysslar med datadriven fotokonst, är i grunden rätt hyggliga fotografer. Jag har exempelvis en broschyr framför mig som fått på posten. Där pressenteras några internationella fotomanipulatörer. Jag kan inte direkt påstå att deras ”vanliga” fotografier är ointressanta eller dåliga. Tvärtom så håller många väldigt hög kvalitet. Och det är inte konstigt, för ska du göra en bra manipulation, vill du ha så ”rena” och väl exponerade foton som möjligt. Annars blir det pannkaka av det, eller så blir kvaliteten så dålig att bilden inte går att trycka.


/Marcus
 
Håller med dig Marcus, visst krävs det att man även är en duktig fotograf om bilderna ska synas i sömmarna av mer bildkunnigt folk. Men men, min poäng är mest att det finns en skillnad mellan fotografiska bilder och bilder som främst är skapade i datorn. Jag gör ingen värdering i vilka som är mest värdefulla, men jag vill gärna veta hur de är framställda när jag tittar på dem. Och precis som Bo skriver i grundinlägget kan en person som är duktig i PS framställa en bild under illusionen att det är ett bra fotografi från början.

/Joakim
 
Det märks om en bild främst är skapad i datorn. Det märks inte om en bild blivit skickligt efterbehandlad.

Alltså .. var inte rädd. Du kommer inte bli lurad, eftersom efterbehandling är ett nödvändigt redskap i framställningen av ett fotografi. (såvida det inte är dia)
 
Jag kommer aldrig i livet att bli en bra fotograf men jag tycker det är jätteroligt att pilla med photoshop. Jag inser verkligen min begränsning i fråga om fotografering. Jag har en digitalkamera som används flitigt. Jag har ännu ej tagit en enda bild som jag är helt nöjd med direkt. Ofta kanske det bara behövs en beskärning eller lite kloning, andra gånger behövs mycket mer. Kalla det vad ni vill. Jag fortsätter så länge det roar mig. Kalla det vad ni vill. DET ÄR KUL MED PHOTPSHOP!
 
Walle skrev:
fast när jag skriver "estetiskt tilltalande bild" så menar jag inte ens att hela orginalbilden måste vara kvar. Jag menar grova manupilationer. Så att du i princip inte kan se vad orginalbilden föreställde...

För det är ju precis det jag argumenterar emmot, att man skulle kunna skapa ett mästerverk av vilken skitbild som helst. Vare sig analogt eller digitalt. Såvida man inte förvränger orginalbilden så tillvida att man inte direkt kan se på slutresultatet att det härstammar från orginalbilden. Men om man tillåter sig att förvränga och forvandla orginalbilden i princip hur mycket som helst, så kan man ju faktiskt skapa en estetiskt tilltalande bild av i princip vilken bild som helst, bra eller dålig. Givetvis kan man aldrig kalla slutresultatet ett fotografi.

Detta är en intressant fråga. Vid digital fotografi så är den oredigerade/omanipulerade bildfilen från kameran utgångsmaterialet. Fotografen redigerar/manipulerar sedan bildfilen för att åstadkomma ett visst resultat. Ibland vill denne efterlikna verkligheten så mycket som möjligt. Ibland vill man återge en viss känsla/stämning/tanke man kände när man betraktade motivet och då kan redigeringen/manipuleringen bli mera omfattande.

Vid analog fotografi finns inget motsvarande bildfilen från kameran. Här får du en originalbild först när du framkallat filmen till ett negativ och sedan kopierat negativet efter dina önskemål. Möjligtvis skulle man kunna säga att en helt obearbetad råkopia är motsvarigheten till bildfilen från digitalkameran men eftersom du kan exponera och framkalla filmen på olika sätt (för att nå önskat resultat) är det ingen riktigt bra jämförelse. Möjligtvis är den exponerade och oframkallade filmen jämförbar med en digital bildfil från kameran. Redan därefter börjar ju bearbetningen för att nå ett visst slutresultat. Någon originalbild har du inte förrän kopieringen av negativet till slutlig bild och ev. toning/övrig efterbehandling/ädelförfarande är klart och då finns ju ingen anledning att manipulera mera såvida du inte använder blandteknik med fortsatt digital efterbehandling i dator.

Frågan är alltså: Vad är en originalbild? Både när det gäller digital efterbehandling av en bildfil och analogt mörkrumshantverk så är nog det vanligaste att en originalbild inte existerar förrän den färdiga bilden. Vad är det då för mening att tjafsa om detta ständigt återkommande dilemma om manipulering/efterbehandling? De flesta seriöst arbetande digitalfotografer har väl knappast råfilen från kameran som mål, lika lite som den analoge fotografen har den exponerade och oframkallade filmen som mål. För det är ju i princip detta som är det enda sanna omanipulerade originalet.
 
Jag vill också ställa dessa frågor:

Vad är ett fotografi?

Är ett fotografi någon slags sann originalbild av verkligheten?

Var börjar bilden att bli ett fotografi? Analogt: Efter exponeringen? Efter filmframkallningen? Efter råkopian? Efter den slutliga kopian utan ädelförfarande? Efter den slutliga kopian efter ev. ädelförfarande/toning etc? Digitalt: Efter exponeringen? Efter att råfilen överförts till datorn? Efter att datorn visar råfilen på skärmen? Efter att du gjort de justeringar/manipuleringar du anser nödvändiga för att åstadkomma det du vill? Efter att bilden kommit ut fysiskt på papper (utskriven eller laserkopierad)?

För mig är ett fotografi inte är ett fotografi förrän ett slutligt fotografi finns och detta är originalet? Ingenting annat!

Dessutom, det finns ingen sann verklighet i ett fotografi, allting är en manipulation. Vi upplever verkligheten tredimensionellt och en fotografisk bild är tvådimensionell. Svartvit fotografi är en grov manipulation av vår färgade verklighet. Färgad fotografi är en mindre grov manipulation av vad vi ser. Det kameran ser och vad som fastnar på filmen/sensorn är inte det som vårt öga ser. Dessutom finns det en verklighet som vi inte ser med våra mänskliga ögon. Den fotografiska bilden är ett högst subjetivt medium. Den fotografiska bilden är som alla andra bilder en manipulation av verkligheten.

Folkslag som levt utanför vår civilisation och som inte sett några fotografier har visat sig ha mycket svårt att tolka just fotografiska bilder när man visat dem sådana. För dem är fotografier inget annat än svårförståeliga förvrängningar, galimatias helt enkelt.
 
börjar spåra ur så smått när argumenten sinar...

Vad är en bild, vad är en dator vad är fotosidan... Jo fotosidan är en samling av digitala bilder...

För foto existerar inte här, det kan vi vara överens om.

För övrigt så finns det två sanna inspiratörer för mej här på fotosidan och det är allas våran kreatör Bernt och Christel. De är förutom fantastiska fotografer även retuschörer utöver det vanliga. Tänka att inneha båda kunskaperna/förmågorna och samtidigt kunna uttrycka sig på ett sätt så att alla förstår.

Länge leve pixeln

/Kristian som vägrar använda suddgummi när jag skriver fel på papper för det anser jag vara ren manipulation av skrift... Riktig skrift skall vara orginal och därmed basta ;)
 
Själv monterade jag en kostängseltransformator vid tangentbordet och kopplade den till backspace och delete-tangenterna.
Så allt jag skriver numera är helt original, inget redigeratt aaaooo jäflar.
 
Vilket är mest äkta fotografi, "förbehandla" genom att välja svart-vit film eller att efterbehandla en färgbild till svart vitt?
/tj
 
Thomasis skrev:
Vilket är mest äkta fotografi, "förbehandla" genom att välja svart-vit film eller att efterbehandla en färgbild till svart vitt?
/tj

Bägge är naturligtvis äkta fotografier rent definitionsmässigt eftersom ljuskänsliga metoder används. Det går också bra att göra en svartvit bild fotograferad med färgfilm vilket inte heller "diskvalifiserar" bilden från att vara äkta fotografi.
 
Hur mycket vi än ogillar digitala bildoperationer så får vi nog vänja oss vid att även dessa bilder tillhör fotografimediet, är tagna av äkta fotografer med äkta kameror och äkta uppsåt; att åstadkomma en så bra slutprodukt som möjligt. Att vi använder oss av olika tekniker innebär endast att bilderna kan värderas olika både konstnärligt/hantverksmässigt och ekonomiskt. Jag föreställer mig att ett silverhaloidfotografi av en känd fotograf (som i varje exemplar framställs genom mörkrumshantverk och svårligen kan bli exakt lika från tillfälle till ett annat) betingar ett större ekonomiskt värde än en digital utskrift/laserkopia (som kan mångfaldigas till exakt likhet genom en knapptryckning). Även det hantverksmässiga värdet bör vara högre för silverhaloidbilden eftersom hantverket måste utföras varje gång ett exemplar ska tas fram. Däremot kommer säkert det konstnärliga värdet att betraktas som lika högt för en digital bild. Men det avgörs kanske i vad mån en digital utskrift/laserkopia kan matcha en silverhaloidbild i materialkänsla och uttryck?
 
ANNONS